Det står skrivet i skolans styrdokument att om en elev ej klarar målen ska ett åtgärdsprogram upprättas. I denna studie vill vi undersöka vad man skrev om åtgärdsprogram när det först introducerades i SIA-utredningen och hur det används i dag i friskola och kommunal skola. Vi har gjort en mindre kvantitativ enkätundersökning, och har skickat ut enkätfrågor till tio fristående grundskolor och tio kommunala grundskolor i Stockholms kranskommuner. Vi har även frågat om åtgärdsprogrammens utformning, samt vilka punkter de har med i sitt skrivna program. Vi ville också undersöka och jämföra om användningsområdet är olika i fristående grundskola kontra kommunal grundskola. Resultatet är att det tycks användas lika mycket inom båda skolformerna och är ett pedagogiskt arbetsverktyg. Åtgärdsprogrammen kan ha olika utformning och skilja sig lite på vilka som utarbetat det men trots det tycks innehållet vara relativt lika.

During the past decade Information Technology (IT) and Information and Communication Technology (ICT) have become the main tools in teaching. Authors and early educators who are treated in the study talks about how technology has come to change the school's approach to teaching and didactic tools. The technology has also affected students´ and teachers´ ways to work because the technology's versatility makes demands on the user's expertise and competence. The technical skills have long been associated as a male domain, where men are expected to master the technology´s versatility. These expectations are not the same for women. The empirical data will therefore be based on a gender perspective to examine if the technical competence differs in how male and female teachers choose to integrate IT and ICT in education.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur bakgrundsmusik i grundskolan kan vara ett verktyg i pedagogiska verksamheter samt i så fall vilken typ av musik. Studien tar upp om bakgrundmusik kan påverka ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser under självständiga arbetsformer. Studiens historiska utgångspunkt med bakgrundsmusikens framväxt beskriver hur människors ordning och arbetsinsats kan påverkas på olika sätt av den. Studien åskådliggör också varför människan påverkas fysiskt av bakgrundsmusik. Egen undersökning visar på hur viss bakgrundsmusik fungerar i pedagogiska syften. Studien ger förslag på egenskaper som bakgrundsmusik bör ha i pedagogiska verksamheter. Studien har genomförts via litteraturstudier, egen empiri och till viss del Internet. Den empiriska undersökningen har genomförts med tre förvalda CD-skivor där olika sorters musik har spelats på lektionstid. Därefter har intervjuer av både lärare och elever gjorts för att kunna se tendenser om och hur musiken har påverkat ordningen i klassrummet samt hur den har upplevts i det självständiga arbetet. Resultatet i denna studie visar att ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser troligen kan påverkas i positiv riktning om musiken är av rätt karaktär. Det uppfattas generellt på detta sätt både av lärare och elever. Teoretiska studier och empirisk undersökning har tillsammans klargjort några viktiga egenskaper musik bör ha för att lämpa sig i pedagogiska verksamheter.

Vårt övergripande syfte med undersökningen var att undersöka om kunskap om neuroutvecklingssystemen kan vara till hjälp att förstå barns olikheter och därmed ge ett gott bemötande och rätt stöd. Metoden vi använde var en kvalitativ intervju med semistrukturerad uppläggning. Genom intervjuerna fick vi ta del av hur man praktiskt kan tillämpa Mel Levines teorier i vardagsarbetet med elever. Resultatet visade att samtliga intervjuade tyckte att teorierna har kompletterat och vidgat deras syn på elevers olikheter. Frågeformulären har gett dem ett strukturerat pedagogiskt verktyg som är till god hjälp för att hitta rätt undervisningsnivå. Såväl våra egna erfarenheter som vår studie bekräftar att kunskap om neuroutvecklingssystemen ger större förståelse för elevers olikheter samt underlättar att upptäcka mönster i svårigheterna och komma på idéer om hur man skall lägga upp undervisningen. Utifrån resultatet är vi övertygade om att den praktiska tillämpningen av teorierna kan vara ett underlag för det diagnostiserande/kartläggande arbetssättet i skolan.

Studiens syfte är att studera hur lek används som pedagogiskt verktyg i förskolan och i de tidiga skolåren. Uppsatsen behandlar forskares syn på lek och lärande och lek som pedagogiskt verktyg. Den belyser också integrationen förskola-skola, där förskoleklassen ses som en brobyggare mellan de olika pedagogiska förhållningssätten. För att få svar på syftet används både observation och frågeformulär som metod i den empiriska studien. I studien medverkar pedagoger verksamma i förskola, förskoleklass och skolår 1. Det sociokulturella perspektivet utgör den teoretiska utgångspunkten för studien, där begrepp som mediering och artefakter är centrala. Utifrån resultatet framgår det att pedagogerna ser lek som betydelsefull för barns lärande och att lek förekommer på olika sätt som pedagogiskt verktyg i förskolan och i de tidiga skolåren, både som organiserade lärandetillfällen och som fri lek. Resultatet visar även att samtliga pedagoger i studien anser att lek går att använda i all undervisning, oavsett ålder. Med undersökningen vill vi bidra till att lyfta fram leken som en viktig del i det pedagogiska arbetet i förskola, förskoleklass och skola.

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur bakgrundsmusik i grundskolan kan vara ett verktyg i pedagogiska verksamheter samt i så fall vilken typ av musik.</p><p>Studien tar upp om bakgrundmusik kan påverka ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser under självständiga arbetsformer. Studiens historiska utgångspunkt med bakgrundsmusikens framväxt beskriver hur människors ordning och arbetsinsats kan påverkas på olika sätt av den. Studien åskådliggör också varför människan påverkas fysiskt av bakgrundsmusik. Egen undersökning visar på hur viss bakgrundsmusik fungerar i pedagogiska syften. Studien ger förslag på egenskaper som bakgrundsmusik bör ha i pedagogiska verksamheter.</p><p>Studien har genomförts via litteraturstudier, egen empiri och till viss del Internet. Den empiriska undersökningen har genomförts med tre förvalda CD-skivor där olika sorters musik har spelats på lektionstid. Därefter har intervjuer av både lärare och elever gjorts för att kunna se tendenser om och hur musiken har påverkat ordningen i klassrummet samt hur den har upplevts i det självständiga arbetet.</p><p>Resultatet i denna studie visar att ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser troligen kan påverkas i positiv riktning om musiken är av rätt karaktär. Det uppfattas generellt på detta sätt både av lärare och elever. Teoretiska studier och empirisk undersökning har tillsammans klargjort några viktiga egenskaper musik bör ha för att lämpa sig i pedagogiska verksamheter.</p>

<p>Vårt övergripande syfte med undersökningen var att undersöka om kunskap om neuroutvecklingssystemen kan vara till hjälp att förstå barns olikheter och därmed ge ett gott bemötande och rätt stöd. Metoden vi använde var en kvalitativ intervju med semistrukturerad uppläggning. Genom intervjuerna fick vi ta del av hur man praktiskt kan tillämpa Mel Levines teorier i vardagsarbetet med elever. Resultatet visade att samtliga intervjuade tyckte att teorierna har kompletterat och vidgat deras syn på elevers olikheter.</p><p>Frågeformulären har gett dem ett strukturerat pedagogiskt verktyg som är till god hjälp för att hitta rätt undervisningsnivå.</p><p>Såväl våra egna erfarenheter som vår studie bekräftar att kunskap om</p><p>neuroutvecklingssystemen ger större förståelse för elevers olikheter samt underlättar att upptäcka mönster i svårigheterna och komma på idéer om hur man skall lägga upp undervisningen.</p><p>Utifrån resultatet är vi övertygade om att den praktiska tillämpningen av teorierna kan vara ett underlag för det diagnostiserande/kartläggande arbetssättet i skolan.</p>

No description available.