Syftet med denna uppsats var att undersöka fritidslärares förhållningssätt till lek som ett pedagogiskt verktyg för att främja socialt samspel i fritidshemmet. I uppsatsen intervjuades fritidslärare från tre olika fritidshem som vi författare har en anknytning till. Vi använde kvalitativ metod och semistrukturerad intervjuform när vi intervjuade sex fritidslärare som arbetar med elever från årskurs F-3. I uppsatsen konstateras att det inte finns mycket tidigare forskning men vi har synliggjort en del. Vårt resultat visar att fritidslärarna vi intervjuat anser att leken har en viktig funktion och är väsentlig i elevernas sociala samspel. Men att använda leken som ett pedagogiskt verktyg för att främja socialt samspel för fritidslärarna är alla inte lika eniga om. Vår teoretiska grund vilar på ett sociokulturellt perspektiv, där lärandet och utvecklingen bidrar till kommunikationen och för det sociala samspelet för eleverna, som i grunden baseras på den enskilda elevens erfarenheter oc h kunskaper. Lev S Vygotskij är en av teoretikerna bakom den sociokulturella teorin. Vygotskij anser att lek handlar om att få grepp om sociala regler och normer som eleverna lär sig i leken.

Denna studie är en kvalitativ studie där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer i vår datainsamling. Vi har låtit oss inspireras av fenomenografin som analysmetod, inom fenomenografin ser man på människans uppfattningar av sin omvärld vilket var en väsentlig utgångspunkt för vår studie där vi ville ta del av informanternas uppfattningar kring lekens roll för lärandet. Vi vill även veta om man enligt våra informanter kan använda leken som ett pedagogiskt verktyg. Materialet vi tagit fram är med hjälp av åtta pedagoger som vi intervjuat utifrån en semistrukturerad intervjumetod, vilket betyder att vi använt oss av mer öppna frågor i vår intervju. Vi har i vår bakgrund tagit fram tidigare forskning där det framgår att leken har en betydande roll för barnens utveckling och lärande samt att pedagogernas roll i verksamheterna är viktig för att vägleda barnen i deras lek och för att uppmärksamma det lärandet som sker i leken. Det har även framkommit utifrån den tidigare forskningen att miljöns utformning kan ha en betydande roll för de lärande som sker. Vårt resultat visar på att pedagogerna har en betydande roll i lärandet i leken då den uppfattas som ett verktyg i verksamheten. / <p>Godkännane datum: 2018-06-10</p>

Bakgrund Undersökningen bygger på forskning och litteratur samt styrdokument för förskolan. Vårt fokusområde för studien berör förskollärares syn gällande musik i förskolans undervisning. Forskare lyfter fram musikens positiva betydelse för barns utveckling och lärande men poängterar samtidigt att pedagogerna behöver vara medvetna kring syftet med musikstunderna. Detta är av vikt för att kunna rikta barnens uppmärksamhet mot ett medvetet lärande enligt den utvecklingspedagogiska teorin som vi har valt att utgå ifrån i studien. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärarna ser på sin användning av musik i undervisningen samt hur de använder sig av det som pedagogiskt verktyg. Metod Den metod som använts i studien har varit kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex förskollärare som arbetar inom privat och kommunal förskoleverksamhet i två kommuner i Västsverige. Resultat Resultatet av denna studie visar att alla förskollärare som intervjuats uppger att de använder sig av någon form av musik i sin undervisning, det varierar dock hur mycket och på vilket sätt. Samtliga förskollärare är överens om att pedagogens intresse är det som styr och påverkar barns utveckling och lärande samt att musik är ett bra pedagogiskt verktyg för att lära inom andra ämnen. Resultatet visar också att det inte är mängden musikutbildning samt kompetensutveckling som avgör huruvida förskollärarna känner sig bekväma med att undervisa i och med musik eller inte.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 beskriver att de arbetar med högläsning samt vilka effekter de anser att högläsningen har på barnets språkutveckling. Jag utvecklade ett intresse för detta arbetsområde under min verksamhetsförlagda utbildning då jag upplevde att högläsningen inte användes som ett språkutvecklande verktyg i tillräcklig utsträckning. Jag upplevde att lärarna endast läste högt för eleverna utan att arbeta vidare med den lästa texten. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer för att uppnå syftet med studien. Informanterna är fem lärare i årskurs 4-6 från fem olika skolor. En analys av resultatet har gjorts utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna anser att högläsningen har en god effekt på elevers språkutveckling. De språkutvecklande effekterna som lärarna beskrev var i enlighet med den tidigare forskning som jag tagit del av. Resultatet visar även att lärarna arbetar med högläsningen med hjälp av olika metoder, dock i olika stor utsträckning. En av mina slutsatser är att lärarna har en god koll på högläsningens språkutvecklande effekter trots att forskning visar att lärare inte använder högläsning i högre årskurser i tillräcklig utsträckning. Med tanke på att högläsningen blivit tydliggjort i den reviderade kursplanen för svenskämnet som gäller höstterminen 2022 anser jag att det är viktigt för min framtida profession att jag har en genomtänkt pedagogik i samband med högläsning.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka förskollärares uppfattningar om att använda drama som ett verktyg i förskolan. Tidigare forskning visar att det fanns en osäkerhet i användandet av drama då det sågs som något ”flum” och därmed inte tillräckligt användbart i undervisningen. Enkät är det metodvalet som denna studie baseras på vid undersökandet av syfte och frågeställningar som är: i vilken utsträckning använder förskollärare drama i verksamheten, i vilket syfte används drama enligt förskollärarna och hur tillämpas drama i förskolan enligt förskollärarna. Resultaten har sedan diskuterats i relation till Sternudds dramapedagogiska perspektiv för att urskilja förskollärarnas synsätt och praktiserande av drama. Slutsatsen av studien är att begreppet drama kan ses ur ett brett perspektiv enligt förskollärarna. Resultatet av vår studie kan bidra till en bredare förståelse för hur man kan använda sig av drama i förskolans verksamhet samt hur förskollärarna väljer att tillämpa drama för att nå olika syften. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur förskolepedagoger upplever att förskolans måltider fungerar som pedagogiskt verktyg för att främja barns sociala förmågor. Såväl myndighetstexter som tidigare forskning pekar på förskolemåltiders möjlighet att fungera som ett pedagogiskt verktyg. Med utgångspunkt i detta och i avsaknad av forskning kring denna pedagogiska möjlighet i samband med främjande av barns sociala förmågor uppstod denna studie. Studien utgör en kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare och en barnskötare. Empirin analyserades med stöd i interaktionismens begrepp aktör, situation och kommunikation. Resultatet visar att förskolemåltiden utgör ett idealt tillfälle för att skapa gemenskap mellan barn, för barns talträning och gemensamma reflektioner samt för att stärka barns självständighet. Studien har också visat att pedagogerna stödjer detta genom att erbjuda alla barn möjligheten att komma till tals och bli hörda runt matbordet. Pedagoger ger barnen möjlighet till egna val och låter dem ta ansvar under måltiderna.

Studiens syfte var att få en bild av hur förskollärare som gått läslyftet använder sig av högläsning som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten samt deras tankar kring högläsning. Studien gjordes via intervjuer och observationer med tre förskollärare på tre olika kommunala förskolor i Mellansverige, samtliga i samma kommun. Alla dessa förskollärare har genomfört läslyftet. Studien visar att förskollärarna använder sig av högläsning som ett pedagogiskt verktyg och att läslyftet bidragit till förståelse kring varför det är viktigt. Högläsningen har således fått en annan status i verksamheten och ses som ett medel till språkutveckling och barns delaktighet. / <p>2019-12-20</p>

SammanfattningSyftet med vår studie var att undersöka vad lärplattan kan ha för funktion i förskolans verksamhet samt hur pedagogernas digitala kompetens ser ut. För att få insikt i detta formulerade vi följande frågeställningar. På vilket sätt resonerar pedagogerna och förskolecheferna kring lärplattans möjligheter och begränsningar, kring sin egen digitala kunskap? Hur resonerar förskolecheferna kring pedagogernas kompetens och utbildning? Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och två förskolechefer som är involverade i arbetet med lärplattor. Tidigare forskning om lärplattan som ett digitalt verktyg ligger till grund för studien. Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av begrepp från det sociokulturella perspektivet, såsom artefakt, mediering och koordinationsprocessen. Studien har påvisat att pedagogerna anser att lärplattan är ett bra komplement och att den inte ersätter något annat i verksamheten. Pedagogerna uttrycker att lärplattan har många olika användningsområden, såsom ett hjälpmedel för att möta barns olika behov, den främjar barns sociala samspel och fungerar även som ett dokumentationsverktyg. De begränsningar som framkom var brist på tillgänglighet, tid och kompetens. Studien visade även att pedagogerna hade den tekniska kunskapen och efterfrågade mer inspiration kring hur lärplattan kan användas.

Syftet med denna studie är att undersöka hur surfplattan kan användas som ett pedagogiskt verktyg. Vi har tre frågeställningar till denna studie och den övergripande frågan är vilka användningsområden surfplattan har i förskolans verksamhet. Därefter har vi ställt frågorna på vilket sätt pedagogerna förhåller sig gentemot surfplattan och på vilket sätt surfplattan används ur ett pedagogiskt perspektiv. Vi har valt att göra intervjuer med totalt åtta förskollärare och med våra frågeställningar i åtanke har vi kunnat analysera den empiri vi samlat in. Vi har valt denna metod för att lättare få inblick i pedagogernas synsätt på IKT (informations- och kommunikationsteknik), hur surfplattan används och vilka möjligheter det finns. Vi har skrivit detta arbete utifrån ett sociokulturellt perspektiv och använt oss utav de underbegrepp som tillhör detta synsätt. Arbetet har utgångspunkt i IKT och hur detta integreras i praktiken, den form av IKT vi valt att fokusera på är surfplattan i verksamheten. I vår analys visar det sig att pedagogerna är positiva till surfplattan i verksamheten men att användningen och satsningen i de olika kommunerna skiljer sig åt. Vilket man också ser i användandet utav surfplattan i de olika verksamheterna. I vår slutdiskussion diskuterar vi vilka arbetssätt och möjligheter det finns med surfplattor i verksamheten. Vi diskuterar även tillgängligheten och innebörden med att få rätt utbildning för pedagoger.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på pedagogernas syn på surfplattan som pedagogiskt verktyg. Vi vill veta hur pedagogerna arbetar med surfplattan som pedagogiskt verktyg. Vidare vill vi ta reda på vilka didaktiska för- och nackdelar pedagogerna ser med surfplattan som pedagogiskt verktyg.Våra frågeställningar är:Hur arbetar pedagoger med surfplattan som pedagogiskt verktyg?Vilka för- och nackdelar ser pedagogerna med surfplattan som pedagogiskt verktyg?Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med sju pedagoger från olika skolor inom samma kommun.Resultatet för vår undersökning visar att pedagogens förhållningsätt till surfplattan som undervisningsverktyg påverkar elevens lust att lära. Surfplattan fungerar som ett medierande verktyg i elevernas kunskapsutveckling och pedagogens roll är att stötta och vägleda. Vidare visar undersökningen att pedagogerna anser att surfplattan ska ses som ett kompletterande verktyg till en traditionell undervisning. Med traditionell undervisning avses tryckta läroböcker, handskrivning och en undervisande pedagog. Pedagogerna beskriver svårigheterna med att bedöma och dokumentera elevernas kunskapsutveckling i samband med att arbeta med surfplattan. Alla pedagoger i vår undersökning vittnar om en ökad lust och motivation när eleverna får arbeta med surfplattan.Nyckelord: Förhållningssätt, Medierande verktyg, Pedagogiskt verktyg, Surfplatta