<p>Utomhuspedagogik är en pedagogik som har blivit aktuell under de senaste åren. Media och</p><p>annan litteratur ger en positiv bild av utomhuspedagogik men den används inte i någon större</p><p>utsträckning på skolorna idag. Syftet med studien är att undersöka vad som motiverar de</p><p>lärare som använder sig av utomhuspedagogik, vad det finns för svårigheter och problem med</p><p>metoden och hur pedagogen kan lösa dessa svårigheter. Studien genomförs med hjälp av</p><p>kvalitativa semistrukturerade intervjuer av åtta pedagoger som använder sig av</p><p>utomhuspedagogik. I resultatet framgår det att det som motiverar pedagogerna är framförallt</p><p>att de ser förbättringar hos eleverna när det gäller samarbete och koncentrationen. De</p><p>svårigheter som är vanligast bland pedagogerna är brist på kunskap om utomhuspedagogik,</p><p>brist på tid till planering och för lite pedagoger. Pedagogerna är överens om att det behövs</p><p>utbildning kring utomhuspedagogik. Skolorna behöver också avsätta mer tid till planering för</p><p>pedagogerna. Resultatet visar också att det är en pedagogik som passar många elever, men</p><p>liksom traditionell undervisning passar den inte alla elever.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka hur förskollärare uppfattar utevistelsen på förskolan. Vad finns det för mål, vad anser förskollärare att deras roll i utevistelsen är och vilket innehåll och arbetssätt karaktäriserar utevistelsen? I undersökningen har en kvalitativ metod valts och åtta förskollärare från olika förskolor har intervjuats. Det framkommer att samtliga förskollärare anser att det är viktigt med utevistelse i förskolan och de flesta har uttalade mål för den. Resultatet visar att förskollärarna har många roller i utevistelsen och synen på den kan vara väldigt olika. De roller som kommer fram vid intervjuerna är medforskare, observatör, stöttare, barnpassare och inspiratör. Arbetssättet i utevistelsen är en blandning av fri lek och styrda aktiviteter och här finns det positiva tankar om båda.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns särskilda förväntningar på manliga pedagoger inom förskolan, och varför vi eventuellt behöver fler manliga förskollärare. För att ta reda på detta gjordes en litteraturgenomgång av ämnet, följt av en kvalitativ undersökning där fyra förskollärare intervjuades utifrån frågeställningar skapade för att besvara syftet. Resultatet visar att de manliga informanterna i studien känt av förväntningar angående hur de ska förhålla sig i personal- och barngruppen, dels från kollegor, men kanske främst från sig själva. När det gäller behovet av fler män i förskolan visar undersökningens resultat hur de intervjuade anser att en balans i könsfördelningen bland personalen skulle leda till en högre status för yrkesverksamma förskollärare, samt att en bredare kunskaps- och intressebank skulle leda till en positivare miljö för såväl barn som vuxna inom förskolan.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka hur verksamma lärare ser på sin egen roll vid elevkonflikter, då jag under den verksamhetsförlagda utbildningen upplevt hur dessa upptar en stor del av skoldagen. Mitt intresse har även varit att undersöka vilka verktyg lärare upplever att elever behöver i konfliktsituationer. Som bakgrund till undersökningen har jag studerat tidigare forskning inom området, samt tagit del av utarbetade konflikthanteringsmodeller. Jag har gjort en kvalitativ undersökning, där kvalitativa intervjuer gjorts med sex verksamma lärare i grundskolans tidigare år. Resultaten visar på en relativt samstämmig syn mellan lärarna. Ingen av dem gav uttryck för att vara konfliktlösare, utan snarare att vara ett stöd för eleverna i konfliktsituationen. Samtliga lärare berörde lyssnandet som en viktig del, där det dels handlar om att lyssna till de inblandade eleverna, men även att hjälpa eleverna att lyssna på varandra. Slutsatsen som dras är att kommunikationen har en central roll i konfliktsituationer. Lärarens roll handlar främst om att genom kommunikativt stöd bekräfta eleverna, synliggöra konflikten samt hjälpa eleverna att nå varandra. Därigenom skapas även förutsättningar för eleverna att utveckla sin egen kommunikationsförmåga, vilket är ett av de verktyg de behöver för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.</p>

Empati och självkänsla hos kvinnliga pedagoger Anna Iwarson Syftet med denna studie var att se om det fanns ett samband mellan empati och självkänsla hos pedagoger. En enkätundersökning med 38 kvinnliga pedagoger genomfördes där de fick läsa fiktiva berättelser och skriva ner sina upplevelser av berättelserna. Studiens resultat visade inte något samband mellan empati och självkänsla. Däremot visade resultatet att empatin varierade med situationen: de äldre uppvisade mer empati än de yngre för en berättelse om att mista ett husdjur, samtidigt som de yngre uppvisade mer empati än de äldre för en berättelse som handlade om att mista en förälder. Resultatet visade även att bassjälvkänslan var högre hos respondenterna i medelåldern. En tendens till att empati ökar med stigande ålder kunde även påvisas. Key words: empathy, self-esteem, women, teacher, perspective taking.

Utomhuspedagogik är en pedagogik som har blivit aktuell under de senaste åren. Media och annan litteratur ger en positiv bild av utomhuspedagogik men den används inte i någon större utsträckning på skolorna idag. Syftet med studien är att undersöka vad som motiverar de lärare som använder sig av utomhuspedagogik, vad det finns för svårigheter och problem med metoden och hur pedagogen kan lösa dessa svårigheter. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer av åtta pedagoger som använder sig av utomhuspedagogik. I resultatet framgår det att det som motiverar pedagogerna är framförallt att de ser förbättringar hos eleverna när det gäller samarbete och koncentrationen. De svårigheter som är vanligast bland pedagogerna är brist på kunskap om utomhuspedagogik, brist på tid till planering och för lite pedagoger. Pedagogerna är överens om att det behövs utbildning kring utomhuspedagogik. Skolorna behöver också avsätta mer tid till planering för pedagogerna. Resultatet visar också att det är en pedagogik som passar många elever, men liksom traditionell undervisning passar den inte alla elever.

Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns särskilda förväntningar på manliga pedagoger inom förskolan, och varför vi eventuellt behöver fler manliga förskollärare. För att ta reda på detta gjordes en litteraturgenomgång av ämnet, följt av en kvalitativ undersökning där fyra förskollärare intervjuades utifrån frågeställningar skapade för att besvara syftet. Resultatet visar att de manliga informanterna i studien känt av förväntningar angående hur de ska förhålla sig i personal- och barngruppen, dels från kollegor, men kanske främst från sig själva. När det gäller behovet av fler män i förskolan visar undersökningens resultat hur de intervjuade anser att en balans i könsfördelningen bland personalen skulle leda till en högre status för yrkesverksamma förskollärare, samt att en bredare kunskaps- och intressebank skulle leda till en positivare miljö för såväl barn som vuxna inom förskolan.

Syftet med denna studie har varit att studera vilken syn pedagogerna har på betydelsen av musik och sång, i fråga om språkinlärning hos barn med annat modersmål i förskolan. Därtill även att studera vilka didaktiska redskap pedagogen kan använda sig av i arbetet, samt vilka pedagogiska konsekvenser detta gav. Undersökningen byggde på tio intervjuer med pedagoger som arbetade i mångkulturella förskolor. Arbetets fokus har därmed varit att belysa pedagogernas medvetenhet i fråga om deras avgörande roll för barnens språkutveckling. Resultatet från intervjuerna visade att alla pedagoger var självmedvetna om betydelsen med användandet av musik och sång och om deras roll i valen av de artefakter som plockas fram under dessa aktiviteter, i mötet med de mångkulturella barnen. Slutsatsen som drogs efter genomförd studie var att trots ett aktivt språkfrämjande med hjälp av musik och sång, drog inte respondenterna några paralleller mellan effekterna på barnens första och andra språk.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur verksamma lärare ser på sin egen roll vid elevkonflikter, då jag under den verksamhetsförlagda utbildningen upplevt hur dessa upptar en stor del av skoldagen. Mitt intresse har även varit att undersöka vilka verktyg lärare upplever att elever behöver i konfliktsituationer. Som bakgrund till undersökningen har jag studerat tidigare forskning inom området, samt tagit del av utarbetade konflikthanteringsmodeller. Jag har gjort en kvalitativ undersökning, där kvalitativa intervjuer gjorts med sex verksamma lärare i grundskolans tidigare år. Resultaten visar på en relativt samstämmig syn mellan lärarna. Ingen av dem gav uttryck för att vara konfliktlösare, utan snarare att vara ett stöd för eleverna i konfliktsituationen. Samtliga lärare berörde lyssnandet som en viktig del, där det dels handlar om att lyssna till de inblandade eleverna, men även att hjälpa eleverna att lyssna på varandra. Slutsatsen som dras är att kommunikationen har en central roll i konfliktsituationer. Lärarens roll handlar främst om att genom kommunikativt stöd bekräfta eleverna, synliggöra konflikten samt hjälpa eleverna att nå varandra. Därigenom skapas även förutsättningar för eleverna att utveckla sin egen kommunikationsförmåga, vilket är ett av de verktyg de behöver för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.

No description available.