• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 896
  • 11
  • 2
  • 2
  • Tagged with
  • 909
  • 325
  • 258
  • 234
  • 223
  • 166
  • 151
  • 139
  • 130
  • 130
  • 129
  • 123
  • 123
  • 118
  • 113
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
131

Vem äger dokumentationen? : Barns delaktighet i reflektionen kring visuell dokumentation i förskolan. / Who owns the documentation? : Children’s participation in the reflection on visual documentation in preschool.

Lindqvist Pettersson, Yvonne, Lago, Kristina January 2014 (has links)
Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur visuell dokumentation görs tillgänglig för barns reflektion i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar på hur relationer mellan barn och förskollärare skapar en miljö som erbjuder barnen delaktighet i reflektion av visuell dokumentation. Frågeställningarna är: Hur reflekterar förskollärare över barns delaktighet i hanteringen och reflektionsarbetet kring visuell dokumentation?Vem har tillgång till det visuella dokumentationsmaterialet och hur förvaras det?   Studien är kvalitativ och genomförs genom intervjuer med åtta förskollärare och en barnskötare. Tidigare forskning redovisas i ett separat kapitel. Teorianknytningen görs utifrån Foucaults teorier om maktstruktur samt Deweys teorier om reflektion och delaktighet. Studiens resultat presenteras i kategorierna Barn skapar och använder visuell dokumentation, Barns möjligheter till reflektion, Tekniken som resurs för reflektionsarbete samt Erfarenhet och kunskap om pedagogisk dokumentation och visar att reflektionsdelen är mindre utvecklad än dokumentationsdelen i pedagogisk dokumentation. Barns möjlighet till reflektion kring dokumentationen visar sig delvis bero på hur den tas vidare, exempelvis skrivs ut och sätts upp på väggen. Lärplattor för förvaring av dokumentation är vanligt förekommande och dokumentation som förvaras i lärplattor visar sig vara mindre tillgänglig. Dokumentationens förvaring kan bli ett hinder för barns delaktighet i sina egna lärprocesser. Studien visar att förskollärare behöver utveckla barns möjlighet till reflektion genom att göra dokumentation mer tillgänglig. Konsekvensen av att barn inte har fri tillgång till dokumentationen kan bidra till en ökad ojämlikhet mellan barn och förskollärare.
132

Vilka metoder använder   förskolans pedagoger sig av för att främja kvalitetsutveckling? : En undersökning av vilka verktyg som förskolans pedagoger bedömer varamer främjande än andra för förskolans utvecklingsarbete

Jangbo, Therese January 2014 (has links)
När kommunerna övertog utbildningsansvaret för förskola och skola på 90-talet uppmuntrades också förekomsten av lokal utveckling och mångfald och det var vid denna tidpunkt som ansvaret för kvalitetsutveckling av verksamheterna sköts ännu längre ut till att slutligen landa helt och hållet på rektorer och lärare. I samband med detta ökade krav på förskolans pedagoger och i samband med att förskolan fick en egen läroplan kom pedagogisk dokumentation att bli ett viktigt arbetsredskap för att följa barnens lärande och utveckling. Pedagogisk dokumentation har kommit att bli ett arbetsredskap som de allra flesta förskoleverksamheter använder sig av idag för att möjliggöra att detta krav blir till en realitet. Arbetsredskapet är dock ett väldigt brett begrepp som inbegriper flera olika verktyg som är användbara för att främja kvalitet och utveckling i förskolans verksamhet. Fokus för denna magisteruppsats har varit att undersöka vilka metoder inom pedagogisk dokumentation som förskolans pedagoger använder sig av för att främja kvalitetsutveckling, samt att undersöka om pedagogerna bedömer att några verktyg är mer främjande än andra för förskolans utvecklingsarbete. Med hjälp av webbenkäter har ett informationsunderlag kunnat samlas in via yrkesverksamma pedagoger i förskolan. Den insamlade informationen har sedan analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultatet i denna studie visar att de verktyg som bedöms som mest främjande för förskolans utvecklingsarbete är förekomsten av olika former av måldokument. Även att kontinuerligt föra anteckningar kring de observationer och iakttagelser pedagogerna gör kring barnens utveckling och lärande är särskilt främjande i denna process. Kollegialt lärande anses också vara ett viktigt och uppskattat verktyg som främjar utveckling. Av undersökningens resultat är slutsatsen att de verktyg och metoder som ligger pedagogerna nära till hands också är de som upplevs vara mest främjande för förskolans utveckling.
133

De allra yngsta flerspråkiga barnens meningsskapande i möte med pedagogisk dokumentation / Bilingual toddler´s use of pedagogical documentation when making meaning

Vikström, Ann January 2012 (has links)
Den här undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes på en småbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den här undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig när de allra yngsta barnen på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Utifrån ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgång skett av fältdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgränsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benämns (i) Barninitierad dialog utifrån fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik använde sig av då han ville skapa sig mening. Fotografierna blev till en ”igångsättare” för kommunikation. Med hjälp av fotografiernas uttryck och sina handlingar skapade sig Fredrik på eget initiativ, utan vuxenstyrning, tidig ”literacy” (Kress 1997, 2010) som innefattade läsning, berättande och matematik. Det gick att se hur Fredrik formligen rörde sig in i en föränderlig värld ”move in a world in motion” (Kress 2010:159) av tidig ”literacy” aktivitet då han ville skapa sig mening om världen.
134

"Pedagogisk dokumentation i förskolan, hur då?" : -en intervjustudie om förskollärares arbete med barns delaktighet i pedagogisk dokumentation.

Mellberg Klasson, Emelie January 2014 (has links)
Studiens syfte har varit att undersöka förskollärares arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan och hur barns delaktighet kommer till uttryck i denna. En bakgrund till studien är de krav och riktlinjer förskollärarna har att utgå från i dokumentationsarbetet i förskolan.    Pedagogisk dokumentation är idag en spridd dokumentationsform som har sitt ursprung i den norditalienska staden Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Syftet med denna är att synliggöra barns lärprocesser och för att utveckla kvalitén i verksamheten.    Studien genomfördes genom intervjuer med förskollärare på tre olika förskolor, där de säger sig arbeta med pedagogisk dokumentation.    Resultatet av studien visar att förskollärarna använder pedagogisk dokumentation i sitt arbete för att fördjupa förståelsen för barns lärande, men också för att utveckla verksamhetens kvalité. En tydlig bild utifrån förskollärarnas uppfattningar och ord är att förskollärarna använder den pedagogiska dokumentationen i projektarbeten. Jag har också kunnat utläsa från resultatet att skillnader och likheter finns mellan de tre förskolorna när barns delaktighet kommer in. Samtliga förskollärare säger att de använder pedagogisk dokumentation för att barns lärande ska synliggöras. Detta sker genom att barnen får vara delaktiga i reflektionerna kring olika dokumentationer. En skillnad är hur det går vidare med det som samtalas om kring en dokumentation. För två av förskollärarna är reflektionsarbetet ett sätt att upptäcka nya idéer och spinna vidare på dessa. För en tredje förskollärare handlar barns delaktighet i dokumentationsarbetet om att gå tillbaka till dokumentationer och samtala med barnen om dessa och därmed lära av varandra. En oväntad information som kom fram är att en förskollärare inte bara tar upp barns delaktighet i dokumentationsarbetet som ett sätt att få tillgång till barns intressen. Utan en viktig aspekt med barns delaktighet är att förskollärarna kan få syn på information som de inte var medvetna om, som till exempel situationer då barnen blir kränkta.
135

Utformning av förskolans fysiska inomhusmiljö : En balansakt mellan oförenliga mål

Jåfs, Monica, Sjöberg Jansson, Carolina January 2014 (has links)
No description available.
136

Pedagogisk dokumentation : Med Projektmodellen som arbetsverktyg

Bjarnemo, Sanna, Sundberg, Frida January 2015 (has links)
Pedagogisk dokumentation är ett högprioriterat ämne inom landets förskolor. Uppsala kommun har gett Vård & bildning i uppdrag att ta fram ett arbetsverktyg som är önskvärt att samtliga pedagoger inom kommunens förskolor använder sig av. Arbetsverktyget ska ge pedagogerna stöd i arbetet med pedagogisk dokumentation. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare upplever att Projektmodellen är ett stöd i den pedagogiska dokumentationen utifrån infallsvinklarna: förskollärarnas syn på verksamheten, etiska ställningstaganden, ramfaktorer som påverkar samt Projektmodellen som arbetsverktyg. Infallsvinklarna återkopplar kontinuerligt till pedagogisk dokumentation och Projektmodellen. Metoden som vi använt oss av vid datainsamling är samtalsintervjuer med ett urval bestående av 10 stycken förskollärare på fyra förskolor där samtliga har gått kommunens fortbildningskurs i pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att Vård & bildnings arbete med att utbilda personalen i pedagogisk dokumentation i samband med implementeringen av en ny arbetsverktyg upplevdes som efterfrågat, dock hade det varit önskvärt om samtliga pedagoger på en förskola hade gått kursen samtidigt i den mån det var möjligt. Förskollärarna upplever att de haft svårt att påbörja arbetet med Projektmodellen då de behövt vänta på kollegor som ännu inte hade gått kursen. Resultatet visar även att om en implementering av ett arbetsverktyg ska fungera krävs det långsiktiga mål för att arbetsverktyget ska bli användbart av alla. Pedagogerna måste ges tid för att ta till sig arbetsverktyget och det nya arbetssättet för att kunna använda Projektmodellen i sin egen verksamhet. Ytterligare ett resultat som synliggjorts är att pedagogerna upplever stödfrågorna i Projektmodellens mallar som avancerade, speciellt mallarna innehållandes reflektion med barn.
137

Den pedagogiska måltiden : En kvalitativ studie om pedagogers och elevers tankar och uppfattningar kring måltiden i skolan

Abrahamsson, Elin January 2015 (has links)
Sverige är, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmåltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att många av oss har en relation till skolmåltiden. Måltiden ska vara näringsriktig, men ska även fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas därför för den pedagogiska måltiden. Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt lärare och elever i grundskolans tidigare år kan tänkas uppfatta den s.k. pedagogiska måltiden. Genom kvalitativa intervjuer fick jag ta del av pedagogers och elevers tankar och åsikter om den pedagogiska måltiden. Jag ville även närmare undersöka vilka skillnader och likheter det fanns i pedagogernas och elevernas uppfattningar. Resultatet visade att det fanns många likheter i pedagogernas och elevernas uppfattningar om vad den pedagogiska måltiden handlade om. Måltiden sågs av pedagogerna som en del av deras pedagogiska uppdrag där de agerar som positiva förebilder. Slutsatsen var att den pedagogiska måltiden är ett komplext begrepp, där elever socialiseras in i den måltidskultur som finns i den svenska skolan, vilket kan skapa kulturkrockar i mötet med elever med annan kulturell bakgrund.
138

Vardagsteknik i förskolan : hur tas tekniken tillvara?

Grip, Camilla, Lööv, Ulrika January 2015 (has links)
Syftet med denna studie är att synliggöra hur teknik tas tillvara i vardagen, är det i ögonblicket eller är det i de iscensatta aktiviteterna? Enligt läroplan för förskolan Skolverket (2010) bör barnen utmanas i aktiviteter och i lek men samtidigt locka och utmanas i sitt lärande som även främjar barns lärande och utveckling inom teknik. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tio förskollärare på sex olika förskolor i Mellansverige. Vi transkriberade intervjusvaren tillsammans, och läste sedan svaren vid flera tillfällen och kodade innehållet. Vi använde oss av olika nyckelord så som förhållningssätt, tekniska verktyg, olika åldrar, material, miljö, pedagogisk dokumentation. Vi gav de olika nyckelorden olika färg för att särskilja dem. Tillsammans sammanställde vi likheter och skillnader utifrån de svar vi fått av förskollärarna om hur de tar tillvara på vardagstekniken i förskolan. I denna studie har det framkommit att förskollärarna tycker att teknik finns överallt och i allt de gör på förskolan. De uttrycker själva att de måste bli bättre på att synliggöra den och benämna den för barnen. De efterlyser mer utbildning inom detta område Vi tror att flera av de medverkande förskollärarna har fått upp ögonen för teknik i förskolan på grund av att vi har både gjort vår pilotstudie men även denna studie inom teknik på förskolorna. Genom våra intervjufrågor tror vi att förskollärarna synliggör tekniken mer, samt reflekterar kring teknik i förskolan både med sig själv och med sina kollegor. Detta tror och hoppas vi har betydelse för deras fortsatta utveckling inom teknik
139

Pedagogisk dokumentation : En studie av förskollärares uppfattningar

Nyberg, Trixie January 2013 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka pedagogisk dokumentation utifrån tre olika infallsvinklar - hur ansvars- och arbetsfördelningen över denna kan se ut, barns delaktighet i detta arbete samt hur detta arbete med barn som verbalt ej kan kommunicera med pedagogerna på förskolorna kan se ut. Studien är skriven utifrån ett fenomenografiskt perspektiv och datamaterialet är insamlat via intervjuer. Gemensamt för intervjupersonerna var att alla är förskollärare, arbetar på mindre orter där det statistiskt sett finns procentuellt färre barn med annat modersmål än svenska än genomsnittet i Sverige samt arbetar i barngrupper där barn med annat modersmål än svenska ingår och/eller barn som ännu ej utvecklat ett verbalt språk. Analysen av resultatet gjordes genom en kvalitativ analysmetod med ett fenomenografiskt perspektiv. Utifrån resultatet gick det att utläsa att arbetet med den pedagogiska dokumentationen i förskolan allmänt såg olika ut trots att förskollärarna i studien delade samma syn gällande den pedagogiska dokumentationens syfte. Barns grad av delaktighet såg även den olika ut och definitionen av delaktighet varierade beroende på om det talades om barn som var svensktalande eller barn som ej verbalt kunde kommunicera med pedagogerna.
140

Ateljén - ett rum för lärande : Barns berättelser som utgångspunkt för lärande / The studio - a room for learning : Children's stories as the basis for development

Hansson, Eva January 2012 (has links)
Den här studiens syfte är att med hjälp av kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fyra, femoch sex få veta vilka minnen de har från sin förskoletid utifrån det som varit roligt och lärande. I bakgrunden beskrivs tidigare forskning kring estetiska läroprocesser, ateljéns betydelse som pedagogiskt rum och dokumentation som ett verktyg för utveckling. Forskningsfrågorna i studien handlar om elevernas minnen, vad de säger att de har lärt sig och hur ateljén framträder som pedagogiskt rum. Utifrån analysen av 18 elevers berättelser beskrivs resultatet i tre delar: vad eleverna minns från ateljén, vad eleverna berättar att de har lärt sig och hur ateljén framträder som pedagogiskt rum. Att återvända till elever som varit barn i ateljén har gett möjligheter till fler utvecklingsområden än tidigare. Utifrån det eleverna berättat framträder friheten i den kreativa miljön i ateljén som det de minns mest och där de också anser sig kunna lära sig olika saker för framtiden. I framtiden behöver miljön och den fria leken i ateljén utvecklas och inte som det nu riskerar att bli, enbart de teman som genomförs.

Page generated in 0.0434 seconds