No description available.

We live in a world where criminality is a part of our everyday life. In order for criminality to continue, it is essential for criminals to be able to use the financial system to launder money and finance terrorism. Money laundering means that funds of illegal origin are laundered in the financial system in order to later become legal. Unlike money laundering, funds used to finance terrorism can have both illegal and legal origins. Transactions linked to money laundering and terrorist financing are suspected to account for 1% of the EU’s annual economic activity and thus pose a threat to the EU’s financial stability.  Today, the responsibility for monitoring and supervising money laundering and terrorist financing is decentralized to the Member States. EU-regulation is currently not clear enough or efficient. Member States’ enforcement of the regulation is asymmetric, the supervisory work of national authorities is insufficient and cross-border cooperation is deficient. In order to combat money laundering and terrorist financing, it is essential that the supervisory work is effective in order to detect and prevent these crimes. A change is needed and in July 2021 the European Commission therefore presented a proposal for a legislative package containing a number of measures to prevent the financial system from being used for money laundering and terrorist financing. The most central part of this package contains a proposal to centralize the supervision by setting up an EU-level authority. The authority shall monitor the supervisory work of national authorities and be responsible for direct and indirect supervision. This thesis examines how monitoring and supervision should be organized within the EU in order to prevent the financial system from being used for money laundering and terrorist financing. In addition, the thesis discusses whether a change in the institutional structure can lead to a more efficient supervisory work for national supervisory authorities.  The conclusion of this thesis is that a change in the institutional structure is necessary in order to change the supervisory work of national authorities and make it more efficient. Centralized monitoring and supervision at EU-level must therefore be considered as beneficial. The commission’s proposal to set up an EU-level authority is currently the most effective way of organizing monitoring and supervision. The authority can, by adopting guidelines and by exercising direct and indirect supervision, contribute to a reduced uncertainty regarding the application of the regulation and the exercising of supervision. Hence, the commission’s proposal most likely will lead to a decrease in money laundering and terrorist financing. / Vi lever i en värld där kriminalitet är en del av vardagen. För att kriminaliteten ska kunna fortlöpa är det essentiellt för de kriminella att de kan utnyttja det finansiella systemet för att tvätta pengar och finansiera terrorism. Penningtvätt innebär att medel med illegalt ursprung tvättas i det finansiella systemet för att sedermera bli legala. Till skillnad från penningtvätt kan medel som används för att finansiera terrorism härröra från såväl illegal som legal verksamhet. Transaktioner kopplade till penningtvätt och finansiering av terrorism misstänks utgöra 1% av EU:s årliga ekonomiska aktiviteter och utgör ett hot mot EU:s finansiella stabilitet.  Ansvar för övervakning och tillsyn av penningtvätt och finansiering av terrorism är i nuläget decentraliserat till medlemsstaterna. EU-regleringen är i dagsläget inte tillräckligt tydlig och effektiv. Medlemsstaternas tillämpning av regleringen är asymmetrisk, nationella myndigheters tillsynsarbeten är otillräckliga och de gränsöverskridande samarbetena är bristfälliga.  För att kunna bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism är det essentiellt att tillsynen är effektiv i syfte att upptäcka och förhindra dessa brott. En förändring behöver ske och Europeiska kommissionen lade därför i juli 2021 fram ett förslag till lagstiftningspaket innehållande ett antal åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Lagstiftningspaketets mest centrala delinnehåller ett förslag till att centralisera tillsynen genom att inrätta en myndighet på EU-nivå. Myndigheten ska övervaka nationella myndigheters tillsynsarbeten samt ansvara för direkt och indirekt tillsyn. I uppsatsen utreds hur övervakning och tillsyn bör organiseras inom EU för att förhindra att det finansiella systemet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Dessutom utreds huruvida en förändring av den institutionella strukturen kan leda till att nationella tillsynsmyndigheters arbeten effektiviseras.  Slutsatsen i denna uppsats är att en förändring av den institutionella strukturen är nödvändig för att förändra och effektivisera nationella myndigheters tillsynsarbeten. Att centralisera övervakning och tillsyn på EU-nivå får därför anses fördelaktigt. Kommissionens förslag att inrätta en myndighet på EU-nivå är i dagsläget troligen det mest effektiva sättet att organisera övervakning och tillsyn på. Myndigheten kan, genom att anta riktlinjer samt utöva direkt samt indirekt tillsyn, bidra till att osäkerheten avseende tillämpningen av reglering och utövandet av tillsynen minskas. Kommissionens förslag kan därför med stor sannolikhet förväntas leda till en minskning av såväl penningtvätt som finansiering av terrorism.

This study examines annual and sustainability reports from Swedish banks in the pursuit of legitimacy strategies. The study applies content analysis on the annual and sustainability reports from four banks from the period 2013-2018. Keywords for the study were extracted from an anti-corruption report. After which an interpretive analysis is done to classify the banks different legitimacy strategies for the period. The study found that there was an increase in anti-corruption related CSR in line with earlier studies in the banks SEB, Swedbank, Handelsbanken and Nordea. Several different legitimacy strategies were detected and the shift between them could be identified. / Denna studie granskar års och hållbarhetsrapporter i sökandet efter legitimeringsstrategier hos svenska banker. Studien använder sig av innehållsanalyser på fyra bankers års- och hållbarhetsrapporter för perioden 2013–2018. Studiens nyckelord är sammanställda utifrån en rapport om anti-korruptionsarbete. Varvid tolkande analys utförts för att identifiera bankernas olika legitimeringsstrategier under perioden. Studien fann en ökning av anti-korruptionsrelaterad CSR i linje med tidigare forskninghos bankerna SEB, Swedbank, Handelsbanken och Nordea. Dessutom kunde olika legitimeringsstrategier skönjas och övergångar dem emellan identifieras.

Bakgrund: Under flera år har några av Sveriges största banker kritiserats under den så kallade “penningtvätts-härvan”. Media har till stor del uppmärksammat skandalen utifrån ett företagsperspektiv men desto mindre ur ett kundperspektiv. Skandalernas relevans och aktualitet öppnar upp för att undersöka på vilket sätt bankkunder reagerar till följd av penningtvättsskandaler. Syfte: Syftet är att undersöka vilken effekt penningtvättsskandaler har på konsumenters befintliga attityder gentemot banker. Med anledning av de senaste årens uppmärksammade bankskandaler i Sverige görs undersökningen för att avgöra om attitydförändringen vidare har någon påverkan på konsumenters beteende i förhållande till bankerna. Tidsperspektivet gör denna studie relevant för att undersöka i vilken utsträckning konsumenter påverkas av denna typ av skandal vilket ger viktiga insikter för finansföretag. Metod: För att uppfylla vårt informationsbehov bestod vår empiri av kvantitativ data som samlades in genom enkäter. Vi var intresserade av att undersöka om det fanns ett samband mellan studenters attitydförändringar och beteende gentemot bankerna. Urvalet bestod av studenter som läser någon form av ekonomisk inriktning vid Högskolan i Borås. I enkäterna presenterades ett fiktivt fall där en penningtvättsskandal illustrerades samt information om hur studenterna skulle påverkas av skandalen. I det ena fallet drabbades studenterna ekonomiskt negativt av skandalen medan de inte drabbades i det andra fallet. Vi skickade således ut tvåenkäter, där hälften av urvalet fick den ena enkäten medan den andra hälften fick den andra. Resultat: Många av studenterna har relativt stabila relationer till sina banker innan skandalerna. Efter skandalerna värdesatte studenterna främst det egna intresset vilket medförde att de inte längre var lika lojala gentemot sina banker. Det skedde en tydlig attitydförändring blandstudenterna efter skandalerna oavsett ekonomisk påverkan. Slutsatser: Utifrån undersökningens modifierade modell kan vi dra slutsatserna att studenternas värderingar, egenintresse och lojalitet till banken tillsammans bidrar till en attitydförändring till följd av skandalerna. Det innebär att penningtvättsskandalen i de fiktiva fallen visade sig ha en effekt på studenternas befintliga attityder gentemot deras banker. Denna attitydförändring mynnar vidare ut i ett beteende orsakat av skandalerna. / Background: For several years, some of Sweden's largest banks have been criticized during the so-called “money laundering scandal”. The media has largely drawn attention to the scandal from a business perspective, nevertheless from a customer perspective. The scandal's relevance and timeliness opens up to investigate how bank customers react due to money laundering scandals. Purpose: The purpose of this study is to investigate the effect of money laundering scandals on consumers' existing attitudes towards banks, based on the recent banking scandals in Sweden in recent years. This is to determine if the change in attitude further has any effect on consumerbehavior in relation to the banks. The time perspective makes this study relevant to examining the extent to which consumers are affected by this type of scandal, which provides important insights for financial companies. Methodology: To fulfill the purpose of the study, our empirical data consisted of quantitative data collected through surveys. We were interested in investigating whether there was a connection between students' attitude changes and behavior towards the banks. The sample consisted of students who study some form of financial orientation at the University of Borås. The survey presented a fictitious case in which a money laundering scandal was illustrated as well as information on how the students would be affected by the scandal. In one case, the students were financially negatively affected by the scandal while in the other case they were not affected financially. Half of the students received the survey were they were negatively affected and the other half, the one where they weren´t affected. Findings: Many of the students seemed to have relatively stable relationships with their banks before the scandals. Following the scandals the students seemed to value their self-interest which meant that they were no longer as loyal, as before, to their banks. There was a clear change in attitude among the students following the scandals regardless of financial impact. Conclusions: Based on the study’s modified model, we can conclude that the students' values, self-interest and loyalty to the bank contribute to a change in attitude towards the bank as a result of the scandals. This means that in the fictitious cases, the money laundering scandal had an effect on the students' existing attitudes towards their banks. The change in attitude further leads to a behavior caused by the scandals.

Syftet med denna studie är att undersöka den låga graden av misstanke-rapporteringar vad gäller penningtvätt bland revisorer och identifiera de bakomliggande faktorerna till detta, samt undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att öka revisorns medvetenhet. Studien har utgått från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I studiens slutsats presenteras olika faktorer som bidrar till den låga graden av misstanke-rapportering av penningtvätt bland revisorer och vilka åtgärder som bör vidtas i framtiden för att förebygga denna problematik. Studiens slutsats framhäver flertalet faktorer som bland annat omfattas av den starka lojaliteten gentemot kunder och riskerna, samt svårigheterna i att anmäla och upptäcka penningtvätt. Åtgärder som diskuterats är bland annat att erbjuda fler utbildningsmöjligheter som omfattar penningtvätt och att öka kommunikationen med olika myndigheter. Studiens slutsats betonar dessutom att åtgärder kan erbjudas i olika utsträckningar och beror bland annat på revisionsbyråns storlek och omfattning. / The purpose of this study is to investigate the low degree of suspicion reporting regarding money laundering among auditors and identify the underlying factors for this, as well as investigate what measures can be taken to increase the auditor's awareness. The study has been based on a qualitative method with semi-structured Interviews. In the studies conclusion, various factors are presented that contribute to the low degree of suspicion-reporting of money laundering among accountants and what measures should be taken in the future to prevent this problem. The studies conclusion highlights a number of factors that include, among other things, the strong loyalty towards customers and the risks, as well as the difficulties in reporting and detecting money laundering. Measures discussed include offering more educational opportunities covering money laundering and increasing communication with various authorities. The study's conclusion also emphasizes that measures can be offered to different extents and depends, among other things, on the audit firm's size and scope.

Problemformulering: Hur arbetar bankerna med interna processer för attförhålla sig till Finansinspektionens krav kring penningtvätt och samtidigtupprätthålla en god kundrelation? Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur bankerna arbetar medinterna processer för att följa Finansinspektionens krav gällande penningtvättoch samtidigt upprätthålla en god kundrelation, att kunderna kännerförtroende och lojalitet till banken. Detta för att skapa en bredare och djupareförståelse för hur bankerna arbetar med interna processer för att behållarelationen till både Finansinspektionen och till bankens kunder. Trotts dethuvudsakliga motsatsförhållandet mellan Finansinspektionens krav ochbankens affärer med kunderna. Metod: Studien har genomförts via en kvalitativ studie på tre olika bankervarav tre respondenter på varje bank. Studien har totalt genomfört niointervjuer. Uppsatsen har genomförts med en abduktiv forskningsansats föratt klargöra resultatet. Slutsats: Författarna till studien har funnit att bankernas interna processerutifrån Finansinspektionens krav och samtidigt upprätthålla en godkundrelation arbetas fram genom att ha en kommunikation mellanavdelningarna och ut mot kund. Studien har även funnit en ny empiriskobservation utifrån agentteorin, att avdelningarna på banken både kan varaprincipal och agent samt att dem ska kommunicera med varandra för attminska det huvudsakliga motsatsförhållandet. Detta bidrar till att bankernaföljer Finansinspektionens krav och samtidigt upprätthåller en godkundrelation. Banken har vissa interna processer som kan påverkas och vissainterna processer som inte kan påverkas. Det orsakar att det är svårt förbanken att sätta exakta interna processer då penningtvättsregelverket ärföränderligt och banken arbetar med människor / Problem formulation: How do banks work with internal processes to complywith the requirements of the Financial Supervisory Authority regardingmoney laundering and at the same time maintain a good customerrelationship? Purpose: The purpose of this study is to explain how banks create internalprocesses to comply with Finansinspektionen's requirements regardingmoney laundering and at the same time maintain a good customerrelationship, so that customers feel trust and loyalty to the bank. This is tocreate a broader and deeper understanding of how banks work with internalprocesses to maintain the relationship with both Finansinspektionen and thebank's customers. Despite the main contradiction between the requirementsof the Finansinspektionen's requirement and the bank's business with theircustomers. Method: The study was conducted via a qualitative study at three differentbanks with three respondents at each bank. The study has conducted a totalof nine interviews. The paper has been conducted using an abductive researchapproach to clarify the findings. Conclusion: The authors of the study have found that banks' internalprocesses based on the requirements of the Financial Supervisory Authorityand at the same time maintaining a good customer relationship are workedout by having a communication between the departments and out towards the customer. The study has also found a new empirical observation based on theagent theory, that the departments of the bank can be both principal and agentand they should communicate with each other to reduce the principal-agentrelationship. This helps banks to comply with the requirements of theFinancial Supervisory Authority while maintaining a good customerrelationship. The bank has some internal processes that can be influenced andsome internal processes that cannot be influenced. This causes it to bedifficult for the bank to set precise internal processes as the anti-moneylaundering regulatory framework is changing and the bank works withpeople.

Penningtvätt är idag ett samhällsproblem som hotar att förstöra förtroendet för det finansiella systemet och berörda institutioner. Bankerna kan idag betraktas ha ett viktigt ansvar i att förhindra penningtvätt, men trots ansvaret har olika banker i Sverige under de senaste åren fått negativ uppmärksamhet i media och blivit dömda till olika sanktioner. Parallellt med regelverket och den ökade digitaliseringen, värnar bankerna om sina kundrelationer på den konkurrensutsatta marknad där de är verksamma. Det går även att diskutera hur bankernas roll att bekämpa penningtvätt förhåller sig till att de som privata aktörer även har intresse i att bedriva vinstdrivande affärsverksamhet.  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur banker verksamma i Sverige ser på sin dubbla roll i att bedriva vinstdrivande affärsverksamhet och samtidigt bära ett stort ansvar för att förhindra penningtvätt, vilket kan beskrivas som resurskrävande brottsbekämpning. Vidare är syftet att analysera vad bankernas roll skapar för incitament, möjligheter och utmaningar för banker att förhindra penningtvätt. För att uppnå syftet har bankernas relation gentemot kunder, myndigheter och konkurrenter legat till grund för studiens analysmodell, som har använts för att analysera det insamlade materialet. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med experter som dagligen arbetar med penningtvättsfrågor inom banker verksamma i Sverige.  Resultatet i denna studie tyder på att bankerna idag tar sin roll som penningtvättsbekämpare på större allvar, där mer resurser läggs på området än för bara några år sedan. Den ryktesrisk som bankerna idag behöver hantera, samtidigt som de är verksamma på en konkurrensutsatt marknad, har visat sig vara en viktig faktor i hur bankerna ser på sin roll. Trots att resultatet visar på förbättringar, har banker en utmaning i att hänga med i digitaliseringens utveckling, något som hittills mer gynnat de som tvättar pengar än bankerna. En möjlighet som resultatet visar är att bankerna efterfrågar utökat samarbete mellan banker och myndigheter, något som i framtiden kan leda till ett mer effektivt arbete mot penningtvätt. / Money laundering is today a societal problem that threatens to destroy the trust in the financial system and the institutions concerned. Banks can today be considered to have an important responsibility in preventing money laundering. Despite the responsibility, various banks in Sweden have in recent years received negative media attention and been penalized with various sanctions. In parallel with the regulations and the increased digitalization, the banks want to keep their customer relations at the competitive market in which they operate. It is also possible to discuss how banks’ role in preventing money laundering relates to the fact that they, as private actors, also have an interest in making profit as private actors.  The aim of the study is to investigate how banks operating in Sweden view their dual role in making for-profit business operations and at the same time having a big responsibility for preventing money laundering, which can be described as resource-intensive law enforcement. Furthermore, the aim is to analyze what banks’ role creates for incentives, opportunities and challenges for banks to prevent money laundering. To achieve the aim of the study, the banks relationship to customers, authorities and competitors have formed the basis of the analysis model, which has been used to analyze the result from the interviews that have been made. The study was conducted using a qualitative method, where semi-structured interviews were conducted with experts who work at a daily basis with money laundering questions within banks operating in Sweden.  The results of this study indicate that banks today take their role in combating money laundering more seriously, where more resources are invested in the area comparing with just a few years earlier. The reputation risk that the banks today need to deal with, at the same time as they operate in a competitive market, has proved to be an important factor in how banks view their role. Although the results show improvements, banks have a challenge in keeping up with the digitalization and its development, something that so far have benefited money launderers more than the banks. A possibility that the result shows is that the banks request increased cooperation between banks and authorities, something that in the future may lead to a more efficient work against money laundering.

Studien syftar till att undersöka hur fyra respondenter beskriver att pengar tvättas i Sverige. Vidare syftar studien till att undersöka vilka möjligheter och svårigheter respondenterna upplever i deras arbete mot penningtvätt. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts där fyra respondenter har intervjuats. Respondenterna var vid intervjutillfällena verksamma vid Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket samt inom banksektorn. Intervjuerna har analyserats med analysmetoden tematisering. Studiens empiri tolkas med rutinaktivitetsteorin som utgår från att tre element behövs för att ett brott ska vara möjligt att begå. Studiens empiri antyder att penningtvätt i Sverige har påverkats av internetanvändningen och samhällets tekniska utveckling. Användningen av internet och annan teknik i penningtvättsprocessen har bidragit till möjligheten att spåra digitala transaktioner, vilket är viktigt i arbetet mot penningtvätt. Internet och teknikanvändningen har även bidragit till att det är enklare att överföra pengar, inte minst till andra länder, vilket kan försvåra respondenternas arbete mot penningtvätt. Utifrån den teoretiska tolkningen av empirin tvättas pengar då möjligheten finns. Den teoretiska tolkningen antyder även att pengar kan tvättas med hjälp av internet då det saknas kapabla väktare som hörhindrar att brottet begås. / The study aims to investigate how four respondents describe that money is laundered in Sweden. Furthermore, the study aims to investigate what opportunities and difficulties the respondents experience in their work against money laundering. A qualitative method with semi-structured interviews has been used where four respondents have been interviewed. During the interviews, the respondents were active at the Swedish Environmental Crime Agency, the Swedish Tax Agency and in the banking sector. The interviews were analyzed with the analysis method thematization. The empirical study is interpreted with the routine activity theory, which assumes that three elements are needed for a crime to be possible to commit. The empirical study suggests that money laundering in Sweden has been affected by internet use and society's technological development. The use of the internet and other technology in the money laundering process has contributed to the ability to track digital transactions, which is important in the work against money laundering. The Internet and the use of technology have also contributed to making it easier to transfer money, not least to other countries, which can make it difficult for respondents to work against money laundering. Based on the theoretical interpretation of the empirical data, money is laundered when the opportunity arises. The theoretical interpretation also suggests that money can be laundered with the help of the internet as there are no capable guards who prevent the crime from being committed.

As financial crime increases, banks face greater challenges in preventing money laundering.Since it is the employees of the Anti-Money Laundering (AML)-departments who play acrucial role in combating money laundering, this study will examine their attitudes andprofessional role. The study uses a qualitative method, where semi-structured interviewswere used for data collection. To continuously revise and further develop, an inductiveexploratory approach has been used. The study's theoretical framework is based oninstitutional theory, profession theory and theory of legitimacy, which together helped tocreate an analysis of the collected data. The results of the study indicate that the AMLdepartment is not only a recipient of external regulations but also plays an active role in thebank's ethical obligations. It also appears that employees' motivation is not primarily drivenby compliance with laws and regulations. Instead, the motivation lies in contributingpositively to society. The contribution to society strengthens the professional identity ofthe professional role. In their day-to-day work, AML-staff face significant challenges relatedto bank secrecy, which limit the possibilities for information exchange between banks andthus make it difficult to effectively combat money laundering.

Författare: Robin Castor och André Rosenqvist  Handledare: Elias Bengtsson  Examinator: Andreas Jansson  Titel: Anti Money Laundering – Förhindra eller undvika? – En studie om svenska AML-chefers inställning till penningtvättsregelverken.  Sökord: AML, Anti-Money Laundering, Penningtvätt, Bankreglering, Compliance, KYC, Kundkännedom, Riskbedömning, Riskbaserat förhållningssätt, Rapportering, Resursallokering  Bakgrund: Penningtvätt är ett växande problem som skadar samhället. För att hantera detta problem utfärdar EU kontinuerligt nya direktiv för medlemsländerna att implementera. Den aktör som hamnat mest i fokus är banker, där skandaler visat på brister i arbetet mot penningtvätt bland svenska banker. Regelverken ställer hårda krav samtidigt som ett riskbaserat förhållningssätt låter banker tolka och implementera arbetet olika. Genom att studera AML-chefers inställning till regelverken bidrar denna studie med en synvinkel som inte tidigare beaktats i Sverige.  Syfte: Denna studie syftar att öka förståelsen kring attityder mot AML och dess regelverk inom svenska banker, om det skiljer sig mellan olika banker samt vad det kan innebära för alla berörda parter.  Metod: En kvalitativ studie med abduktiv forskningsansats har genomförts. Studien har hämtat empiri genom semistrukturerade intervjuer med fem olika AML-chefer på den svenska bankmarknaden.  Resultat/Slutsatser: Studiens resultat visar hur AML-chefer i Sverige har en kritisk syn på penningtvätts-regelverken. Regelverken upplevs ställa höga, men rimliga, krav på bankerna. Flera fördelar med det riskbaserade förhållningssättet lyfts upp, där riskbedömning och kundkännedom ger en god överblick av verksamheten i ett bolagsstyrnings-perspektiv. Regelverken låter bankerna stänga ute de kunder som inte vill samarbeta. Tyvärr kan dessa kunder gå vidare till nästa bank och fortsätta sitt misstänksamma beteende. Detta problem grundar sig i banksekretessen som gör det omöjligt för banker att dela information och samarbeta i arbetet mot penningtvätt. Studien visar därmed hur incitamenten bakom efterföljandet av regelverket till stor del bygger på rädslan av att skada bankens eget rykte eller ådra sig stora bötesbelopp. Fokus har skiftat från att faktiskt försöka stoppa penningtvätt, till att endast undvika att själv bli utsatt för penningtvätt. / Authors: Robin Castor and André Rosenqvist  Supervisor: Elias Bengtsson  Examiner: Andreas Jansson  Title: Anti Money Laundering - Prevent or Avoid? A study of attitudes towards money laundering regulations among Swedish AML-managers.  Keywords: AML, Anti-money laundering, Money laundering, Banking regulation, Compliance, KYC, Know your customer, Risk assessment, Risk-based approach, Legal reporting, Resource allocation  Background: Money laundering is a growing problem that harms society. To address this issue, the EU is continuously issuing new directives for member states to implement. The banking sector has come to be the most affected industry, where scandals have shown deficiency in the work against money laundering among Swedish banks. These regulations set strict requirements at the same time as the risk- based approach allows banks to interpret and implement the regulations in various degrees. By studying how Swedish AML-managers experience these regulations, this study contributes with a point of view that has not been considered in Sweden previously.  Purpose: This study aims to increase the understanding of attitudes and experience towards AML and its regulations within Swedish banks, if it differs between banks and what it could signify for involved parties.  Method: A qualitative study with an abductive research approach has been conducted. The study has gained empirical data through semi-structured interviews with five different AML managers in the Swedish banking market.  Results/Conclusions: The results of the study show how AML managers in Sweden have a critical view of the money laundering regulations. The regulations are perceived to put high, but appropriate, requirements in the banks. Various advantages of the risk-based approach are highlighted, where risk assessment and customer awareness (KYC) provide a good overview of the business from a corporate governance perspective. The regulations allow banks to end their business relationship with customers who do not want to cooperate. Unfortunately, these customers are able continue their suspicious behavior throughout different banks. This problem is based on the bank secrecy, which makes it impossible for banks to share information and cooperate in the work against money laundering. The study shows how the incentives behind compliance with the regulations are largely based on the fear of damaging reputation or receiving heavy fines. The focus has shifted from actually trying to stop money laundering, to only avoiding being subjected to money laundering themselves.