Penningtvätt i Sverige är sedan tidigare föga utforskat. I denna studie är syftet att undersöka penningtvätt i Sverige vad det gäller brottsstrukturen, gärningspersoner samt statistiska samband för dessa. Studien är ett uppdrag utfärdat av Länskriminalpolisen i Skåne. Materialet har bestått av straffrättsliga domslut hämtade ifrån Blendow Lexnovas rättsfallsdatabas. Utifrån domsluten kodades variabler vilka matades in i SPSS där statistiska analyser genomfördes. Resultaten visar bland annat att mest pengar återinvesteras i företag, gärningspersonerna är typiskt män i 40-årsåldern med brottslig bakgrund samt det finns ett flertal statistiska samband mellan olika aspekter av brottsstrukturen för penningtvätt. I diskussionen framhävs att resultaten möjligen kan användas i uppdragsgivarens operativa verksamhet samt att mer forskning generellt behövs om penningtvätt. En slutsats som dras är att resultaten bör generaliseras med försiktighet då brister återfinns i materialet. / Money laundering in Sweden has previously been little explored. The purpose of this study is to investigate money laundering in Sweden in terms of crime structure, perpetrators and statistical correlations for these. The study is a commission issued by the County Criminal Police in Skåne. The material has consisted of criminal judgments downloaded from Blendow Lexnova’s database of court cases. Variables were encoded which were entered in SPSS where statistical analyses were conducted, based on the criminal judgments. The results demonstrate, among other things, that most of the money is precipitated in companies, the perpetrators are typically men which are 40 years of age with criminal background and there are a number of statistical correlations between the different aspects of crime structure for money laundering. In the discussion, following things are highlighted: the results can possibly be used in the operational activities of CCP and more research is needed on money laundering in general. A conclusion to be drawn is that the results should be generalized with caution when deficiencies are found in the material.

Attityder bland bankanställda är viktiga för att förstå nivån av riskmedvetenhet och därmed även förmåga att upptäcka penningtvättstransaktioner i större omfattning. Attityder kan anses vara viktiga på grund av att banker bär det främsta ansvaret i att bekämpa penningtvätt. Eftersom aktuell media har rapporterat att det förekommer situationer då banker blir skyldiga att betala stora summor pengar i böter, tyder det på attdet finns befintliga brister i den interna kontrollen inom de finansiella institutionerna.Tidigare forskning kring medarbetarnas attityder inom banker har varit tunn men visar att det är en av de viktigaste faktorerna som bidrar till att arbetet utförs korrekt. Eftersom det är medarbetarna som möter kunderna först, har forskningen även visat på att attityder behöver kontrolleras och styras åt en viss riktning för att förbättra dem. I syfte att studera medarbetarnas attityder gentemot AML-arbetet allmänt men även till de utövade kontrollerna, har det genomförts kvalitativa intervjuer på tre banker i Västsverige. På så vis har det varit möjligt att studera bankanställdas inställningar gentemot kraven som ställs på dem samt hur de upplever de interna kontrollerna. Det visar sig att medarbetarnas attityder är positiva främst på grund av den nya lagen som infördes år 2017 men även  eftersom bankerna har rekryterat individer med rätt inställning från början. Bankerna har lyckats skapa förtroende bland medarbetare, vilket i sin tur ökar medarbetarnas vilja att utföra arbete i enlighet med regler och riktlinjer, detta trots anti-penningtvättsarbetets belastning. Vidare är medarbetarnas inställning till de interna kontrollerna positiv eftersom de upplevs snarare som vägledande och hjälpsamma än någonting som utövas på grund av att det saknas tillit.

Syftet med studien var att analysera en central möjliggörare med kopplingar till den organiserade brottsligheten. Mer specifikt har dennes länkar till olika kriminella nätverk kartlagts och dennes möjliggörande roll för kriminella grupperingar analyserats. Undersökningen är en fallstudie av ett brottsmål och de teoretiska referensramarnainkluderade bl.a. tillfällighetsstrukturer och rational choice. Metoden för studien har dels varit en social nätverksanalys (SNA) med vilket nätverket runt den centrala möjliggöraren kartlagts, dels en tematisk analys där dennes roll analyserats kvalitativt. Resultaten av fallstudien indikerar att den centrala möjliggöraren varit en avgörande brygga mellan olika kriminella nätverk som varit behjälplig med bl.a. penningtvätt, penningtransaktioner och lagerhållning av kontanter.

Penningtvätt är ett ämne som under de senaste åren fått mycket uppmärksamhet. Nya lagar och regleringar med målsättningen att förebygga och bekämpa penningtvätt har införts. För att uppskatta problemets storlek har ett flertal estimat beräknats med hjälp av olika metoder. I denna uppsats har vi valt att fokusera på de metoder som används för att beräkna estimat, då det finns tecken som tyder på att estimaten som beräknas sällan utsätts för kritik.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och jämföra tre av de idag vanligaste metoderna för att beräkna penningtvättens storlek. De vanligaste modellerna är Walkermodellen, Zdanowicz metoder för handelsbaserad penningtvätt och en två-sektor modell vilka har utgjort fokus i denna studie. Studien är av kvalitativ karaktär med en induktiv ansats där empirin består av de utvalda metoderna.Att göra en exakt mätning av storleken på penningtvätten är naturligtvis inte möjligt, utan det handlar istället om att göra en så bra uppskattning som möjligt. Resultatet av vår undersökning visar att de tre metoderna skiljer sig helt från varandra. Vilken metod som är lämpligast beror på sammanhanget, vilket är viktigt att ha i åtanke när någon tar del av de estimat som beräknats. Zdanowicz metod mäter exempelvis inte total penningtvätt för ett land, men är samtidigt den som bäst mäter kapitalförflyttning vid handel mellan länder. Av de tre metoder vi tagit upp i vår undersökning är Walkermodellen den som lämpar sig bäst för att beräkna penningtvätten globalt, men den har en svaghet i att den till stor del förlitar sig på experters kunskaper och erfarenheter. Två-sektor modellen har sin utgångspunkt i mikroekonomisk teori och får anses ha en högre reliabilitet än Walkermodellen, men går dock inte att tillämpa globalt på samma sätt som Walkermodellen. Två-sektormodellen mäter heller inte hur mycket pengar som tvättas mellan länder så som de andra två metoderna gör. / Program: Civilekonomprogrammet

Bakgrund: Penningtvätt är ett stort problem i dagens samhälle och ett problem som den finansiella sektorn jobbar med dagligen. Inriktningen på vår studie är att undersöka hur bankanställda uppfattar att de blir styrda av regler i det förebyggande arbetet mot penningtvätt.  Syfte: Syftet med studien är att studera och analysera hur bankanställda inom Nordea Rådgivning Kalmar uppfattar att de styrs av regler inom ramen för det förebyggande arbetet med penningtvätt. Studien bidrar därmed till ökad kunskap kring hur regler kan implementeras som styrmekanism i komplexa tjänsteorganisationer.  Metod: Metoden för den här studien är baserad på en fallstudie med semi-strukturerade intervjuer för den empiriska datainsamlingen. Studien är av kvalitativ karaktär och har en induktiv ansats med deduktiva inslag. Slutsats: De anställda uppfattar att de blir styrda av regler genom ett hierarkiskt system där riktlinjer från huvudkontoret förmedlas ut till de anställda genom den compliance- ansvarige. De blir även styrda av både explicita och implicita regler i form av krav på vilken kompetens och kännedom de måste inneha för att kunna genomföra det förebyggande arbetet mot penningtvätt.

Bakgrund: Revisorer omfattas av penningtvättslagstiftningens krav och ska rapportera misstänkta transaktioner som de upptäcker till Finanspolisen. Men revisorernas rapporteringar är väldigt få. Tidigare studier visar på att bristande utbildning och kunskaper hos revisorerna kan vara en orsak till det låga rapporteringstalet. Andra aspekter som framförts är att det är svårt att hitta oegentligheter under en revision eftersom det endast är ett urval av transaktioner som granskas, samt att penningtvätt lämnar få spår i en årsredovisning.  Syfte: Syftet med studien är att ge en ökad förståelse för revisorers förutsättningar för rapportering av misstänkta transaktioner genom att undersöka hur revisorer utbildas inom penningtvättsområdet och hur revisorernas möjligheter att upptäcka penningtvätt kan se ut i verkligheten.  Metod: Jag har utfört min studie med abduktiv forskningsansats, där jag växlat mellan insamling och tolkning av både teori och empiri för att uppfylla studiens syfte. Jag har samlat min empiri genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med personer från revisionsfirmor och utredande myndigheter, samt att jag använt mig av ett penningtvättsfall med domar från tingsrätt och hovrätt samt årsredovisningar för de bolag som ingick i fallet. Slutsats: Den generella uppfattningen hos respondenterna från revisionsfirmor är att revisorernas utbildning inom penningtvätt är tillräcklig för att uppfylla penningtvättslagens krav. Samtidigt framkommer att det finns ett behov av mer praktisk utbildning för att ge revisorerna bättre förståelse för vad de ska leta efter för att hitta penningtvätt. Vidare framkommer att lagkravet om transaktionsgranskning bör ges mer emfas i revisorernas utbildning. Studiens rättsfallsanalys visar på att revisorernas möjligheter att upptäcka penningtvätt i det aktuella fallet var bättre avseende små bolag. Revisorns val av granskningsmetoder samt att vara observant på avvikande betalningsströmmar är viktiga faktorer som påverkar möjligheterna att upptäcka penningtvätt. / Background: Accountants are subject to money laundering legislation and has to report suspicious transactions they detect to the Financial Police. But accountants submit very few suspicious transactions reports. Previous studies indicate that this could be due to the accountants’ lacking training and knowledge. Other aspects that have been expressed are that it is difficult to find irregularities during an audit as only a selection of transactions are examined, and that money laundering leaves few traces in a financial statement.  Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of the accountants’ conditions for reporting suspicious transactions by examining how the accountants are trained in the money laundering field and which possibilities the accountants might have to detect money laundering in reality.  Method: I have performed this study with an abductive research approach, where I have alternated between collecting and interpreting both theory and empirical data to fulfil the purpose of the study. I have gathered my empirical data through semi-structured qualitative interviews with persons from accounting firms and investigative authorities. I have also used a money laundering case with court decisions from Crown court and Court of Appeal together with the financial statements from the limited companies that were involved in the case. Conclusions: The general perception among the respondents from the accounting firms is that the accountants’ training in the money laundering field is sufficient to fulfil the legislative requirements. At the same time it appears that more practical training is required to give the accountants a better understanding of what they should be looking for to detect money laundering. Furthermore, it appears that the legislative requirement for examining transactions should be give more emphasis in the training. The study’s analysis of a court case indicates that the accountants’ possibilities to detect money laundering in the specific case were better regarding smaller sized companies. The accountant’s choice of audit procedures and to be observant of abnormal money flows are important factors that impacts the possibilities to detect money laundering.

During the recent period, several notorious scandals about money laundering crimes or suspicions of money laundering in the banking sector have occurred in large banks operating in Sweden. Regulations on what a bank must do to prevent money laundering have become stricter over the past ten years. Money laundering or suspicion of money laundering are one of the biggest risks banks can face. A bank has an internal audit function that creates security and a balanced picture of how well processes and routines work for both the board and management. An audit carried out by the internal audit function is part of the framework for risk management in a bank. However, it is considered a challenge for the internal audit function to detect money laundering because perpetrators actively bring illegal money into the system and hide the verification chain to avoid prosecution.   The purpose of the study is to create an understanding of how the internal audit process prevents money laundering in banks that have activities in Sweden with the help of three organizational factors. The study has a qualitative approach where semi-structured interviews were conducted. Furthermore, the study found indications that the three organizational factors are of great importance in the prevention of money laundering in the large banks operating in Sweden. However, the study has made great delimitations; hence, further research is needed. / Under den senaste perioden har flera ökända skandaler om penningtvättbrott eller misstankar om penningtvätt inom banksektorn förekommit i stora banker som är verksamma i Sverige. Regelverk för vad en bank måste göra för att motverka penningtvätt har blivit skarpare under de senaste tio åren. Penningtvättbrott eller misstanke om penningtvätt är en av de största riskerna som banker kan utsättas för. I en bank har man en internrevisionsfunktion som skapar trygghet och en balanserad bild av hur väl processer och rutiner fungerar för både styrelsen och ledningen. En granskning som internrevisionsfunktionen utför är en del av ramverket för riskhantering i en bank. Det anses dock vara en utmaning för internrevisionsfunktionen att upptäcka penningtvätt eftersom gärningsmän aktivt medför illegala pengar in i systemet och döljer verifieringskedjan för att undvika åtal.   Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur internrevisionsprocessen förebygger penningtvätt i banker som har aktiviteter i Sverige med hjälp av tre organisatoriska faktorer. Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerande intervjuer utfördes. Resultatet av denna studie indikerar att internrevisionens huvudintressenter är styrelsen och revisionsutskottet. Vidare fann studien indikationer om att de tre organisatoriska faktorerna har en stor betydelse vid förebyggandet mot penningtvätt i de stora bankerna som är verksamma i Sverige.  Studien har gjort stora avgränsningar; därför är detta område i behov av vidare forskning.

Penningtvätt och finansiering av terrorism är ett internationellt problem som ständigt hotar världsekonomin och det finansiella systemet. Detta har medfört att Financial Action Task Forces grundläggande rekommendationer, som legat till bas för en stor del av regelverken inom den svenska finanssektorn, besitter en betydelsefull roll, likaså enskilda bankmedarbetares beslutsfattande inom de svenska storbankerna.Syftet med studien är att förstå hur och varför det kan existera ett gap mellan FATF:s grundläggande rekommendationer och några svenska bankers agerande i reglering av penningtvätt genom att observera enskilda bankmedarbetares beslutsfattande inom de svenska storbankerna.Beslutsteorier ligger till grund för att förstå hur psykologiska kognitioner kan påverka en individs beslutsfattande. Vår föreställning har även varit den, att enskilda bankmedarbetare inom de svenska storbankerna kan fatta beslut och utföra handlingar i relation till organisationsförhållande så som styr- och kontrollsystem, komplexa organisationsmiljöer, informationssystem, individuell kompetens samt selektion, urval och värderingar, som råder inom banken.Sett till vår teoretiska referensram, empiriska insamling och analys har vi konstaterat att de olika organisationsförhållandena kan vara bidragande faktorer till varför penningtvätt inom svenska storbanker kan uppstå. Banktjänstemän fattar inte enbart oönskade beslut på grund av brister i organisationsförhållandena, utan även på grund av olika kompetensnivåer som innebär att vissa medarbetare med högre kompetens erhåller ett bredare handlingsutrymme. Under studiens gång har vi fått en indikation på att kundkännedom och kundrelation kan vara en kritisk faktor till uppkomsten av penningtvätt, då det existerar osäkerhet i enskilda bankmedarbetares bedömning av kunders trovärdighet / Money laundering and terrorist financing is an international issue that is constantly threatening the world economy and the financial system. This meaning, that FATF's fundamental recommendations, as a basis for a large part of the regulations, within the Swedish financial sector have a significant role in the counter of money laundering as well as the decision-making of bankers in the Swedish major banks.The purpose of the study is to understand how and why there exists a gap between the Financial Action Task Force's fundamental recommendations and the behavior of a number of Swedish banks in the regulation of money laundering by observing bankers'decisionmaking.By applying an abductive approach, decision theories lay the foundation for understanding which psychological cognitions can affect a bankers decision making. Our idea has also been that individuals in the Swedish major banks can make decisions in relation to which organizational relationships such as control system, complex work environments, informations systems, selections and values exist within the bank.Referring to our theoretical reference framework, empirical collection and analysis, we have found that the different organizational relationships can be contributing factors to why money laundering within Swedish major banks can arise. Bankers not only take unwanted decisions because of the shortcomings in the organizational relationships, but also because the employees have different levels of competence and thus have wider scope for action. During the study, we have received an indication that customer relationships and how well bankers knows the customer, can be a critical factor to the emergence of money laundering.

Inom den Europeiska unionen har vi idag principen om den fria och gemensamma marknaden där moms ska tas ut i det land där varan konsumeras. Detta innebär att företag inom unionen kan handla varor momsfritt. Det var år 1993 som man inom unionen avskaffade momstullen, vilket i sin tur ledde till att det blev svårare att kontrollera momssystemet. Brottsligheten och bedrägerierna ökade i samband med avskaffandet av tullarna och skattekontrollen blev betydligt sämre då man inte längre betalade momsen vid tillförandet. Detta öppnade för bedrägerier såsom ökad karusellhandel, fiktiv handel- och penningtvätt. Det medför stora kostnader för staterna som utsätts för bedrägeri i form av moms. Med hjälp av den rättsdogmatiska metoden har det i uppsatsen redogjorts för gällanderätt avseende den ekonomiska brottsligheten för att avslutningsvis komma fram till ett förslag till lösning på det aktuella problemet. Ett förslag när det gäller momskarusell är att det inte ska förekomma moms vid handel av två företag inom landet, utan att de företag som säljer till slutkonsument istället ska påföra moms.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur kassapersonalens förutsättningar för att förhindra penningtvätt kan förklaras med hjälp av beslutsteorier. Teoretisk och empirisk metod: Forskningsmetoden för uppsatsen är kvalitativ, med en abduktiv ansats. Den för studien valda empiriska metoden är semi-strukturerade intervjuer där respondenterna är valda med hjälp av subjektivt urval samt ett så kallat snöbollsurval. Teoretisk referensram: Som bakgrund till studien ligger såväl internationella direktiv och rekommendationer som svensk reglering av penningtvätt och finansiering av terrorism. Vi har också utgått från befintliga teorier kring regleringens betydelse, samt teorier om den riskbaserade regleringen. Den teoretiska referensramen innehåller dessutom tre olika beslutsteorier. Slutsats: Vår slutsats är att kassapersonalen anser sig ha de rätta förutsättningarna för att kunna förhindra penningtvätt. Men brister i hanteringen av penningtvätt visar att förutsättningarna inte är tillräckliga. / Purpose: The purpose of the thesis is to describe how bank tellers have the opportunity to prevent money laundering by applying different decision theories. Theoretical and empirical method: The research method of the dissertation is qualitative, with an abductive approach. The chosen empirical method is semi-structured interviews where the respondents are selected with a subjective selction and a so called snowball selection. Theoretical approach: Behind the study are both international directives & recommendations and Swedish statutory laws of money laundering and financing of terrorism. We have also originated from existing theories about the importance of the regulation and theories about the risk-based regulation. The theoretical approach also contains three different decision theories. Conclusion: Our conclusion is that bank tellers think they have the right opportunities to prevent money laundering. But flaws in the management of money laundering show that the prerequisites are not sufficient.