During my years working in pre-school, I have been fearful of bumping into colleagues and ending up with a conflict in the workplace. I have worked in a handful of preschools around Stockholm and more or less have encounted the same phenomenon everywhere.   In my study, I want to immerse myself in this phenomenon. I want to hear from those who work in preschools if they also have experienced what I have experienced.  In order to complete this qualitative study, I have used semi-structured interviews with preschool teachers and pre-school assistants to collect empirical data for the purpose of transcribing and interpreting it. Interviews have taken place in the southern suburbs of Stockholm within the reach of the metro.   The study shows that preschool assistants and preschool teachers have fairly similar views of conflicts and conflict management but differ in their solutions of how to respond to and work with them within the work team. The study also reveals that the assistants often feel inferior to the teachers despite the similarity in tasks and this is because of the power that comes with higher education. At the same time that assistants feel inferior, they also have a great respect for the pre-school teachers.   The main reason for conflicts between educators is stress, misunderstanding and criticism, but they can also involve lesser issues.   Furthermore, the study shows that it is necessary and desired to have more knowledge about conflict management, but that this is rarely available due of the lack of time. / Under mina år som jag arbetat i förskolan har jag varit rädd för att stöta mig med kollegor och hamna i en konflikt på arbetsplatsen. Jag har arbetat på flera förskolor runt om i Stockholm och har stött på samma fenomen överallt.   I min studie fördjupar jag mig i detta fenomen. Jag vill höra från de som arbetar i förskolan om de också har upplevt det jag har upplevt. För att genomföra denna kvalitativa studie har jag använt halvstrukturerade intervjuer med förskollärare och barnskötare för att samla empiriska data att transkribera och tolka. Intervjuerna har ägt rum i Stockholms södra förorter inom tunnelbanans räckhåll.   Studien visar att barnskötare och förskollärare har ganska liknande åsikter om konflikter och konflikthantering men skiljer sig åt i sina lösningar på hur man svarar och arbetar med dem inom arbetslag. Studien visar också att barnskötarna ofta känner sig underlägsna förskollärarna trots likheter i uppgifterna och att detta beror på kraften som följer med högre utbildning. Samtidigt som barnskötarna känner sig underlägsna, har de också stor respekt för förskollärarna.   Den främsta orsaken till konflikter mellan lärare är stress, missförstånd och kritik, men de kan också orsakas av mindre problem.   Vidare visar studien att det är nödvändigt och önskat att ha mer kunskap om konflikthantering, men att detta sällan är möjligt på grund av brist på tid.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka elevers attityder till lärares roll i att hantera interpersonella elevkonflikter. Uppsatsens forskningsfrågor är: Vilken roll anser elever att lärare har i att hantera konflikter mellan elever? Vilket ansvar anser elever medföljer den roll de tillskriver lärare? Studien är utförd mot bakgrund av att forskning inom området främst fokuserar på konflikthanteringsmetoder eller lärarperspektiv. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer där fokusgrupper användes. Fokusgrupperna utfördes på en och samma skola där två elevgrupper i år nio intervjuades och grupperna bestod av fyra elever varav två var killar och två var tjejer. Materialet och resultatet som genererades från intervjuerna analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet och jämfördes med tidigare forskning på området. För att den sociokulturella teorin skulle vara möjlig att använda i en analys i ämnet konflikt har kopplingar gjorts mellan denna och aktuell litteratur om konflikt. Detta resulterade i fyra grundelement som kan användas för att beskriva hur konflikter kan uppstå eller förebyggas: Mer kompetenta individer, grupp eller organisation, kommunikation samt mentala redskap. Resultatet visar att elever vill hantera konflikter själva så långt det är möjligt men då konflikterna blir allvarliga vill de vända sig till lärare. Eleverna anser att de har ansvar för att hantera sina konflikter då de själva har startat dem och vet vad som ligger bakom konflikten. Eleverna menar att lärares roll som konflikthanterare är att övervaka elever för att de ska känna sig trygga och deras ansvar är att gripa in i konflikter så fort de blir allvarliga.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka synen på idrottsläraren som kunskapsförmedlare och förebild. Detta har lett fram till följande mer preciserade frågeställningar: 1. Hur ser synen på den ideala idrottslärare i rollen av kunskapsförmedlare ut? 2. Vilka föreställningar finns om den ideala idrottsläraren som förebild? Metod Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Intervjuer är gjorda med två aktiva idrottslärare och fem elever i årskurs 9. Intervjuerna utgick från en intervjuguide. Respondenterna valdes med ut hjälp av ett bekvämlighetsurval med hänsyn till studiens tidsbegränsning. Intervjuerna spelades in med ljudinspelare och varade 40-60 minuter för lärarna (individuella intervjuer) och 35 minuter för eleverna (gruppintervju). Genomläsning av materialet och kodning skedde genom tematisk analys. Resultat Kunskap inom ämnet idrott och hälsa är otydligt formulerad. Eleverna vet sällan vet vad de ska kunna, samtidigt som lärarna delvis har olika idéer om vad som är kunskap i ämnet. Eleverna har även svårt att veta hur de ska erhålla denna kunskap. Läraren som förebild kännetecknas av att det finns en yrkesstolthet i att kunna visa och förklara övningar. Både lärare och elever inser att idrottslärarens kompetens innefattar många olika områden. Slutsats I studien framgår att eleverna är oklara över hur de ska få kunskaper i ämnet. Lärarna framhåller att det är viktigt att skapa intresse hos eleverna så de blir motiverade till att lära sig själva. Vidare visar studien att lärarna i stor uträckning agerar som organisatörer. För att vara en bra förebild som lärare i idrott och hälsa ingår, enligt både elever och lärare, att ha en både bred och djup kunskap. För att kunna vara en ideal idrottslärare krävs mer tid till att ge eleverna feedback och en tydligare integrering av teori och praktik. Idrottsläraren som förebild påverkas starkt av signaler från den kulturella omgivningen.

InledningKällkritik är att område som lyfts i den svenska läroplanen redan från årskurs 1. Den härstudien berör därför en undervisningspraktik där källkritik i grundskolans tidigare år ligger ifokus. Genom studien synliggörs vad som hindrar och möjliggör praktiken genom att se vilkaaktiviteter, diskurser och relationer som manifesteras inom den.SyfteSyftet är att undersöka en undervisningspraktik där pedagogers mål är att öka eleverskällkritiska förmåga i svenskämnet i grundskolans tidigare år.MetodStudien baseras på tre semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar i grundskolanstidigare år och som är behöriga att undervisa i ämnet svenska.ResultatDet framgår av resultatet att praktiken är komplex och att den tidigare har varit ett åsidosattmoment i undervisningen, på grund av dess lilla omfattning i läroplanen. Dock verkar det somatt en ny läroplansreform, där digitala verktyg och den källkritiska förmågan blir alltviktigare, har fått stor betydelse för praktiken. Reformen har färgat praktiken märkbart dåintervjuade pedagoger uppger att de numera har uppmärksammat behovet genom att dels föramer diskussioner kring källkritik, dels ta fram konkret arbetsmaterial för att kunna utöva den.Detta från man att tidigare knappt berört området i undervisningen. Det framgår även attanställningen av en skolbibliotekarie på heltid har legat till grund för att göra pedagogernamer motiverade att arbeta med källkritik, eftersom bibliotekariens kunskaper har varit till stornytta i sökandet efter bra arbetsmaterial. I och med att praktiken befinner sig i enförändringsprocess har tre olika tidsperspektiv lyfts, där en tidigare, en aktuell men också enframtida praktik har varit centrala att synliggöra.

BakgrundStudien lyfter forskning utifrån högläsningens betydelse för läsförståelse. Hur högläsning kangenomföras är en central del av undersökningen samt att barn i yngre åldrar bör få ta del avlitteratur som kan leda in dem på självständig läsning. Allt detta kan genomföras med hjälp avhögläsningen och hur lärare genomför detta är centralt för denna studie. Högläsningen börmodelleras av en kompetent lärare som i sin tur leder till att elever kan genomföra självständigläsning. Att läsningen bör vara interaktiv är något som forskningen lyfter och denna sortsläsning väcker ett intresse hos elever som kan utmynnas i nyfikenhet och större läsförståelse.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur årskurs F-3 lärare uttrycker högläsningensbetydelse för elevers läsförståelse samt hur de uttrycker att den bedrivs i undervisningen.MetodUndersökningen är grundad i den kvalitativa metodansatsen med intervju som redskap där treverksamma lärare medverkade. Bakgrund och resultat är tolkat utifrån teorin Social learningtheory.ResultatStudiens resultat visar att högläsning är något som sker frekvent i de intervjuade lärarnasklassrum. Kring högläsning sker även diskussion av boken vilket lärarna anser är viktigt då detökar elevernas förståelse för den lästa texten, det framgår även att lärarna anser att högläsningenpåverkar elevernas ordförråd. Respondenterna beskriver hur de högläser vilket sker medinteraktion, olika röster, volym på talet, kroppsspråk med mera. Resultatet av detta anser demär att eleverna blir nyfikna och intresserade av läsning vilket i sin tur kan leda in dem påsjälvständig läsning. Resultatet blev en bekräftelse av undersökningens bakgrund. Detta kanexempelvis bero på lärarnas kunskap gentemot forskningen, en viss typ av intervjufrågor ellergedigna arbetssätt hos lärarna som instämmer med tidigare forskning.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att ta reda på vad lärare och elever har för erfarenheter inom utomhuspedagogik. För att besvara denna studies syfte och frågeställning har jag använt mig av metoden systematisk litteraturstudie. Genom att använda mig av denna metod har aktuell och vetenskaplig forskning inom området utomhuspedagogik granskats och analyserats. Studiens resultat visar att lärares och elevers erfarenheter inom utomhuspedagogik är positiva samt att utomhusundervisning är ett bra komplement till den traditionella inomhusundervisningen för att eleverna ska få en djupare förståelse i undervisningen. Lärarna och eleverna anser att det i naturen finns mycket konkret material för eleverna att arbeta med i undervisningen. Eleverna anser att det är kul att vara utomhus i undervisningen och lärarnas erfarenheter är att eleverna är mer motiverade och engagerade i undervisningen.

I denna uppsats undersöks synen på läsning hos elever i årskurs 3. Undersökningen belyser elevernas läsvanor, deras motiv till läsning, hur eleverna väljer litteratur samt hur eleverna påverkas av litteratur de läser.SyfteSyftet med uppsatsen är att i årskurs 3 undersöka elevernas läsvanor både hemma och i skolan för att få en uppfattning om deras förhållningssätt till läsning och dess betydelse.MetodKvalitativ metod har använts för att undersöka syftet. Undersökningen har genomförts med fokusgruppintervjuer med sammanlagt tolv elever i årskurs 3. Eleverna delades upp i tre grupper med fyra elever i varje grupp. Under fokusgruppintervjuerna fick eleverna tillsammans diskutera ämnen i relation till undersökningens syfte och frågeställningar, detta med hjälp av vägledande frågor. Varje fokusgruppintervju spelades in och materialet analyserades sedan.ResultatI undersökningens resultat framgår det att de flesta eleverna läser hemma på egen hand, men i varierande mängd och av varierande orsaker. Det framgick att det var vanligt att eleverna använde läsning på egen hand hemma som ett slags tidsfördriv. I skolan läser eleverna på egen hand varje dag. I resultatet finns ett möjligt samband mellan elevernas läsvanor, syn på läsning och om någon läser högt för dem hemma eller inte. Detta gav sig uttryck i att elever som uppgav att de tycker om att läsa läste mer på fritiden och elever som inte tycker om att läsa läste mindre eller inte alls på fritiden. De elever som uppgav att de tycker om att läsa har i större utsträckning någon som läser högt för dem hemma, medan de elever som uppger att de tycker mindre om att läsa inte har någon som läser högt för sig hemma. Det framgick även att eleverna har olika motiv till läsning, dessa är läsning som nöje och nytta samt läsning som måste. Undersökningen indikerade även att elever helst läser spännande böcker och att val av böcker till största del baseras på tidigare erfarenhet eller chansning. Det framgick även att eleverna till störst del själva väljer vad de läser, men att viss föräldrapåverkan förekommer. Angående hur eleverna påverkas av böcker de läser indikerar resultatet att eleverna till störst del påverkas genom att de relaterar det lästa till egna erfarenheter.

Människors arbete med att skapa och forma sina identiteter är processer som pågår med olika intensitet under hela livet. Enligt de styrdokument som gäller idag, och även i tidigare läroplaner, anses historieundervisning ha betydelse för elevers utveckling av kunskaper som hjälper dem att förstå sin egen identitet och sin roll i den samhälleliga kontexten. Ett väl utvecklat historiemedvetande skrivs också fram i kursplanen som ett syfte med historieundervisningen.Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att undersöka vad forskning säger om vilken betydelse undervisning i skolämnet historia har för identitetsskapande processer hos elever i årskurs 4–6 i relation till den undervisning de får ta del av i svensk skola. För att besvara studiens frågeställning söktes efter relevanta källor i tre olika databaser; Google Scholar, Summon och SwePub.Resultatet visar att det finns flera samspelande aspekter som ligger till grund för att historieundervisningen ska bli gynnsam för elevernas identitetsskapande. Bland annat tillskrivs ett väl utvecklat historiemedvetande vara viktigt samt utvecklande av narrativ förmåga, detta stämmer väl överens med innehållet i läroplanen.Slutsatsen för denna litteraturstudie är att forskning visar att de identitetsskapande processerna hos elever i årskurs 4 – 6 påverkas av vilket perspektiv undervisande lärare anlägger på undervisningen. Hur väl förtrogen läraren är med begreppet historiemedvetande och hur hen tar sig an det är således avgörande för elevernas identitetsskapande processer genom historieundervisning. Detta resultat gäller för elever i grundskolans alla stadier. / <p>so</p>

Svenska läromedel i religionsämnet fokuserar ofta på Mohamed och koranen och sällan på hur religionen islam praktiseras av muslimer. Kvinnans roll är ofta nedtonad eller helt utsluten vilket bidrar till en distansering av religionen islam från den modernt sekulära grundsynen. Läroböckerna betonar det patriarkala i religionen islam vilket böckerna inte uttrycker lika tydligt inom andra världsreligioner. Valet av innehåll i böckerna är en representation av författarnas tolkning och inte en objektiv och neutral sanning. Läromedlen kan därmed bidra till en "vi och dem" känsla. Lärarens didaktiska förmåga utmanas därmed i religionsundervisningen. I dagens mångkulturella skola måste läraren därmed anpassa sin religionsundervisning utifrån elevernas förförståelse. / <p>SO</p>