<p>Läkemedels relaterade problem är en stor orsak till återinläggningar på sjukhus. Problemen orsakar både fysiska, psykiska och ekonomiska konsekvenser för patienten och samhället. Tidigare studier visar att många patienter har dålig kunskap om sin läkemedelsbehandling. Syftet med denna studie är att undersöka patienters upplevelser av läkemedelshantering såväl inneliggande som i den vana hemmiljön, samt att inhämta underlag för förbättringar i läkemedelshanteringen. Metoden är kvalitativ med fenomenologisk ansats och elva intervjuer har utförts. Analysen utfördes enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att patienter känner att de måste lita på det vårdpersonalen säger och gör och ser inget annat val. Bristande information leder till att patienten ifrågasätter om det verkligen är rätt medicin han eller hon får. Resultatet visar på vissa faktorer som är viktiga för att få en väl fungerande läkemedelshantering och det latenta innehållet i resultatet sammanfattas som att en väl fungerande läkemedelshantering bygger på goda kunskaper, kommunikation och delaktighet.<strong></strong></p><p> </p> / <p>Drug related problems (DRP) are a major concern for hospital readmissions. These problems have physical, physiological and economical implications for the patients and for society. Research has shown that many patients´ have a lack of knowledge about their drug therapy. The aim of this study was to investigate patients´ perceptions of the medication use process in hospitals as well as in their own home environment, and in addition to establish foundations to provide a better medication use process. The research was based on eleven interviews using a qualitative method with a phenomenological approach. A qualitative content analysis was applied. The study shows that patients´ have a feeling that they have to trust their caregivers for what they say and what they do and there is no other choice. Lack of information leads to questioning if its´ the right medication he or she received. The results show that certain main factors are important for a functional medication use process. The main factor being that a good medication use process is based on good knowledge, communication and involvement.</p> / " En säker läkemedelsprocess"

Computer tomography (CT) - colonundersökning är en undersökning som ökar alltmer på grund av att coloncancer blir mer uppmärksammat i dagens samhälle. Vid en CT-colonundersökning krävs det förberedelser som måste utföras för att undersökningen ska gå att genomföra. Det krävs en tydlig information till patienten så att denne förstår innebörden av förberedelserna. Syftet med studien är att undersöka om information som patienterna får ta del av inför en CT-colonundersökning är tillräcklig, samt jämföra om patienternas upplevelse av informationen skiljer sig åt mellan två olika sjukhus och om det finns någon skillnad mellan ålder och kön. Även undersöka om det finns förbättringsförslag hos patienterna. Designen på studien var en kvantitativ enkätstudie med egenkonstruerade påståenden. Studien innefattade 51 deltagare som fick fylla i enkäten anonymt mellan perioden mars till april 2018. Majoriteten av deltagarna hade ett gott intryck av informationen och fann den därmed som tillräcklig. Mellan männen och kvinnorna fanns ingen skillnad i upplevelse av informationen. Enkätsvaren visade på att det inte råder någon skillnad mellan åldersgrupperna. Få deltagare hade åsikter om eventuella förbättringsområden men av de deltagare som velat utveckla informationen var det "minska mängden information" som flest deltagare funnit som en potentiell förbättring till patientinformationen. Resultatet visade att deltagarna var nöjda med informationen och att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan sjukhusen, kön eller ålder. / Computer tomography (CT) - colonography is an examination which is on the rise since coloncancer is more common and acknowledged in todays’ community. In conjunction with a CT-colonography the preparations are demanding and requires the patients' full compliance to get a successful examination. This means that the patient needs a comprehensive information leaflet to understand the extent of the preparations. This study's purpose was to examine if the patient information was sufficient enough in conjunction with the CT-colonography and determine if the experience of the patient information differ between the two hospitals. Also examine if there were and differences genders between each other as well as age. The study will also overhaul if there were any improvement proposals. This study's design followed a quantitative survey with own constructed questions. The number of participants were 51 which filled the survey anonymously during the period March to April 2018. The majority of the participants had a good impression of the information. Between the men and the women there were no differences of the information, the survey answers also showed that the ages was no differnce based on age of the subjects. Few participants had any opinions about improvements but the ones who had wanted to evolve the information in a way that decreased the amount of information. The participants were pleased with the information and there was no significant difference between the two hospitals, gender or age.

Bakgrund: Artros är en av de vanligaste muskuloskeletala sjukdomarna i västvärlden. Artrosskolan är en behandlingsmetod uppdelad i teori och praktik, som skall erbjudas alla patienter med artros. Detta för att ge patienten kunskap om sin sjukdom, smärthanteringsstrategier samt träning. Artrosskolan utvärderas i frågeformulär som registreras i Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA)som är ett kvalitetsregister för bättre omhändertagande av artrospatienter. Syfte: Att undersöka knä-och höftartrospatienters erfarenheter av artrosskolan, i form av upplevd kvalitet, lärdomar och upplevda effekt på besvären. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes i fokusgrupper med sammanlagt 14 deltagare. En semistrukturerad intervjuguide användes och data analyserades genom innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen ledde fram tillfyrakategorier med 3-5tillhörande subkategorier. Kategorierna var Artrosskolans utformning och innehåll, Information som kunde fördjupats, Tillämpning av ny kunskap och Upplevda fysiska och psykiska effekter av artrosskolan. Konklusion: Deltagarna nämner flera positiva upplevelser, lärdomar och effekter efter genomgången artrosskola. De anser att kvaliteten är god på den artrosskola de genomgått. Även områden där patienterna önskar mer information har synliggjorts.

Patienter med icke ST-höjningsinfarkt [NSTEMI] och ST-höjningsinfarkt [STEMI] inkommer till sjukhuset för sent för att behandlingen ska kunna leda till bevarande av hjärtmuskelns funktion. Det råder bristfällig information till allmänheten men främst till personer med risk för att utveckla hjärtinfarkt, om vad de kan göra för att förkorta tiden från symtom till vårdkontakt. Primärpreventiv information är viktig och rekommendationen är att informera och bedöma personer primärpreventivt för att förbättra kunskapen. Dessa förkunskaper ger patienterna möjligheten att uppmärksamma symtom och snabbt ta informerade beslut i att söka vård, vilket minskar skadan på hjärtat efter en NSTEMI/STEMI.   Syftet var att undersöka förkunskaper om symtom vid hjärtinfarkt hos patienter som genomgått NSTEMI/STEMI.   En kvantitativ ansats valdes för att svara på studiens syfte, designen är en icke-experimentell deskriptiv, retrospektiv tvärsnittsstudie. En enkätundersökning genomfördes på ett sjukhus i Mellansverige, totalt n= 32 deltagare. Enkäten innehåller till en början demografiska frågor för att sedan inrikta sig på ämnesspecifika frågor med hjälp av likertskalan, flervalsfrågor och öppna fritextfrågor.   Resultatet visade att deltagarnas självskattade förkunskaper om symtom på hjärtinfarkt var bristfälliga, särskilt om atypiska symtom. Deltagarnas symtom vid NSTEMI/STEMI stämde inte överens med deras förväntade symtom, vilket utgjorde en osäkerhet om det verkligen var härledda till hjärtat. Detta ledde till att det tog lång tid från symtom till första vårdkontakt och deltagarna sökte vård på grund av ihållande symtom eller på anhörigas begäran. Fåtalet deltagare hade fått information om symtom eller blivit erbjuden en hälsoundersökning innan insjuknandet och den information de hade fått var från anhöriga eller sjukvården. Majoriteten av deltagarna upplevde inga kvarvarande komplikationer två till tre dagar efter den genomgångna NSTEMI/STEMIN.   Slutsatsen är bristande förkunskap om symtom vid NSTEMI/STEMI, speciellt atypiska symtom och vilka åtgärder som ska vidtas vid symtom. Majoriteten ansåg att symtomen inte stämde överens med den förväntade symtombilden och menade att de inte hade fått information kring hjärt-och kärlsjukdomar innan insjuknandet. Omvårdnadsprofessionen behöver arbeta för att tydliggöra informationen, därefter nå ut till samhället och primärpreventivt inom sjukvården. / Patients with non ST elevation myocardial infarction [NSTEMI] and ST elevation myocardial infarction [STEMI] enter the hospital too late for the treatment to lead to preservation of heart muscle function. There is inadequate information to the public, but mainly to people at risk of developing myocardial infarction, about what they can do to shorten delay, from symptoms to care contact. Primary preventive information is important and the recommendation is to inform and assess people primarily preventively in order to improve knowledge. These prerequisites give patients the opportunity to pay attention to symptoms and quickly make informed decisions in seeking care, which reduces the damage to the heart after an NSTEMI/STEMI.   The aim was to investigate prior knowledge of symptoms of myocardial infarction in patients undergoing NSTEMI/STEMI.   A quantitative approach was chosen to answer the study's purpose, the design is a non-experimental descriptive, retrospective cross-sectional study. A survey was conducted at a hospital in central Sweden, a total of n = 32 participants. The questionnaire initially contains demographic questions to then focus on subject-specific issues with the help of the likert scale, multiple choice questions and open free text questions.   The results showed that the participants' self-rated knowledge of heart attack symptoms was deficient, especially in atypical symptoms. The participants' symptoms at NSTEMI/STEMI didn’t match their expected symptoms, which constituted an uncertainty as to whether it really was derived from the heart. Therefore it took a long time from symptoms to first care contact and the participants sought care because of persistent symptoms or at the relatives' request. Few participants had received information about symptoms or had been offered a health survey before the onset of illness and the information they had received from relatives or health care. The majority of participants experienced no remaining complications two to three days after their NSTEMI/STEMIN.   The conclusion is that there is lack of knowledge of symptoms of NSTEMI/STEMI, especially atypical symptoms and what measures should be taken in the event of symptoms. The majority considered that the symptoms did not match the expected symptom picture and believed that they had not received information about cardiovascular disease before the onset of the disease. The nursing profession needs to work to clarify the information, then reach out to society and primarily preventive in the health care sector.

God kommunikation med patienter, anhöriga och medarbetare är essentiell för sjuksköterskans yrkesutövande. Information och undervisning har två huvudmål; att skapa trygghet och at hjälpa patienten att hantera situationen på bästa sätt, både fysiskt och psykiskt. I föreliggande studie var syftet att undersöka på vilket sätt sjuksköterskor på en korttidsvårdavdelning informerar patienter inför en gastroskopi. Frågeställningarna var; Vilken information som ges och på vilket sätt den ges? Hur försäkrar sig sjuksköterskan om att patienten har tagit till sig informationen och vilket språkbruk använder hon sig av? Data inhämtades genom intervjuer med sex sjuksköterskor. Manifest innehållsanalys användes då studien hade en kvalitativ ansats. Resultaten visar på att nästan uteslutande muntlig information ges till patienterna och ett enkelt språkbruk utan medicinska termer används i de flesta fall. Alla informanterna betonade starkt för patienterna att de får ett sederande läkemedel som ger en kortvarig amnesi och därför kommer de inte att komma ihåg någonting efter undersökningen. Detta sades för att lugna patienterna. Sammanfattningsvis gavs en kortfattad procedurell information, innehållande undersökningens huvudmoment. I princip gavs ingen eller sparsamt med sensorisk information, utan undersökningen beskrevs huvudsakligen som obehaglig. Sjuksköterskorna försäkrade sig om att patienterna hade tagit till sig informationen på olika sätt. / God communication with patients, relatives and coworkers is essential in the nursing profession. Information and patient education has two primary goals; to create a feeling of safety and to help patients deal with the situation in the best possible way, mentally as well as physically. The aim of the study was to examine in which way nurses working in a short time ward inform patients prior to a gastroscopy. What kind of information is given and in which way is it given? How do the nurses ensure themselves that the patients understand the given information and which use of language is chosen? Data was collected through interviews with six nurses. Manifest content analysis was later used. The result shows that information was given, almost exclusively orally and explained in layman terms without any medical jargon. All informants strongly pointed out that the patients were going to receive a sedative that would induce a short period of amnesia. As a result they were told that they would not remember anything about the procedure afterwards. This was said to calm the patients. In summary, a brief procedural information was given to the patients containing the main events of the procedure. None or sparse sensory information was given, and the examination was at most described as uncomfortable. The nurses had different strategies in ensuring themselves that the patients understood the given information.

Bakgrund: Ögonsjuksköterskor möter många patienter med diabetesretinopati, vilkakan vara utmanande för ögonsjuksköterskorna då det förekommer att patienter saknar sjukdomsinsikt. Det leder till svårigheter att få patienten delaktig i sin vård, men även att ge tillräckligt med information då patienten även kan vara orolig vid dessa möten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ögonsjuksköterskors upplevelser av att informera patienter med diabetesretinopati. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer användes där totalt sju ögonsjuksköterskor från Västra Götalandsregionen och Region Halland deltog. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier Bygga en relation och Behov av kunskap. De fem subkategorierna var Ögonsjuksköterskans roll, Patienternas delaktighet, Brist på sjukdomsinsikt, Patienternas oro och rädsla samt Vikten av information. Konklusion: Resultatet visade att ögonsjuksköterskorna upplevde att det är av vikt att informera och även få patienten delaktig i sin vård då patienternauttrycker en rädsla och oro. Studien kan vara ett stöd för ögonsjuksköterskorna infördessa möten och vidareutveckla dem både utifrån ett sjuksköterske- och patientperspektiv. I vidare forskning vore det av intresse att få en fördjupad kunskap om patienternas upplevelser av ögonbottenfotografering samt information i samband med den. / Background: Ophthalmic nurses meet many patients with diabetic retinopathy. These meetings can be challenging for the ophthalmic nurses as some patients lack insight about the disease, which makes it difficult to get the patient involved and provide enough information as the patient may also be worried at these meetings. Aim: The aim of the study was to investigate ophthalmic nurses’ experiences of informing patients with diabetic retinopathy. Method: A qualitative study with semi-structured interviews was used where seven ophthalmic nurses from Västra Götaland Countyand the Halland County participated. Results: The analysis resulted in two main categories Building a Relationship and Need for Knowledge and five subcategories; The Ophthalmic Nurse's role, Patient participation, Lack of disease insight, Patients' anxiety and fear and The importanceof information. Conclusion: The results showed that the ophthalmic nurses felt that it was important to inform and also get the patient involved in their care as the patients express fear and anxiety. The study can be a support for the ophthalmic nurses in these meetings and further develop them from both a nurse and patient perspective. In further research, it would be of interest to gain an in-depth knowledge of patients´ experiences of fundus photography and the information they receive.

The purpose of the study was to investigate the perception of given information at discharge from a urological ward at Akademiska sjukhuset, and to investigate whether the patients had searched for information themselves after discharge.   The study is an empirical cross -sectional study with descriptive design. All the patients inscribed as urologic patients, discharged to their home during month of March 2009, were asked to participate in the study (in total 82 patients), which led to 57 participants. The data collection method was an interview over the phone, with 20 structured questions. The interview form was sent by mail to the patients after the discharge from the ward, the authors thereafter called the participants at home and performed the interview within 10-20 days after discharge.   The most common concerns for surgical patients after discharge are wound care, pain management, daily activity, the detection of complications, handling symptoms, elimination and quality of life. This study shows that 72 % of the participants considered the given information as sufficient for handling their self-care at home. The lack of information experienced by the participants concerned daily activity, eventual complications that may occur and pain management. The majority of the discharge information was given in the patient room.   Postoperative complications that occur after discharge can be expensive for the society and is a cause of unnecessary suffering for the patient, therefore the patient need to understand what to be observant of after discharge. This requires that both doctors and nurses provide relevant information for each individual patient. / Syftet var att undersöka patienters uppfattning av information given vid utskrivning från en urologisk vårdavdelning på Akademiska sjukhuset samt att undersöka om patienterna själva sökt information efter utskrivningen.   Studien är en empirisk tvärsnittstudie med deskriptiv design. Alla patienter inskrivna som urologpatienter, som skrevs ut till hemmet från en urologisk vårdavdelning under mars månad 2009 tillfrågades att delta (sammanlagt 82 patienter), 57 patienter deltog. Som datainsamlingsmetod användes en telefonintervju med 20 strukturerade frågor. Frågorna skickades hem till patienterna efter hemgång och författarna ringde sedan upp patienterna i hemmet och genomförde intervjun.   De områden som kirurgiska patienter upplever störst bekymmer för efter utskrivning från sjukhuset är sårvård, smärthantering, daglig aktivitet, att upptäcka komplikationer, symtomhantering, elimination och livskvalitet. Studien visar att 72 % av deltagarna tyckte att den information de fått var tillräcklig för att sköta sin egenvård. Den information som saknats har varit inom områdena daglig aktivitet, eventuella komplikationer som kan uppstå och smärtlindring. Majoriteten av utskrivningssamtalen ägde rum på patientsalen.   Postoperativa komplikationer som uppträder efter utskrivning kan bli kostsamma för samhället och är källa till onödigt lidande för patienten, patienten behöver därför förstå vad denne skall vara uppmärksam på efter hemgång. Detta ställer krav på både läkare och sjuksköterskor att ge information som är relevant för varje individuell patient.

<p>Kranskärlsoperationen är för patienten en stor händelse som leder till många frågor och funderingar. Tidigare forskning har visat att patienter som genomgått en ranskärlsoperation har stort behov av information. Vårt syfte med studien var att beskriva informationen vid en kranskärlsoperation. Studien gjordes som en itteraturstudie. Resultatet av studien utföll i tre kategorier, informationsmetoder, vad informationen innehöll samt olika faktorer som påverkade patientinformationen. Information gavs skriftligt, muntligt, som videofilm, med Internet eller av en patient som tidigare gjort en kranskärlsoperation, ofta i kombination med varandra. Vad patienten ville att informationen skulle innehålla varierade från person till person beroende på i vilken fas patienten befann sig, pre- eller postoperativt. Flera faktorer framkom som var av betydelse. Det var viktigt för patienterna att personalen tog sig tid att lyssna och svara på frågor och funderingar. Patienter med litet socialt nätverk hade större behov av information än andra med stort socialt nätverk. En annan betydelsefull sak var att patienterna lätt skulle kunna komma i kontakt med kompetent personal både innan operationen och efter utskrivningen. Slutsatsen av resultatet var att informationen bör vara individuellt anpassad utifrån varje patients behov. Fortsatt forskning behövs för utveckling av en god patientinformation kring patienternas upplevelse av olika sorters informationssätt, samt att utveckla kontakt med patienter som tidigare gjort en kranskärlsoperation</p> / <p>Coronary artery bypass is for the patient a major event leading to many questions and concerns. Previous research has shown that patients who have undergone coronary artery bypass have great needs of information. Our aim of this study was to describe information before and after a coronary artery bypass. The study was done as a literature review. The results of the study were distributed into three categories, information methods, information content and the various factors that affect patient information. Information was given in writing, orally, by video, by Internet or by a patient previously undergoing a coronary artery surgery, usually in combination with each other. What the patient wanted the information should contain varied from person to person depending on what stage the patient was, pre- or postoperatively. Several factors emerged that were relevant. It was important for the patients that the staff took the time to listen and respond to questions and concerns. Patients with small social networks had a greater need for information than others with larger social network. Another important thing was that patients could easily get in touch with competent personnel both before surgery and after discharge. The conclusion of the result was that the information should be individualized based on each patient's needs. Continued research is needed to develop good patient information on patients' experience of different types of information means, and to develop contact with patients who have previously done a coronary artery bypass.</p>

Kranskärlsoperationen är för patienten en stor händelse som leder till många frågor och funderingar. Tidigare forskning har visat att patienter som genomgått en ranskärlsoperation har stort behov av information. Vårt syfte med studien var att beskriva informationen vid en kranskärlsoperation. Studien gjordes som en itteraturstudie. Resultatet av studien utföll i tre kategorier, informationsmetoder, vad informationen innehöll samt olika faktorer som påverkade patientinformationen. Information gavs skriftligt, muntligt, som videofilm, med Internet eller av en patient som tidigare gjort en kranskärlsoperation, ofta i kombination med varandra. Vad patienten ville att informationen skulle innehålla varierade från person till person beroende på i vilken fas patienten befann sig, pre- eller postoperativt. Flera faktorer framkom som var av betydelse. Det var viktigt för patienterna att personalen tog sig tid att lyssna och svara på frågor och funderingar. Patienter med litet socialt nätverk hade större behov av information än andra med stort socialt nätverk. En annan betydelsefull sak var att patienterna lätt skulle kunna komma i kontakt med kompetent personal både innan operationen och efter utskrivningen. Slutsatsen av resultatet var att informationen bör vara individuellt anpassad utifrån varje patients behov. Fortsatt forskning behövs för utveckling av en god patientinformation kring patienternas upplevelse av olika sorters informationssätt, samt att utveckla kontakt med patienter som tidigare gjort en kranskärlsoperation / Coronary artery bypass is for the patient a major event leading to many questions and concerns. Previous research has shown that patients who have undergone coronary artery bypass have great needs of information. Our aim of this study was to describe information before and after a coronary artery bypass. The study was done as a literature review. The results of the study were distributed into three categories, information methods, information content and the various factors that affect patient information. Information was given in writing, orally, by video, by Internet or by a patient previously undergoing a coronary artery surgery, usually in combination with each other. What the patient wanted the information should contain varied from person to person depending on what stage the patient was, pre- or postoperatively. Several factors emerged that were relevant. It was important for the patients that the staff took the time to listen and respond to questions and concerns. Patients with small social networks had a greater need for information than others with larger social network. Another important thing was that patients could easily get in touch with competent personnel both before surgery and after discharge. The conclusion of the result was that the information should be individualized based on each patient's needs. Continued research is needed to develop good patient information on patients' experience of different types of information means, and to develop contact with patients who have previously done a coronary artery bypass.

SAMMANFATTNING Bakgrund De allt kortare vårdtiderna inom sjukvården ställer höga krav på patientinformationen som ges pre- och postoperativt. Forskning visar att patienternas informationsbehov inte alltid överensstämmer med mängden information som ges. Patienter upplever ofta att informationen som ges är otillräcklig och saknar relevans. God pre- och postoperativ information har många fördelar, då den leder till såväl ökad trygghet som bättre förutsättningar i det postoperativa förloppet.   Syfte Syftet med denna studie var att undersöka hur kirurgiska patienter vid en hudmottagning och en urokirurgisk vårdavdelning uppfattade den pre- och postoperativa information de fick i samband med kirurgi.   Design Studien var en enkätstudie med kvantitativ ansats och inkluderade 30 respondenter.   Resultat Resultatet visade att huvuddelen av patienterna uppgav att de hade läst den skriftliga informationen de fick. De hade också uppfattat att informationen var lättillgänglig. Majoriteten tyckte att den totala mängden information var tillräcklig. Vidare svarade majoriteten att de hade fått tillräcklig information om smärtlindring under vårdtiden. Hälften av respondenterna angav att de hade fått tillräcklig information om hur de kunde förebygga komplikationer. Ungefär hälften uppgav att de inte hade fått tillräcklig information om sårvård.   Slutsats Av resultatet drogs slutsatsen att patientinformationen som ges på de två enheterna verkar vara lättförståelig och tillräckligt omfattande, dock finns utrymme för förbättring, framförallt inom området komplikationer och sårvård. / ABSTRACT Background The shorter length of stay in hospitals place greater demands on the patient information that is given pre- and postoperative. Research shows that the amount of given information does not match with the patients’ informational needs. Patients often experience the given information as inconclusive and irrelevant. Good pre- and postoperative information has many benefits. It leads both to an increased sense of security and to better postoperative outcomes.   Purpose The purpose of the current study was to explore how surgical patients at a dermatology outpatient facility and an acute care urological surgery ward perceived the pre- and postoperative information in connection with the surgery.   Design The study was a quantitative survey and included 30 participants.   Findings The results showed that the majority of the patients stated that they had read the written pre- and postoperative information that they had received. They had also perceived the information as easily available. The majority of the patients reported that the total amount of the information was sufficient. Furthermore, the majority also replied that they had received sufficient information about relieving their pain during the hospital stay. Half of the subjects stated that they had received enough information about how to prevent complications. Half of the subjects claimed that they had not received enough information about wound care.   Conclusions Based on the results, it could be concluded that the patient information that was given at the two clinics appears to be easily understood and sufficiently extensive, though there is room for improvement, especially within the area of complications and wound care.