No description available.

Syftet med denna studie har varit att fördjupa oss i och undersöka pedagogers perspektiv på den digitala pedagogiska dokumentationen. För att undersöka detta har vi utgått från tre frågeställningar: För vem görs den digitala pedagogiska dokumentationen, hur genomförs den och varför? Har de olika digitala plattformarna olika syften och målgrupp? Hur ser pedagoger på barns inflytande och inkludering i den digitala pedagogiska dokumentationen? För att besvara dessa frågor har vi utfört semistrukturerade intervjuer av kvalitativ metod. Vi valde att intervjua verksamma pedagoger och IKT-pedagoger för att få en inblick i deras arbete med digital pedagogisk dokumentation. Vi lutar oss på den socialkonstruktionistiska teorin i denna studie som utgår från att kunskap och verkligheten konstrueras genom interaktion mellan människor i sociala möten. Det som framkom i vår studie var att de förutsättningar som verksamheten erbjuder är av avgörande faktor för hur pedagoger arbetar med digital pedagogisk dokumentation. Det blev även tydligt att samtliga intervjuade pedagoger såg en positiv påverkan av digitaliseringen av den pedagogiska dokumentationen. De menar att digitaliseringen har skapat fler möjligheter och underlättat det systematiska kvalitetsarbetet. Resultatet av studien visar att pedagoger önskar ökad tillgänglighet för barnen och möjlighet till ett mer aktiv deltagande för föräldrar i verksamheten. Till sist uppenbarades också den nya dataskyddsförordningens eventuella påverkan i arbetet med den digitala pedagogiska dokumentationen.

Upprinnelsen till studien var en önskan och intention att belysa och öka förståelsen för ett av grundskolans ofta använda dokument, pedagogisk bedömning. Vår förhoppning är att studien ska kunna fungera som ett diskussionsunderlag i grundskolan. Syftet var att se och upptäcka mönster, likheter och skillnader i sättet att skriva bedömningar på. Vi valde att studera olika perspektiv som blev framträdande i texten samt vilka ord och begrepp som vanligen förekom. Studiens teoribakgrund tog stöd i såväl specialpedagogiska perspektiv som i systemteori. Det relationella perspektivet vill beskriva eleven i aktuell miljö samt det kategoriska perspektivet som i hög utsträckning belastar individen och gör eleven till bärare av svårigheter. Genom att använda kvalitativ innehållsanalys som metod för undersökningen skapades möjlighet att utgå från materialet mer förutsättningslöst. Avsikten med studien var inte att generalisera, meningen var att förstå något utifrån sin specifika kontext. Kvalitativ metod och innehållsanalys valdes ut som mest lämplig. I analysens djupare skede användes så kallad post-coding, en kodning av ord i efterhand för att på så sätt låta ord och begrepp uppstå ur empirin och inte vara på förhand bestämda. Empirin bestod av 20 pedagogiska bedömningar från fyra olika skolor och hade fokus på skolår 1–5. Vår tolkning av texterna visade på ett övervägande kategoriskt perspektiv genom ett tydligt bristperspektiv på den enskilda individens tillkortakommande. Individer framställdes i många fall som problem som skolan hade svårigheter att anpassa verksamheten efter. Många bedömningar visade på liknande mönster och även liknande orsaker till utredning. En stor del av bedömningarna kunde härledas till elevers behov av tydliggörande vardag. Detta samtidigt som vår uppfattning om dokumenten var att även dessa visade på en otydlighet eller mångtydighet genom att vara oprecisa och vaga. Det var ett mönster att man många gånger visste vad som skulle gynna en elev men det skrevs aldrig ut vem som skulle göra något när förändringen skulle ske på grupp- och organisationsnivå. Trots uppmaning från Skolverket (2014a) om vikten av språkbruk förekom en ansenlig mängd värderande ord av individen, enligt vår tolkning av texten. Resonemang fördes om komplexiteten mellan skolans uppdrag att dels identifiera och uppmärksamma elever i behov av stöd samt att dels bejaka olikheter med inkludering som mål. Ett dilemma som framkom var kring rektorns roll. Genom att rektorn innehar en komplex roll att dels vara den som har ansvar för ekonomi och budget och dels vara den som ser till att alla elever ska få det stöd som behövs för att nå sina mål. Styrdokumenten tydliggör att alla elever ska kunna nå sin fulla potential och utvecklas på bästa sätt och vilket ger eleverna rätt till det stöd som behövs för att nå dit. Specialpedagoger i grundskolan har många gånger det övergripande ansvaret för arbetet med och kring utredningar och kan fungera som vägvisare i arbetet vad gäller språkbruk och normer i samtalet kring dessa frågor, därav studiens vikt. I studien sågs det genomgående att eleverna behövde stöd i tydlighet och struktur i sin skolvardag och sina studier. Med ordet tydlighet som utgångspunkt kan det resoneras kring hur det redan förebyggande kan arbetas kring detta. Genom förebyggande arbete skulle elevernas vardag och studier kunna tydliggöras för alla elever. Detta är något som kan komma in långt tidigare i skolans hälsofrämjande arbete. Specialpedagogen har en viktig roll i att verka för tydliggörande pedagogik för den stora massan elever för att på så vis förebygga att elever i lika hög utsträckning hamnar i behov av anpassningar eller särskilt stöd.

Sammanfattning/Abstract Retzlaff, Kajsa (2022). Att vända på alla stenar. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Detta arbete försöker synliggöra hur processen med en pedagogisk utredning ser ut, vilka insatser som föreslås på de olika nivåerna och vilket mandat specialpedagoger upplever sig ha från rektor. Den visar också hur elever beskrivs i pedagogiska utredningar.  Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra hur processen går till när specialpedagogen får i uppdrag av rektor att påbörja arbetet med att skriva en pedagogisk utredning. Om de upplever sig ha mandat från rektor att skriva det de ser, vilka åtgärder som föreslås på individ-, grupp- och skolnivå och hur olika svårigheter beskrivs i skriven text. • Hur ser processen ut när pedagoger skriver en pedagogisk utredning? • Vilka insatser föreslås på de olika nivåerna (individ, grupp och skola)?  • Hur beskrivs elever i de pedagogiska utredningarna? Teori Den teori som ligger till grund för detta arbete är stämplingsteorin och specialpedagogiska perspektiv så som relationellt och kategoriskt perspektiv, dilemmaperspektivet och KoRP. Metod Den vetenskapliga metod som har använts är en induktiv, kvalitativ ansats där hermeneutik utgör grunden. Studiens empiri består av 15 granskade pedagogiska utredningar och 4 semistrukturerade intervjuer. Resultat Specialpedagogen får ofta det övergripande ansvaret för de pedagogiska utredningarna. Under utredningens gång så sker samarbete med undervisande lärare, elev, föräldrar och det förekommer att andra professioner tillfrågas. Kollegor kan ibland vara bollplank. Texten som skrivs samman ska vara subjektivt skrivet, värderingsfritt och återberätta det som lärare, 4föräldrar och elev sagt och det ska inte upplevas som kränkande av eleven. Själva processen att ta sig an arbetet skiljer sig åt och det gör också sättet att skriva på. Specialpedagogerna skriver rekommendationer främst på grupp- och individnivå men det saknas rekommendationer helt på skolnivå, även fast specialpedagogerna upplever att de har mandat av rektor att skriva det de ser. Vidare upplever de att det är få som läser utredningen när den är färdig. Specialpedagogiska implikationer Rektor ger ofta ansvaret för pedagogiska utredningar till specialpedagogen. Det är ett arbete som skyndsamt ska utföras. Det som ska utredas är hur skolans lärmiljö ska anpassa sig efter de elever som skolan har och hur eleven ska nå kunskapskraven. Arbetet bör utföras noggrant och objektivt där elevens historia berättas. I bedömningsdelen skriver specialpedagoger rekommendationer på individ- och gruppnivå men det saknas rekommendationer helt på skolnivå trots att de upplever att de har mandat från rektor. Något som tillkommit på senare tid är att föräldrar kan höra av sig till skolan i syfte att få en neuropsykiatrisk diagnos. För att barn- och ungdomspsykiatrin vill att en pedagogisk utredning är gjord innan barnet blir mottagen för en utredning. Specialpedagogerna i detta arbete berättade att de upplever att ingen eller att det sällan är någon läser det de skrivit.

Huvudsyftet i avhandlingen är, med utgångspunkt i samhällets styrdokument, att beskriva hur det kan vara att leva och bo i samhället om man är en vuxen person med utvecklingsstörning. Det är av speciellt intresse att sätta dessa personers livsvillkor i relation till begrepp som goda levnadsvillkor och att reflektera över deras chanser att få en god färd genom livet. Forskningsmetoden har sin utgångspunkt i empowermentrörelsen, där den enskildes maktgörande står i centrum. Avhandlingen speglar ytterst hur 17 personer med utvecklingsstörning, i tre olika grupper, samtalat med varandra om sina egna, levda livsprojekt. Utifrån dessa samtal har sedan aktuella frågeställningar bearbetats - data har kategoriserats under begreppen kunskap, känsla och viljeyttring. Resultatet visar att dessa 17 människor erfarit fenomen som bland annat utanförskap, utsatthet, maktlöshet, kränkning och skam. Dessa begrepp bearbetades i relation till avhandlingens teoretiska ram, empowerment och fenomenologi. Avslutningsvis görs en reflektion över arbetssättets användbarhet och utveckling inom pedagogik på social omsorgsgrund. / <p>Författens namn är angivet Berith N Cech på avhandlingens omslag.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna studie var att<strong> </strong>studera reflektionsprocessen i fenomenet pedagogisk dokumentation. Detta gjorde vi genom att intervjua sex pedagoger på tre olika förskolor som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Förskolor som arbetar inom inriktningen Reggio Emilia har pedagogisk dokumentation som ett självklart verktyg i verksamheten, det blev på så sätt naturligt att välja pedagoger som arbetar på detta sätt. Vår undersökning bygger på en kvalitativ studie där vi tolkat respondenternas svar utifrån ett hermeneutiskt och reflektionsteoretiskt perspektiv. Studien visade på att pedagogerna vi intervjuade har en hög grad av medvetenhet om och insikt i vad reflektion är och vad denna stöds av. Genom intervjuerna fick vi också en tydlig bild av hur pedagogerna arbetar med reflektion kring den pedagogiska dokumentationen. I studien framkommer att en reflektion behöver understödjas av något slags verktyg som utmanar tänkandet och utmanar till att tänka nytt. De verktyg som pedagogerna ansåg stödja reflektionen var att gå i dialog med andra, genom att analysera dokumentationen eller genom att ta del av teorier från litteratur och föreläsningar. I studien lyfter pedagogerna även fram, att valet av förhållningssätt är viktigt för att reflektionen ska gå hand i hand med det som är syftet med pedagogisk dokumentation. Syftet är att synliggöra barnens och pedagogernas lärandeprocesser, för att sedan med utgångspunkt i detta utmana lärandeprocesserna vidare. Barnen ska synliggöras på ett sådant sätt att deras integritet inte kränks samt att granskningen inte sker utifrån ett bristperspektiv utan istället utgår från barnens kompetenser. Reflektion har enligt de pedagoger som intervjuats ett väldigt högt värde. Det är den reflektiva verksamheten som gör att dokumentationen får ett pedagogiskt värde.</p>

The purpose of our study is to examine preschoolteachers ' views on the aspects that is important in the creation of the educational indoor environment related to children’s play. We also want to investigate the offers that can be distinguished in preschoolteachers ' views on children's play in the indoor environment. In order to achieve the purpose of the study and questions of the study, we have conducted interviews with six professional pre-school teachers. The preschool teacher whom we interviewed have different lengths of time and experience in the profession and are operating in two different municipalities in central Sweden. We have been using a qualitative research method and semi-structured interviews. In our study, we assume an environmental psychological approach using affordance-the concept, as the central theoretical starting point.  The results of the study indicates that preschool teachers believe that play is important for the child and that they, in different ways, have created environments to enable and encourage children's play. The results reveal that the environments of the wards are created in different ways to, among other things, reduce running and direct children toward desired actions in the educational indoor environment.

Det blir allt viktigare att blivande lärare ges möjlighet att tillägna sig kunskap inom IKT (Informations- och kommunikationsteknik) och digitala medier. Inte minst lyfts detta fram av internationella organisationer som OECD och EU (se avsnitt 2.1) samt av Skolverket i Sverige som i sin vision inför 2022 (Skolverket, 2016) poängterar elevers framtida utbildning i digital teknik. Denna studie har försökt ge en fördjupad bild av den kunskap blivande lärare ges möjlighet att tillägna sig inom IKT på mellanstadielärarutbildningen vid Uppsala universitet.   Tidigare forskning har visat att det finns stora brister i hur man ser på användningen av IKT, att det ofta endast handlar om hur man använder tekniken och att ett didaktisk perspektiv på IKT-användning sällan lyfts fram. Genom att kvantitaiv granska samtliga kursplaner och därtill kvalitativt intervjua de berörda studenterna försöker studien utreda hur IKT-utbildningen ser ut på Uppsala universitets mellanstadielärarutbildning.   I studien ställs två huvudfrågor: Hur ges studenterna möjlighet att tillägna sig didaktiska kunskaper inom IKT? Hur får studenterna möta olika IKT-verktyg anpassade för de stadier som studenterna senare skall undervisa i?     All data har analyserats och diskuterats utefter Krusmviks (2008, 2011) modell för pedagogisk digital kompetens. En modell som ger en bred bild av paraplybegreppet IKT och tar upp såväl användningen av tekniken som den didaktiska kunskapen gällande IKT.   Resultaten visar att den IKT-undervisning som ges ofta är bristfällig, att IKT-utbildningen, precis som tidigare forskare visat, ofta berör endast handhavandet av teknik och inte didaktisk kunskap samt att det finn en diskrepans mellan kursmålen och den faktiska, upplevda utbildningen. I studiens slutsats ges därför förslag på vidare forskningsområden och möjliga ändringar som skulle kunna resultera i en bättre IKT-utbildning för Uppsalas mellanstadielärare och i längden en mer adekvat utbildning för Sveriges mellanstadieelever.

Idag är fritidsverksamheten enligt skollagen ålagd att ur ett systematiskt kvalitetsarbete skapa förutsättningar för lärande. De förutsättningarna skapas genom att verksamheter dokumenterar och reflekterar över den insamlande dokumentationen. Syftet med min undersökning är att utifrån fritidslärarnas perspektiv få förståelse för dokumentation i förhållande till verksamhetens måluppfyllelse samt det systematiska kvalitetsarbetet. Pedagogerna inser att det är viktigt att dokumentera för att utveckla verksamheten och de är duktiga på att bjuda in barnen i verksamhetens planering. Jag har använt mig av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med fyra fritidslärare på två skolor för att få fram min empiri. I granskningen av resultatet vilar min teoretiska utgångspunkt på läroplansteorin samt ramfaktorteorin. Resultatet visar att det råder tidsbrist för planering och att lärarna har olika roller inom skolan vilket gör att även om viljan och insikten finns till att dokumentera i förhållande till systematiskt kvalitetsarbete så görs det bristfälligt.