Individuella vårdplaner för cancerpatienter infördes 2009 i och med den nationella cancerstrategin och syftar till att ge varje patient en samlad bild av besök, behandling och sjukdom. I den här uppsatsen undersöks olika strategier för mottagaranpassning i fyra regioners Min vårdplan för patienter med bröstcancer. Med utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken görs en interpersonell analys av tilltal och omtal respektive modalitet, för att dels kunna beskriva vilka mottagare som pekas ut i texten och erbjuds identifikation, och dels undersöka hur avsändarna kommunicerar information av olika karaktär till mottagarna. För att besvara det senare grundar sig analysen även till viss del i indirekthet och artighetsstrategier. Resultatet visar att de fyra vårdplanerna alla har ett relativt konsekvent du-tilltal, särskilt i introduktionsavsnitt som fungerar relationsskapande. Ibland specificeras du:et genom efterställda attribut av typen ”[du] som har fått diagnosen bröstcancer”. Men ibland övergår tilltalet till ett mer distanserat omtal i information av mer känslig eller hotande karaktär, till exempel i beskrivningar av känslor, sociala påföljder eller biverkningar. I sådan information är det även vanligt att använda modalitet av lägre sannolikhets- och vanlighetsgrad, som ett sätt att förmildra det som påstås. Resultatet visar också en skillnad i hur uppmaningar uttrycks: instruktioner av viktigare, och kanske därmed mer hotande, karaktär uttrycks oftare inkongruent med du-tilltal och förpliktelsemodalitet, möjligen som ett sätt att rikta dessa viktiga uppmaningar till mottagaren och med modalitetsmarkörer förklara hur viktigt det är att uppmaningen följs. De största skillnaderna mellan de fyra vårdplanerna visar sig i omtal av kvinnor och män och därmed vem man signalerar att mottagaren av texten är. Det leder till en avslutande diskussion om för- och nackdelar med mottagaranpassning – kan inkludering bli exkluderande?

No description available.

Disputats, Linköping, 2006. / Med litteraturhenvisninger.

SAMMANFATTNING Nyckelord: barnröntgen, patientinformation, röntgensjuksköterska, barnkonventionen Bakgrund: För röntgensjuksköterskor är det utmanande att informera barnpatienter utifrån barnkonventionens riktlinjer, som är svensk lag sedan 2020.  Syfte: Syftet med denna enkätstudie var att ta reda på vilken patientinformation som röntgensjuksköterskan ansåg var viktig att ge till barnpatienter i samband med konventionell skelettröntgenundersökning samt vilka förutsättningar som var viktiga för att kunna tilldela den informationen. Ett ytterligare syfte var att ta reda på om röntgensjuksköterskan hade kännedom om barnkonventionen och dess betydelse i samband med barnröntgenundersökning samt om det fanns någon skillnad mellan röntgensjuksköterskor verksamma på sjukhus A och sjukhus B gällande deras uppfattning om information till barnpatienter.  Metod: En empirisk kvantitativ enkätstudie genomfördes. Urvalet bestod av röntgensjuksköterskor med erfarenhet att utföra konventionella skelettundersökningar på barn. Totalt 35 enkäter analyserades.  Resultat: Som viktigaste information valdes allmän strålsäkerhet och varför barnet ska ligga/sitta stilla. De viktigaste förutsättningarna för att ge information ansågs vara förberedda föräldrar, förberett röntgenlabb samt att vända sig till barnet vid samtal. Majoriteten svarade att röntgenmottagningarna inte erbjöd en barnanpassad miljö och instämde delvis till att kommunikationen skulle underlättas på ett barnanpassat labb. Röntgensjuksköterskorna instämmer till stor del att de har kännedom om barnkonventionens riktlinjer och att dessa har stor betydelse vid barnröntgenundersökningar. Ingen signifikant skillnad visades mellan sjukhusen. Slutsats: Respondenterna från sjukhusen enades om att viktigast att informera om var strålsäkerhet och vikten av att vara still. Röntgenmottagningarna ansågs inte ha en barnanpassad miljö. Röntgensjuksköterskornas kännedom om barnkonventionen behöver ständigt aktualiseras och diskuteras i vårdsammanhang. / ABSTRACT Key words: pediatric radiography, access to information, radiographer, Convention on the Rights of the Child Background: It is challenging for radiographers to inform pediatric patients based on the guidelines of the Convention on the Rights of the Child (CRC), Swedish law since 2020.  Purpose: The purpose was to find out what radiographers from two hospitals considered to be important information and conditions for providing it to pediatric patients undergoing x-ray examinations. The aim was also to investigate whether the radiographers carry knowledge of the CRC and its significance regarding child radiographs as well as to compare the perception of radiographers from hospital A and B on what information is of importance. Method: An empirical quantitative survey study was made.The sample included radiographers experienced in performing x-ray examinations of children. In total 35 surveys were analyzed.  Results: Information about general radiation safety and why the patient should keep still was considered most important.  The main conditions for providing information were considered to be a prepared lab, prepared parents and paying attention to the child. The majority replied that radiology clinics did not offer a child-friendly environment. The radiographers broadly agree that they are aware of the CRC’s guidelines and that these are of great importance in x-ray examinations. No significant difference was shown between the hospitals. Conclusion: Respondents agreed that informing pediatric patients about radiation safety and the importance of being still is most important. Radiology clinics were not considered to have a well-adapted environment. Radiographers’ knowledge of the CRC needs to be constantly updated.

Patientlagen säger att en patient ska få individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder som finns för undersökning, vård och behandling. Det gäller såväl muntlig som skriftlig information. Studier visar att patienter värderar skriftlig information högt, men att det inte alltid finns information av bra kvalitet att tillgå. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur man skulle kunna utforma skriftlig information till målgruppen underviktiga ungdomar 13–15 år som har adhd. Projektet är ett uppdrag av en dietist som saknar ett skriftligt material som hon kan lämna ut till sina patienter som ingår i målgruppen. Jag har undersökt vilka förutsättningar ungdomar med adhd har för att läsa och förstå en text. Jag har också undersökt vilken forskning som finns om utformning av patientinformation och andra typer av faktatexter med fokus på läsbarhet. Jag har sedan utgått från teorier om text och teorier om text och bild i samverkan för att undersöka vad som skulle kunna främja läsbarheten i patientinformation till målgruppen. Undersökningen visar att det finns flera olika faktorer som påverkar läsning och läsförståelse hos ungdomar som har adhd. Dessa är svårigheter med koncentration och motivation, nedsatt arbetsminne och läs- och skrivsvårigheter. Med hjälp av insamlad empiri och teorier om text och teorier om text och bild i samverkan har jag skapat ett gestaltningsförslag i form av en broschyr med kostråd till målgruppen. Mottagaranpassningen av texten handlar i huvudsak om att använda en enkel layout som inte distraherar läsaren. Den skrivna texten har ett enkelt men inte barnsligt språk och en meningslängd som skapar flyt i texten.

Patienter med smärta är vanligt förekommande inom den svenska sjukvården, vilket orsakar lidande hos såväl patient som samhälle. Personcentrerad information ger delaktighet och möjliggör egenvård, vilket genererar lindrat lidande och en vårdande vård. Problem som examensarbetet belyser är att patienten betalar priset då vården stundtals saknar ett holistiskt synsätt. Även ses obehandlad och underbehandlad smärta generera negativa konsekvenser och ökat patientlidande. Syftet med studien var att undersöka hur patientinformation påverkar patientens förmåga att hantera smärta. Examensarbetet bygger på en litteraturöversikt, baserad på kvalitativa forskningsstudier. Datainsamlingen resulterade i 12 artiklar, vilket gav ett huvudtema med fyra underteman. Resultatet visade att informationsutbyte mellan patient och vårdgivare gav större delaktighet för patienten och underlättade vårdgivarens möjlighet att vårda. Information kring smärta och smärtlindring bör vara individuell och delges patienten på det sättet patienten upplever bäst. Patienter beskrev vikten av en tillitsfull relation till sin vårdpersonal och nämnde ord som ögonkontakt, närvaro och ett aktivt lyssnande i det vårdande mötet. Där patienter inte upplevde vården vårdande väcktes känslor av ledsamhet, irritation och ilska. Bra information gav ökad möjlighet till egenvård. Patienter såg behov av tillförlitlig och uppdaterad information, vilket kunde ges via e-hälsa. Denna informationskanal visade sig leda till positiva förändringar i patienters humör och beteenden, vilket i slutändan resulterade i minskad smärta. Slutsatser som ses är att patienter med smärta är i behov av individanpassad information. Patienter önskar bli sedda, lyssnade till och tagna på allvar. Vården måste få ta tid, då det vårdande mötet visat sig kunna lindra människors smärta. / Within the Swedish health system, patients with pain are common. Not only does the individual patient suffer but so does the overall society. By providing person-centered information patients enables participation and self-care, resulting in relieved suffering and overall caring. However, the problem this study highlights is the lack of holistic nursing in caring. Pain that remains untreated or not treated sufficiently will generate negative consequences and increased suffering amongst the patients. The main purpose of the study was to further investigate how the patient’s ability to manage pain was affected by the patient information that was provided. The thesis of this dissertation is based on a literature review of data provided in multiple qualitative research studies. Twelve articles of qualitative research were used. The information provided in the articles resulted in one main theme and four sub-themes. The results proved that the exchange of information between patient and healthcare provider lead to greater patient participation and facilitated caring. Information about pain and pain relief should be individual and communicated to the patient with an individualized approach in mind. Patients described the importance of a trusting relationship with their healthcare provider and mentioned words such as eye contact, presence and active listening in the care meeting. When patients did not experienced true care, feelings of sadness, irritation and anger surfaced. In addition, by providing correct and personalized information regarding pain management the opportunities for self-care increased. There is a need for patients to receive reliable and up-to-date information, which can be achieved via e-health. Utilizing e-health as a means of communications has proved to be of great value, resulting in positive changes in patients' moods and behaviors ultimately resulting in overall reduced pain. In conclusion, patients with pain need personalized information. Patients want to be seen, heard and understood. The care must be allowed to take time, as the caring has been shown to ease suffering.

I vården är det idag många anställda som kräver åtkomst till patientjournaler. Detta medför att informationen måste vara lättåtkomlig när behoven uppstår. Att skydda patienters integritet är samtidigt mycket viktigt och att inte riskera att några uppgifter läcker ut. Ett problem är att vårdpersonal kan läsa patientjournaler utan att ha behörighet för detta.Studien belyser ett dilemma mellan vårdpersonals etiska inställning till informationssystem i förhållande till hur systemen skyddas. Ena sidan av dilemmat fokuserar på hur benägen vårdpersonal i Sverige är till att medvetet otillåtet läsa elektroniska patientjournaler och på detta sätt agera oetiskt. Den andra sidan riktas till hur informationssystemen inom svensk vård hittar en balans mellan att vara lättillgängliga för användare och samtidigt tillräckligt skyddade mot interna intrång. Frågeställningen som studien behandlar är att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för vårdanställdas etiska inställning till olovlig läsning i förhållande till hur systemen skyddas mot dessa intrång.Det är en kvalitativ studie som utförts eftersom fokus har varit att tolka resultatet och identifiera betydande faktorer. För att få en bra grund gjordes en förstudie i form av intervjuer. Detta för att samla information och bredda kunskaper gällande vårdsystem. Det har tagits hänsyn till lagar och regler samt riktlinjer och rutiner för vården inom Västra Götalands län i Sverige, som även är studiens avgränsning. För att få information om hur de vårdanställda ställer sig till interna intrång i vården skickades det ut enkäter. Eftersom ämnet som studien avser kan uppfattas som känsligt har författarna varit tydliga med valfriheten att delta. Detta med tanke på att det gäller brott på arbetsplatsen.Studien resulterar i att även om majoriteten av respondenterna håller sig inom ramarna för vårdens regler, gällande att läsa patientjournaler, visar ändå respondenterna tendenser till att delvis frångå reglerna. Utifrån genomförd studie är det få fall som uppdagas och för att detta ska minska, anser författarna, att loggranskning av vårdanställda borde öka och ske av opartisk granskare. Detta för att skydda patienterna och nå högre säkerhet. Studien riktar sig till vårdpersonal och dess chefer för att upplysa om beteendet och dess risker för patienters integritet och allmänhetens bristande förtroende. / There are many health professionals that require access to health records in today’s health care. This means that information must be easily accessible when needed. Meanwhile the patient´s integrity is a very important issue so no personal sensible information leaks. One problem is that health professionals can read journal of patients in health care information systems without permission.The study researches the tension between two aspects, how health professionals act in health care information systems compared to how the system is secure. One aspect is how nursing staff in Sweden is prone to read journals of patients consciously, thus acting unethical. The other aspect is how the information system within Swedish health care can find the balance between easily user accesses and adequately protected against internal intrusions. The research question is to identify underlying factors how health professionals ethical approach is to illicit reading of electronical health records, in relation to how the systems are protected against these internal intrusions.The conduct of study is through a flexible method approach because the focus is to looking for context and interprets the result. In order to get a good foundation made a pilot study by several interviews. The aim of the pilot study was to expand knowledge regarding health information systems. Laws and regulations, policies and procedures in health care information systems has been considered, focused in Västra Götaland County in Sweden. To find out the nursing staff attitudes to internal intrusion were questionnaires sent out. As the subject of the study can be perceived as sensitive, the authors have made clear to the respondents that it was completely anonymous, considering the case of illegal behavior in the workplace.The finding of the study shows even though the majority of the survey´s respondents remain within the regulations of health care relating to read electronical health records, some of the respondents still shows tendencies to partly abandon them. The authors considered to prevent these tendencies that controls of log history in health care systems should increase and be made by independent auditors. This also for the aim to protect patients and reach more security. The study aims to health professionals and their managers to provide information on the behavior and its risk for patient’s integrity and the public lack of confidence.

Förekomsten av sexuella problem och dysfunktioner är hög hos patienter med långvarig smärta. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som finns beskrivet i tidigare forskning om sexualitet och sexuella problem i relation till långvarig smärta. Metod: En scoping review utfördes för att identifiera litteratur som beskriver långvarig smärta och sexualitet, med fokus på patienters upplevelse av sin sexualitet och hur de upplevde att vårdgivare pratade med dem om sexualitet. Litteratursökning i databaser identifierade 16 artiklar, med utgång av muskuloskeletal smärta och migrän vilka bedömdes vara relevanta för studien. Resultat: 11 teman identifierades, vilka beskriver hur sexualiteten påverkas vid långvarig smärta. Med hjälp av cripteori och genusteori analyserades resultatet. Slutsats: Vårdgivare behöver ge patienter med långvarig smärta kunskap om hur sexualiteten kan påverkas, för att minska patienters upplevelse av av fysisk funktionsnedsättning. Litteraturen visar också att det finns skillnader mellan kön när det kommer till hur patienter upplever och hanterar smärta, sexualitet och relationer.