No description available.

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). Här visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet är utifrån sju pedagogers erfarenheter och synsätt på inkluderingen av elever med autism. Två av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i två andra verksamheter arbetar utifrån särskilda undervisningsgrupper som är knutna till skolan. Undersökningen fokuserar på pedagogernas erfarenheter av och synsätt på två olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering. Med pedagogisk inkludering menas hur pedagogerna anpassar den rumsliga miljön efter elevens behov och vilka konsekvenser som uppstår i deras val. Det finns två verksamheter som inkluderar elever med ASD i de stora klasserna och tar delvis hjälp av resurspersoner. De har speciella sittplatser, timplaner och är indelade i olika nivågrupperingar. En verksamhet arbetar med en liten undervisningsgrupp av fyra barn som har en egen klassrum som beskrivs som en avskalad miljö med så lite störningar som möjlig runt eleven. Den fjärde verksamheten är en särskild undervisningsgrupp för elever med inlärningssvårigheter och utomstående personer beskriver klassrummen som tråkiga men finns det även tankar kring det. Den sociala inkluderingen handlar däremot om samspelet och kommunikationen mellan eleverna och pedagogen men även med andra elever. Det arbetet ställer pedagogerna inför stora utmaningar och samtal, positiv förstärkning och sociala lekar anses som några av verktygen för att fodra det sociala samspelet. En annan sak som tas upp i studien är hur balansen ska hanteras mellan det sociala arbetet och att nå kunskaperna som är skrivna i läroplanen för grundskolan (Lgr11). Några av verksamheterna beskriver att deras elever med ASD klara kunskapsmålen utan problem medan det finns två fall där elever har stora problem med de kraven som ställs av regeringen.

Att dokumentera barnens lärande och utveckling är en central del som förskolans verksamhet ska sträva efter. Det finns ett allmänt intresse för pedagogisk dokumentation i dagens förskolor eftersom det finns ett större behov av att synliggöra förskolans verksamhet. Matematik är även ett aktuellt ämne då det anses vara viktigt att tidigt börja arbeta med ämnet för det livslånga lärande. Detta intresse och behov ligger till grund för syftet med undersökningen som är att undersöka och tolka pedagogisk dokumentation. Vi vill skapa förståelse för hur pedagoger från en förskola framställer barns matematiska lärprocesser. Vi har fått ta del av åtta stycken dokumentationer från en förskola med barn i åldrar 3-5 år. I arbetslaget finns det tre pedagoger som deltagit i vår undersökning. Genom textanalys som metod har vi kommit fram till tre huvudsakliga faktorer som har betydelse för hur pedagogerna dokumenterar barnens lärprocesser inom ämnesområdet matematik. De faktorerna är hur förskolans styrdokument synliggörs, vardaglig matematik eller uppstyrda matematiska situationer och vem kommuniceras dokumentationerna till.

Detta examensarbete har skett i samarbete med Stadsmuseet i Skövde inför en utställning under sommaren och hösten 2013 om staden Skövdes skyddshelgon S:ta Elin. Arbetet innehåller en undersökning om hur en 3D-animerad karaktärs icke-verbala uppförande tillsammans med dess ikonografiska attribut kan fungera engagerande för publiken på ett sätt som stödjer syfte och mål med utställningen. För utställningen var målet att göra besökarna intresserade av vad som ligger bakom legenden. För utvärderingen skapades en prototyp i form av animerad 3D-karaktär som ingick i en kortfilm till utställningen om Elinlegenden. Karaktären Elin var i filmen "stum", i betydelsen att hon inte talade själv, därför var det viktigt att hennes karaktär ändå klarade att uttrycka personlighetsdrag. För examensarbetet valdes tre utvärderingsmetoder för att samla in data. Det användes en fokusgrupp för att utvärdera gestaltningen av S:ta Elin och två enkäter (en vid utställningen och en online).

No description available.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger ser på sin roll som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk kollegial handledning.Studien tar sin utgångspunkt i ett kommunikations- och sociokulturellt perspektiv. Vi har valt Dewey som teoretisk utgångspunkt då hans teorier kring lärande och interaktion har relevans till vårt problemområde. Vi väljer också att luta oss mot Hatties forskning där han fokuserar på synligt lärande och kollegial utveckling.Studien vilar på en hermeneutisk forskningsansats och är genomförd som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex yrkesverksamma specialpedagoger i olika kommuner och skolstadier.Studien ger en samstämmig bild av den kollegiala pedagogiska handledningens möjligheter till utveckling och lärande. Den pekar också på att pedagogisk kollegial handledning kan vara ett kompetenshöjande verktyg att använda sig av i den vardagliga praktiken i det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns en enighet om vikten av struktur och en kvalificerad samtalspartner som ledare. I analysen ser vi återkommande att det handlar om en öppen och prestigelös kommunikation i en ömsesidighet om undervisning, lärande och kunskapsinnehåll. Kollegial pedagogisk handledning ger struktur, en ordnad kunskap som vägleder ens handlande. Under diskussion kommer vi att diskutera metod, resultat och hur väl de motsvarar vårt syfte och frågeställningar samt en avslutande del med förslag till framtida forskning.

I denna rapport redogörs arbetsprocessen för utvecklandet av vår produkt. Produkten är ett material vars syfte är att underlätta för pedagoger att komma igång med pedagogisk dokumentation som arbetssätt för uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Att det finns ett behov för vårt material kan vi se i vår enkätundersökning som ger oss svar på både vilket behov av produkten som finns och vilken typ av innehåll i ett sådant material som skulle vara till hjälp för pedagogerna. Vidare visar Skolinspektionens tillsyn av förskolor att pedagoger har svårigheter i arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling vilket tyder på att ett behov av ett material som underlättar arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling finns hos pedagogerna (Skolinspektionen, 2014). För att produkten ska rikta sig till en bredare målgrupp har vi medvetet valt att kombinera en utvecklingspedagogisk syn på dokumentation med en Reggio Emilia-inspirerad syn i både rapporten och produkten.  Produken har sedan utvärderats av förskollärarstudenter, verksamma förskollärare och av författaren till skolverkets stödmaterial för uppföljning, utvärdering och utveckling.

No description available.

Uppsatsen behandlar pedagogiskt dokumentationsarbete i förskolan och fokuserar på återbesök av dokumentation. Syftet är att undersöka på vilket sätt återbesök kan ge sig i uttryck och har undersökts utifrån frågeställningarna: på vilket sätt ges barn möjlighet att återbesöka dokumentation och vad uppstår i mötet dem emellan? Den teoretiska utgångspunkten tar avstamp i en intra-aktiv pedagogik och teorin undersöks med frågan: på vilket sätt kan en intra-aktiv pedagogik bidra till en ökad förståelse för återbesök av pedagogisk dokumentation? Studien utgår från en kvalitativ metod och filmobservationer ligger till grund som analysmaterial. Resultatet visar på att barnen på den undersökta avdelningen ges rika möjligheter till att återbesöka dokumentation. Inte enbart genom fotografier utan även med olika material som barnen ges möjlighet att intra-agera tillsammans med. Slutsatsen av studien är att förståelsen för återbesök av dokumentation kan fördjupas genom ett intra-aktivt pedagogiskt perspektiv. Perspektivet kan bidra till att återbesök inte enbart handlar om att återge något som varit utan återbesök av dokumentation kan leda arbetet och vidare lärprocesser framåt.

No description available.