Det är viktigt att barn får en lustfylld och positiv syn på matematik. Därför är det viktigt att arbeta med matematik redan från tidig ålder så att den kunskapen följer med dem i deras fortsatta liv. Matematik innefattar mycket och därför har jag valt att fokusera på ett område som jag inte har mycket kunskap om. Syftet med min studie är att undersöka hur pedagoger stödjer barns matematiklärande utifrån Gelman och Gallistels fem principer. Deras principer är:  Ett till ett principen, parar ihop två föremål från olika mängder.  Principen om räkneordens ordning, vilken ordning siffrorna kommer i räkneramsan.  Antalsprincipen, den sista siffran man räknar är antalet.  Abstraktionsprincipen, att man vet att konkreta och abstrakta föremål går att räkna.  Principen om godtycklig ordning, att det går att börja räkna i vilken ordning som helst men att ett föremål bara räknas en gång. Metoden som användes var observation med ett löpande protokoll på en förskola. Resultatet från observationerna analyserades med hjälp av hermeneutiken och begreppen som är hållpunkten i Gelman och Gallisels samt begrepp utifrån den teoretiska utgångspunkten, det sociokulturella perspektivet. De slutsatser som kan dras från min undersökning är att pedagogerna använder olika arbetssätt när de stödjer barnens lärande i Gelman och Galistells fem principer. Pedagogerna kan stimulera barnen under alla sorters aktiviteter och beroende på hur länge aktiviteten håller på kan barnen få möjlighet att möta på fler principer. Att pedagogerna kan använda nästan vilket material som helst när de utmanar barnen i deras lärande i Gelman och Gallistels fem principer är också en slutsats som gick att dra från min undersökning. Min undersökning visar även att det är viktigt att pedagogerna använder ett varierande material och använder materialet på olika kreativa sätt för att stödja barnens lärande. Samt att talet är en viktig del i barnens matematiklärande.

Syftet med denna studie har varit att lyfta fram utklädningskläder som pedagogiskt material i förskolan. Studien är av kvalitativ karaktär och består av fallstudier från tre förskolor med olika pedagogisk inriktning. Genom intervjuer med förskollärare och barn samt observationer av barns lek har vi undersökt vilken funktion olika utklädningskläder kan ha för barn i förskolan. Vi har även undersökt på vilket sätt placering och utbud av utklädningskläder kan påverka barns användande av dem. Med hjälp av ett posthumanistiskt perspektiv och begreppen agens och intra-aktivitet har vi sett hur utklädningskläder fått liv och gjort saker med barnen. Resultatet visar att utklädningskläder kan fungera som en inspirerande och medbestämmande deltagare i barns lek. Vi har även sett hur materialet blivit ett redskap i barns tillblivelseprocesser när de gått in i roller och utforskat olika identiteter. Ett bra utbud av utklädningskläder kännetecknas enligt denna studie av en mångfald av föränderliga kläder i gott skick och rätt storlek. Utöver detta bör materialet förvaras tillgängligt för barnen för att locka, utmana och inspirera till lek.

Undersökning bygger på att ta reda på pedagogers uppfattning kring hur barnen har tillgång till det pedagogiska materialet i den fria leken, vad som kan vara avgörande för att inspirera barnen i förskolans miljö med hjälp av det pedagogiska materialet. Den teoretiska utgångspunkten tar avstamp i utvecklingspedagogikens grunder. Begreppen variation, urskiljning och medvetenhet är viktiga för pedagoger att förhålla sig till i mötet med barn i förskoleåldern. Resultatet belyser vikten av pedagogers förhållningsätt, både till det pedagogiska materialet och vilka förutsättningar som skapas i den inomhusmiljön som barnen befinner sig i den fria leken. I resultatet framkommer det också att ett varierande material och pedagogernas intention med det pedagogiska materialet, har betydelse för hur inspirerande det blir för barnens fria lek. En kvantitativ enkät har styrt vårt fokusområde till hur pedagogerna uppfattar vilken plats barnen väljer i den fria leken och vad det kan bero på. En kvalitativ undersökning i form av minifokusgrupper fördjupar oss i pedagogernas uppfattning, kring det pedagogiska materialets funktioner i barnens fria lek.

Syftet med denna kvalitativa studie är att få syn på pedagogers perspektiv på förskolans pedagogiska miljö, samt de möjligheter miljöerna erbjuder barnen. Teorierna som används i detta examensarbete är det postmoderna perspektivet och det sociokulturella perspektivet. Metoden för denna studie är intervjuer. Med det har det framkommit ett resultat som bland annat visar på att en pedagog behöver vara närvarande och med det observant. En pedagogisk miljö behöver även vara föränderlig och utforskande, vilket ni kommer kunna läsa mer om längre fram i arbetet. Utifrån teorierna och olika litteraturer har vi fått mer kunskap om de olika begrepp som framkommit i vårt resultat.

Den här studien syftar till att undersöka hur barn i förskolan självständigt har tillgång till pedagogiskt material och hur förskollärare resonerar kring detta. I vår undersökning har vi observerat placering och tillgänglighet av pennor, lim, saxar, pärlor, lego, byggklossar, pussel, spel och böcker i miljön på fem förskolor. Genom att observera miljön och intervjua en förskollärare från varje besökt förskola har vi fått en inblick i hur det kan se ut i arbetet med den fysiska miljön inne på avdelningarna. Många förskollärare i undersökningsgruppen hade på sin avdelning det mesta av materialet tillgängligt på barnens nivå och några i gruppen förvarade mycket av det pedagogiska materialet på högre hyllor och i stängda skåp. Resultatet i studien visar att de faktorer som avgjorde det pedagogiska materialets tillgänglighet var barnens ålder eller hur långt de hade kommit i sitt lärande. De intervjuade förskollärarna påpekade även att säkerhetsfrågan var avgörande för vilket pedagogiskt material som fanns tillgängligt för barnen. I vår avslutande reflektion lyfter vi tankar och funderingar som uppstod under undersökningen och vad som skulle kunna forskas vidare om i ämnet.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om förskollärares uppfattning om lärmiljön inomhus. Studien genomfördes som en kvalitativ studie med fenomenografisk ansats. Förskollärare intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. En induktiv analysmetod har använts för att kunna kategorisera resultatet. Analysen stöds även av teoretiska begrepp utifrån den sociokulturella teorin med hjälp av en deduktiv analysmetod. Studien visar sex betydelsefulla faktorer i lärmiljön som stödjer barns lärande. Dessa faktorer är följande: Pedagogiskt förhållningssätt, förskollärares reflektioner, barns samspel, samspel i mindre grupper, pedagogiskt material och barnantalets betydelse. Studien visar också att förskollärarnas uppfattningar skiljer sig åt gällande vilka spår Covid- 19 pandemin satt i förskolans lärmiljö.

Denna studie har gjorts i syfte att undersöka förskollärares erfarenheter kring förskolans fysiska inomhusmiljö som stöd för lärandesituationer. Vår intention är att skapa fördjupad förståelse för hur medvetna förskollärare är om inomhusmiljöns betydelse i förskoleverksamheten. Vi lyfter likheter och skillnader i deras kunskap och upplevelse kring utformningen av lokalerna, möbleringen och pedagogiskt material i samband med vilka möjligheter och begränsningar som finns i olika lärandesituationer i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer av åtta yrkesverksamma förskollärare från sex olika förskolor i två olika kommuner. Empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt med hjälp av de didaktiska frågorna hur, varför och vem. Vad står för vad förskollärarnas erfarenheter är gällande möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska omgivning. Vem ser till målgruppen, vilket i vårt fall är förskollärarna, men även barn berörs delvis av intentionerna och ändringarna av den fysiska inomhusmiljön. Frågorna hur och varför svarar på syfte och metod för verksamhetens innehåll, utifrån båda givna förutsättningar såsom förskolans arkitektur samt vuxnas perspektiv. Resultatet synliggjorde att förskollärare anser att miljön i förskolan har en påverkan i barns lärande och utveckling, därmed i olika undervisningssituationer. Det framkommer att utformningen ska anpassas efter barnens nivåer för att kunna skapa lärmiljöer till inspiration och engagemang. Vidare pekar resultatet på att lokalerna inte är i överensstämmelse med förskollärarnas önskan om flera rum, men att de får ta tillvara på rummen och skapar rum i rummen för att kunna utmana och locka barn till delaktighet i aktiviteter som erbjuds. Studien påvisar att miljön har en stor betydelse för hur lärandet introduceras och vad som har skapats i rummen med hjälp av möbler och pedagogiskt material.

Förskollärare har ett undervisningsuppdrag, det innefattar att även göra didaktiska övervägande gällande det pedagogiska materialet. Tidigare forskning kring förskollärares didaktiska val i relation till undervisningsmaterialets urval, placering och användning är begränsad. Forskningen har fokuserat på att miljön tillsammans med pedagogens närvaro och medforskande roll är viktig. Vidare beskrivs att en rik variation av material främjar barns lärande och utveckling. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för förskollärares didaktiska överväganden kring det pedagogiska materialet samt de möjligheter och begränsningar som ges barn i förskolan. Genom en kvalitativ ansats har sex förskollärare intervjuats i en halvstrukturerad Stimulated Recall intervju, där fotografier av undervisningsmaterialet har använts som underlag.Studiens resultat pekar på att faktorer såsom tid, barngruppens storlek och sammansättning samt fysiska miljö påverkar förskollärarnas förutsättningar att skapa goda och genomtänkta miljöer. Dessa faktorer kan ses som förskolans ramfaktorer som styr förskollärares didaktiska överväganden i relation till det pedagogiska materialet. Studien visar att förskollärarna intar olika perspektiv som påverkar barns möte med materialet. Utifrån detta skapas möjligheter och begränsningar för barn i deras lek och samspel, självständighet och kreativitet.

<p>The objective of this study is to investigate a new pedagogical material called 4DFrame, how it is experienced by informants and how suitable it is in education - in particular mathematics. Socioculturalperspective has a central role in this study when students are given opportunities for linguistic and social interaction during the experiment with the new pedagogical material. The methodology for this study has been visits, interviews, and observations. The study reveals that there are different views on the didactic potential for mathematics of the new teaching material, though no conclusions can be drawn regarding whether this material is more or less suitable in teaching since no research have been found that compares this with other pedagogical materials. Both national and international studies show the need to find alternative and better ways to make mathematic education meaningful. One way to change and improve mathematics teaching may be to demonstrate the possibilities of working with new educational materials.The study highlights potential usages informants disclosed to me. When asked to compare with other educational materials the informants listed in positive terms the materials creative imagination stimulating properties and durability. The informants also indicated that students' mathematical creativity was developed by the playful way of making designs based on drawings, and look for patterns in their designs and also having a playful way to calculate angles, calculate and estimate material consumption.</p><p>During class evaluation gatherings students also sent their observations and reflections to classmates which contributed to new ideas. The group work integrated various substances which helped the students and included mathematics, Swedish language, technology, visual and IT technologies in their lessons. Preschools received material with joy, curiosity, and excitement. The children began to play and role play when they were presented with the new teaching material.</p><p>The disadvantages of the informants said were that the material was expensive to buy, the boxes the material was stored in were too small and that there were no Swedish instructions. Some respondents also felt that it was difficult to keep track of all the small parts. The majority of the respondents, even those who also were critical, however, stated that the new teaching material is suitable to teach geometry.</p>

The objective of this study is to investigate a new pedagogical material called 4DFrame, how it is experienced by informants and how suitable it is in education - in particular mathematics. Socioculturalperspective has a central role in this study when students are given opportunities for linguistic and social interaction during the experiment with the new pedagogical material. The methodology for this study has been visits, interviews, and observations. The study reveals that there are different views on the didactic potential for mathematics of the new teaching material, though no conclusions can be drawn regarding whether this material is more or less suitable in teaching since no research have been found that compares this with other pedagogical materials. Both national and international studies show the need to find alternative and better ways to make mathematic education meaningful. One way to change and improve mathematics teaching may be to demonstrate the possibilities of working with new educational materials.The study highlights potential usages informants disclosed to me. When asked to compare with other educational materials the informants listed in positive terms the materials creative imagination stimulating properties and durability. The informants also indicated that students' mathematical creativity was developed by the playful way of making designs based on drawings, and look for patterns in their designs and also having a playful way to calculate angles, calculate and estimate material consumption. During class evaluation gatherings students also sent their observations and reflections to classmates which contributed to new ideas. The group work integrated various substances which helped the students and included mathematics, Swedish language, technology, visual and IT technologies in their lessons. Preschools received material with joy, curiosity, and excitement. The children began to play and role play when they were presented with the new teaching material. The disadvantages of the informants said were that the material was expensive to buy, the boxes the material was stored in were too small and that there were no Swedish instructions. Some respondents also felt that it was difficult to keep track of all the small parts. The majority of the respondents, even those who also were critical, however, stated that the new teaching material is suitable to teach geometry.