Bakgrund: Att få ta del av gruppinformation inom vården har visat sig vara en betydelsefull del av rehabiliteringen för både patienter och deras anhöriga. Hörselinformation i grupp inför patienters hörselrehabilitering är en del av informationsrutinen på flera hörcentraler i Sverige. Dock finns det endast ett fåtal undersökningar som utvärderar hörselinformationstillfället utifrån ett patient- och anhörigperspektiv. Genom att utvärdera om hörselinformationstillfällena är meningsfulla för deltagarna undersöktes även om den tid som läggs ner av audionomerna är effektiv. Syfte: Syftet med undersökningen är att kartlägga patienters och anhörigas åsikter om den hörselinformation som ges i grupp inför en hörselrehabilitering. Kartläggningen avser områdena: Information och informationsmängd, Hörselinformationstillfällets upplägg, Utbyte av erfarenheter, Orsaker till anhörigas närvaro samt Förståelse motivation och delaktighet. Metod: Två enkäter konstruerades, en för patienter och en för anhöriga, därefter genomfördes en enkätundersökning i samband med nio hörselinformationstillfällen. Urvalet baserades på patienter och anhöriga, oavsett ålder och kön, som deltagit vid dessa hörselinformationstillfällen, inom en svensk hörsel- och dövverksamhet.   Resultat: Överlag ansåg informanterna, att de fått lagom mängd information om hörsel, hörselnedsättning och hörselrehabilitering. Flertalet informanter upplevde att de fått chansen att vara delaktiga, fått tillfälle att utbyta erfarenheter samt fått en större förståelse för hur hörselnedsättningar kan påverka vardagslivet. De anhöriga följde med av olika anledningar, bland annat som stöd, transporthjälp eller av eget intresse. Efter hörselinformationstillfället upplevde majoriteten av patienterna att de blivit mer motiverade till att påbörja hörselrehabiliteringen. Det framkom även att flertalet av informanterna skulle rekommendera andra med hörselnedsättning och deras anhöriga att delta i hörselinformation.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om den information patienter med screeningupptäckt abdominellt aorta aneurysm får av sjuksköterska, uppfattas som lagom och lättförståelig och om det blivit någon skillnad av orosnivå efter besöket. Ett frågeformulär skickades ut till 42 män som genom screeningundersökning diagnostiserats med ett ”aneurysm under utveckling” eller abdominellt aorta aneurysm. Resultatet visar att alla patienter upplevde besöket hos kärlsjuksköterskan som bra eller mycket bra. Majoriteten av de tillfrågade hade fått information om de olika områdena och de tyckte att mängden informationen var lagom. Det område där flest uppgav att de inte fått information men hade velat ha var om fysisk aktivitet/motion. De allra flesta tyckte att informationen var lätt att förstå. De områden där informationen uppgavs vara svår att förstå var framförallt informationen om orsak till pulsåderbråck och framtida behandling (operation). Patienterna skattade sin orosgrad som låg både före och efter ultraljudsundersökningen och efter sjuksköterskebesöket. Statistisk signifikant skillnad fanns mellan orosgrad efter undersökningen och oro efter sjuksköterskebesöket (p = 0,005). Att leva med vetskapen att ha en vidgad aorta eller ett AAA orsakar hos de allra flesta patienter ingen eller mycket lite oro. Sjuksköterskebesöket verkar dessutom minska den lilla stegring i orosnivån som påvisats efter diagnos i undersökningen.

Sjukvården har stora krav på förbättrings- och effektiviseringsarbete. På många sjukhus i landet implementeras lean som ett sätt att uppnå dessa mål. Här liksom i allt förändringsarbete är det viktigt att följa upp och utvärdera resultatet. Syfte: Att undersöka om vårdtiden förändrats för patienter som genomgått hjärtkirurgi (kranskärls- eller hjärtklaffskirurgi) samt om de upplever någon skillnad på utskrivningsinformation och uppföljning efter hemkomst, efter att lean införts. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie. Undersökningsgruppen bestod av 60 patienter opererade före (n=30) och efter (n=30) att leanmodellen implementerats. Svarsfrekvensen var 95 %. Resultat: Ingen skillnad har påvisats i vårdtid före och efter leaninförandet. Patienterna är i huvudsak nöjda med utskrivningsinformationen och uppföljningen efter hemkomst och upplevelsen skiljer sig inte före och efter att lean införts. Enda undantaget är att vid samtalet med läkare ses en skillnad där smärta diskuterades mera efter leaninförandet (35 %) än innan (12 %). Patienter opererade innan lean införts var mera nöjda med tiden som avsatts för utskrivningssamtal med läkare. Efter leaninförandet var det färre som hade fått träffa ansvarig läkare och likaså blivit kontaktade av denne efter hemkomst. Data visar att de flesta hade fått boken ”Vägen tillbaka” och att samma ämnesområden behandlades med sjuksköterska och läkare. Slutsats: Studiens resultat visar att vårdtiden såväl som patientens upplevelse av utskrivningsinformation och uppföljning är i stort sett oförändrad efter att lean har införts i verksamheten.

SAMMANFATTNING Bakgrund: I lagstiftningen betonas att hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att informera och göra patienten delaktig. För att förbättra patientdelaktighet inom kirurgisk vård är det värdefullt med fördjupad kunskap om vad patienter anser vara betydelsefullt. Syfte: Att beskriva vad patienter anser vara betydelsefullt avseende delaktighet under vårdtiden och inför utskrivning på kirurgisk vårdavdelning. Metod: Studien har en deskriptiv kvalitativ design. Patienterna erbjöds att dagligen under sjukhusvistelsen skriva vad som var betydelsefullt för dem under vårdtiden och inför utskrivning på ett patientkort. Det som patienterna skrivit på patientkorten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet omfattar fyra olika huvudkategorier: att få kunskap och vara delaktig i samtal,att känna sig väl omhändertagen, att känna sig betydelsefull samt att känna trygghet inför hemgång. Slutsats: Studien visar att patienter som vårdas på kirurgiska vårdavdelningar anser att kunskap och fortlöpande information om sjukdom, behandling och planering är betydelsefullt för patientdelaktighet, vilket stöds av resultat från tidigare studier. För att uppnå att patienten blir delaktig i sin vård är det av stor vikt att patientens behov efterfrågas dagligen, vilket enkelt kan uppnås genom användandet av patientkortet som använts i denna studie. Nyckelord: Patientdelaktighet, patientinformation, kommunikation, kirurgisk omvårdnad, kvalitativ innehållsanalys.

Diss. Linköping : Univ.

Bakgrund:Hjärtsvikt är en sjukdom som blir vanligare vid stigande ålder och cirka 250 000 svenskar är drabbade (Hjärt-lungfonden, 2016). Patienter ska enligt Patientlagen (SFS 2014:821; SFS 1982:763) få information om sitt hälsotillstånd, vilka former av undersökningar, vilken vård som kan användas, förväntade behandlingsförlopp, riskerna och eftervård. Patienten får inte alltid nödvändig information. Bristen på information kan bero på allt från patientens okunskap till vårdgivarens tidsnöd på grund av hög arbetsbelastning. Syfte: Att undersöka sjuksköterskornas sätt att informera och olika perspektiv på innehållet på den information som förmedlas till patienter med hjärtsvikt på en kardiologisk slutenvårdsavdelning. Metod:En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats och innehållsanalys. Resultat: Resultat visar att den information som förmedlas till patienter med hjärtsvikt kan se olika ut beroende på vilken sjuksköterska som ger informationen. Slutsats:Informationen sjuksköterskor förmedlar till patienter med hjärtsvikt varierar beroende på patientens kunskap, hälsotillstånd, intresse och grad av kognitiv förmåga. Dock kan hög arbetsbelastning förhindra sjuksköterskan att ge individuellt anpassad information. / Background: Heart failure is a condition that becomes more common with age, and about 250 000 Swedes are affected (Heart-Lung Foundation, 2016). Patients should, under the Patient Act (SFS 2014: 821, SFS 1982: 763), obtain information on their health status, the types of treatment, what care may be used, the expected course of treatment, risks and aftercare. The patient does not always get the necessary information. The lack of information may depend on everything from the patient's lack of knowledge to the caregiver's shortage of time, because of the heavy workload. Aim: To investigate the nurses' ways of informing and different perspectives on the content of the information conveyed to patients with heart failure in a cardiologic healthcare department. Method: A descriptive interview study with qualitative approach and content analysis. Results: Results show that the information given to patients with heart failure may vary depending on the nurse who provides the information. Conclusion: The information nurses convey to patients with heart failure vary depending on the patient's knowledge, state of health, interest and degree of cognitive ability. However, high workload can prevent the nurse to provide personalised information.

Validerat; 20101217 (root)

No description available.

This thesis is a systematic review of the Swedish healthcare and hospital-library’s authorities on the consumer health information. The goal is to evaluate the strengths and weaknesses that are inherited in two professions (medical and LiS) with two completely different perspectives on mediating information.The method used is a mix between conceptual analysis of the Swedish term “patient information” and a Critical conceptual analysis, according to Fairclough, of published native theses and international professional journals.Conclusion of the thesis is that although the nursing and medical staff has the necessary medical expertise it does not, in many cases have either the time or skill to completely satisfy a patient or his/her next of kin´s information needs when exposed in a uneasy situation as when in need of treatment or help in any kind.The hospital librarian on the other hand does have the intermediating skills and most often the time to explain complex treatments or medical procedures, but the lack in medical or nursing expertise.In a perfect setting there is an inter-professional cooperation which brings a lot of positive results. The problem today is often to overcome the gap in awareness of one and other that exists in a modern Swedish hospital. / Program: Bibliotekarie

A qualitative study about collaboration between librarians and nurses in the supplying of consumer health information (CHI) at The Hospital Library of The Mölndal Hospital in Mölndalnear Gothenburg, Sweden.The staff were interviewed about how their work is affected by the collaboration between thetwo occupational groups. The purpose of the study is to find out if there exists a strugglebetween the groups about the influence on and the control over the handling of this kind ofinformation. Despite some problems with the permission to do as many interviews as needed,the study shows some positive effects with the collaboration. The study gives a short backgroundto the development of CHI services in USA, the UK, Denmark and Sweden. Fourfurther CHI service centres in Sweden are shortly presented and one member of each staffwas interviewed by telephone.