Sammanfattning ___________________________________________________________________________ Digitala berättelser Ett mångsidigt verktyg för dokumentation inom förskolan   Digital stories A versatile tool for documentation within pre-school ___________________________________________________________________________   Vårt syfte är att undersöka i vilka sammanhang förskolan använder sig av digitala berättelser för att dokumentera verksamheten. Vi vill undersöka på vilket sätt digitala berättelser kan bli ett pedagogiskt verktyg inom förskolan och hur denna dokumentation används. Vi använder oss av en kvalitativ metod där en digital enkät besvaras av pedagoger inom förskolan. Digitala berättelser visar sig vara ett utmärkt verktyg för att dokumentera inom förskolan och digital kompetens förespråkas i våra styrdokument för förskolan. Det visar sig i våra teoretiska utgångspunkter och i vår resultatredovisning att det finns många olika användningsområden beroende på vilket syfte som finns. Pedagogerna i vår studie använder digitala berättelser och anser att detta är ett pedagogiskt verktyg. Vårt resultat visar enligt oss att digitala berättelser är ett mångsidigt verktyg som bland annat kan användas vid föräldramöten, som pedagogisk dokumentation, i kvalitetsredovisningar samt för att synliggöra verksamheten, det enskilda barnet och läroplanen för förskolan.

No description available.

Dagens förskolor bedrivs i både kommunal och privat regi, andelen fristående förskolor växer sig allt större på marknaden. Oavsett ägare har barngruppsantalet under senare år ökat och det har pågått debatter kring hur detta påverkar våra barn, både experter på området och föräldrar uttrycker en stor oro över detta. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers upplevelse av och sätt att hantera stora barngrupper i fristående förskolor, samt hur de valt att organisera den pedagogiska verksamheten. Tidigare forskning kan inte fastställa ett specifikt barngruppsantal men framhåller att antalet inte bör överstiga 20 barn. Forskning visar även att personalgruppen har stor inverkan på verksamheten, deras förmåga att organisera och samarbeta har visat sig vara viktiga faktorer för att uppnå ett fungerande arbete. Undersökningens metod utgörs av fem intervjuer som berör pedagogers upplevelser av att arbeta i en fristående förskola, med fokus på stora barngrupper. Resultatet visar att pedagogerna i de undersökta förskolorna hittat likartade strategier för att hantera de växande barngrupperna. Något som hade stor betydelse var att de själva fick ta besluten och ansvara för ekonomin. En slutsats av undersökningen är att pedagogerna organiserar personalgruppen och verksamheten på så sätt att det stora barngruppsantalet inte upplevs som ett hinder.

Efter att den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö98/10, trätt i kraft har kravet på pedagogisk dokumentation i förskolan ökat. Denna studie undersöker förskollärares tankar om, och arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan, med fokus på de didaktiska frågorna vad, hur och varför? Resultatet visar på en övervägande positiv syn hos förskollärare. Även negativa aspekter så som tidsbrist, kompetensbrist samt olika synsätt på vad den pedagogiska dokumentationen är har framkommit i undersökningen.

<p>Vårt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmärksamhet i förskolan. I vår uppsats har vi velat ta reda på hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssätt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behålla uppmärksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmärksamhet. Vi har tittat på vad litteraturen säger om detta.</p><p>Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt intervjuer, har vi fått fram ett resultat om pedagogernas arbetssätt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundläggande metod som majoriteten använder är att dela in barnen i mindre grupper. Dessa små grupper menar många är en förutsättning för att kunna utgå från barnens intressen och behov. Pedagogerna anser också att en tydlig struktur med fasta regler och rutiner underlättar för barn att behålla uppmärksamheten. Flera pedagoger gör ändringar i den fysiska miljön genom att möblera om och strukturera upp materialet för att därmed skapa lugnare miljöer och på så sätt ge barnen bättre förutsättningar att leka</p>

<p>Denna uppsats problematiserar initialskedet av en lärprocess. Syftet med studien är att studera vad ett iscensättande av kunskapssituationer kan vara och hur man designar desamma. De metoder som används är litteraturstudie och djupintervjuer med sakkunniga inom ämnesfältet. Texterna har analyserats och skrivits fram och sammanfogats inom ramen för uppsatsen. Intervjuerna han transkriberats och analyserats utifrån syftet.</p><p>          Iscensättandet av kunskapssituationer presenteras utifrån fyra underrubriker. Konstnären som metafor, samtidskonsten, estetiska erfarenheter och ramverk för iscensättanden. Konstnären används delvis som metafor för den moderna läraren. Den estetiska erfarenheten och de kreativa processerna i alla skolans ämnen beskrivs som grundläggande inom pedagogik och är en förutsättning för designperspektivet.</p><p>         I designen ingår mediering och multimodalitet. Mediering handlar om vilka medier vi använder oss av i vår kommunikation och vilken förståelse vi har av något. Multimodalitet är när vi använder olika uttrycksformer med skilda egenskaper, så som tal, text, bild, musik gestik mm.</p>

<p>Denna uppsats problematiserar initialskedet av en lärprocess. Syftet med studien är att studera vad ett iscensättande av kunskapssituationer kan vara och hur man designar desamma. De metoder som används är litteraturstudie och djupintervjuer med sakkunniga inom ämnesfältet. Texterna har analyserats och skrivits fram och sammanfogats inom ramen för uppsatsen. Intervjuerna han transkriberats och analyserats utifrån syftet.</p><p>Iscensättandet av kunskapssituationer presenteras utifrån fyra underrubriker. Konstnären som metafor, samtidskonsten, estetiska erfarenheter och ramverk för iscensättanden. Konstnären används delvis som metafor för den moderna läraren. Den estetiska erfarenheten och de kreativa processerna i alla skolans ämnen beskrivs som grundläggande inom pedagogik och är en förutsättning för designperspektivet.</p><p>I designen ingår mediering och multimodalitet. Mediering handlar om vilka medier vi använder oss av i vår kommunikation och vilken förståelse vi har av något. Multimodalitet är när vi använder olika uttrycksformer med skilda egenskaper, så som tal, text, bild, musik gestik mm.</p>

Elevperspektivet på den pedagogiska planeringen för elever i grundskolan är ett område som är relativt outforskat. Denna studie syftar till att få en djupare förståelse om elevers uppfattningar och användande av den pedagogiska planeringen i ämnet engelska. Studien genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv, dvs. vår syn på lärande är att det sker i samverkan med andra. Empirin har samlats in dels genom enkäter och dels genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar tydligt att eleverna upplever den pedagogiska planeringen som ett viktigt dokument om det används regelbundet i undervisningen och är utformat på ett för elever begripligt språk.  Studien visar också att eleverna saknar den pedagogiska planeringen i de ämnen där den inte används. Resultaten tyder också på att läraren behöver ta ett stort ansvar när det gäller att använda och belysa dokumentet kontinuerligt i undervisningen. Ett framtida forskningsområde skulle kunna vara att se samband mellan elevresultat och uppfattningar om den pedagogiska planeringen liksom hur den kan utformas för att även nå elever som inte använder den aktivt eller ser nyttan med dokumentet idag. / Modellskolan-Ribbaskolan

No description available.

Denna rapport beskriver hur arbetsprocessen har sett ut i skapandet av en produkt, i detta fall en hemsida inriktad mot informations- och kommunikationsteknik i förskolan. Produkten utvecklades med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande och utveckling där kommunikation är ett centralt begrepp i alla rapportens delar. I våra tidigare erfarenheter från förskolans verksamhet har vi upplevt en problematik av införandet av IKT. Med vår produkt vill vi främja detta införande och visa pedagoger i förskolan att IKT är en värdefull och tidseffektiv resurs som kan underlätta det pedagogiska arbetet. På grund av tidsramen har vi avgränsat oss till hur lärplattan kan användas i den pedagogiska dokumentationen.   Hemsidan har en lättillgänglig design då den ska vara användarvänlig och lättnavigerad, det pedagogerna söker efter ska vara lätt att hitta. Produkten är utvecklad och prövad tillsammans med en målgrupp, pedagoger verksamma i förskolan. Vår produkt har utifrån detta arbetssätt kunnat anpassas till vår målgrupps behov. Denna produkt ansåg vi saknades på marknaden och utifrån vår målgruppsundersökning och utvärdering fann vi, på denna förskola, detta överensstämma.   Rapporten behandlar hela vår arbetsprocess, från idé till produkt med utgångspunkt i tidigare forskning men även utifrån våra egna tankar kring IKT i förskolan.