Syftet med denna rapport är att undersöka prestationen för det svenska pensionssystemet. Hur bra placerar sjunde Ap-fonden egentligen våra pensionsmedel och vilken risk tas med spararnas pengar? Vad som väckte intresse för undersökningen är den kritik som riktats mot premiepensionssystemet exempelvis PRO:s påstående om att premiepensionssystemet är misslyckat och underpresterar. Den valda undersökningsperioden 2010 – 2017 motsvarar perioden från och med att förvalsalternativet, sjunde Ap-fondens Såfa-fond omorganiserades och sju år därefter. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod då den baseras på historisk data. Av förenklingsskäl har vissa begränsningar gjorts i studien. Exempelvis tas ingen hänsyn till fondavgifter, förvaltningsavgifter eller ombalanseringskostnader. Studien utfördes genom att bland annat jämföra avkastningen för den statliga Såfa-fonden med avkastningen för tre aktivt förvaltningsfokuserade samt tre passivt förvaltningsfokuserade fondportföljer med olika nivå av risk. Dessutom jämfördes Såfa-fonden med utvecklingen av OMX och en simulerad OMX sharpeoptimerad portfölj. Vidare undersöktes sjunde Ap-fondens egna mål angående risk och hur Såfa-fonden presterat i jämförelse med dessa. Monte Carlo simulering användes för att undersöka prestationen för 1295 investeringsstrategier vilka därefter jämfördes med Såfa-fondens egen strategi. Bland de undersökta strategierna fanns det både strategier som levererade ett bättre resultat och de som levererade ett sämre resultat. Såfa-fondens strategi är dock bland de bästa för de simulerade 10 000 scenarierna. Undersökningen visar att aktiva placerare som valt att alokera kapitalenligt jämförelseportföljer istället för i Såfa-fonden erhållit en lägre avkastning för samtliga alternativ. Det är emellertid inte möjligt att utifrån detta resultat fastställa vilken placering av pensionsmedel som är bäst eller som kommer att vara bäst i framtiden. Men studien pekar på att förvalsalternativet Såfa-fonden inte ser ut att vara något dåligt alternativ, och också att Såfa-fonden inte kan sägas underprestera för den undersökta perioden. Studien visar emellertid att den riskjusterade avkastningen varit bättre i tre av jämförelseportföljerna. Beroende på investerarens preferenser kan det därför antas finnas ett värde i att aktivt investera pensionen. / The purpose of this report is to investigate the performance of the Swedish pension system. How well does the Seventh AP Fund really place our pension funds and what risk is taken with the money? What aroused interest for this investigation was the criticism directed at the premium pension system from organisations such as Pensionärernas riksorganisation and there claim that the premium pension system is unsuccessful and underperforms. The time period selected for this thesis (2010 - 2017) corresponds to the period from when the reorganization date of the seventh AP fund's preselection option (Såfa-fonden) and seven years forward. The survey was conducted with a quantitative method as it is based on historical data. For reasons of simplification, some limitations have been made in the study. For example, no consideration is given to fund fees, management fees or rebalancing costs. The study was carried out by comparing return and risk of the Government Såfa fund with those of three actively managed focused and three passively managed focused fund portfolios with differing risk levels. In addition, the Såfa fund was compared with the development of OMX and a simulated OMX sharpe optimized portfolio. Furthermore, the Seventh AP Fund's own goals regarding risk was also examined. Monte Carlo simulation was used to investigate the performance of 1295 investment strategies which were then compared to the Såfa fund's own strategy. Among the strategies studied, there were both strategies that delivered a better result and those that delivered a poorer result. However, the Såfa fund's strategy the result of the study implied it was among the best for the 10,000 simulated scenarios. The study shows that active investors who have chosen to allocate capital according to any of the comparison portfolios instead of the Såfa fund, would have received a lower return for all alternatives. However, it is not possible to determine on the basis of this result which placement of pension funds is the best or which will be the best in the future. But the study points out that the pre-selection option, the Såfa Fund, does not appear to be a bad alternative, and also that the Såfa fund at least cannot be said to underperform for the period examined. However, the study shows that the risk-adjusted return was better in three of the comparison portfolios. Depending on the investor's preferences, it can therefore be assumed that there is a value in actively investing the pension.

Pensionen består av den allmänna pensionen, tjänstepensionen och i många fall ett privat pensionssparande. Den allmänna pensionen utgör den absolut största delen av den totala pensionen och innehåller premiepensionen och inkomstpensionen. Premiepensionen är den del i den allmänna pensionen, det vill säga den som alla tar del i, som man kan påverka själv med aktiva val. Premiepensionen är det som behandlas och analyseras utifrån de 5 största aktörerna, staten, Nordea, SEB, Svenska Handelsbanken och Swedbank, i denna uppsats. Det pensionsanknutna sparandet utgör en allt större del av det sammanlagda fondsparandet i Sverige. Pensionssparandets del i fondförmögenheten har ökat från cirka 25 % år 2000 till cirka 50 % år 2010. Trots detta har studier från Konsumentverket och Magnus Dahlquist, professor i finansiell ekonomi på Handelshögskolan i Stockholm, tillsammans med José Martinez uppmärksammat att spararnas kunskap och engagemang i sitt sparande är otillräckligt, trots att pensionssparandet får en allt viktigare roll i och med att vi nu lever längre, vilket betyder att pensionspengarna ska räcka längre. Konsumentverket har också konstaterat att de stora aktörerna på pensionsmarknaden, där ibland aktörerna vi behandlar i denna uppsats, vilseleder sina sparare vad gäller risk. Man använder ofta termer som är svåra att förstå, termer på andra språk och riskinformationen placeras ofta undanskymd. Detta till trots att Fondbolagens Förening tillsammans skapat riktlinjer på hur man ska presentera risk för konsumenter. Alla aktörerna som vi har behandlat, förutom staten, är medlemmar i Fondbolagens Förening och ska därför följa riktlinjerna. I vår undersökning av storbankernas och pensionsmyndighetens(statens) hemsidor märker vi snabbt att dessa till stor del trotsar mot riktlinjerna dem själva varit med och utvecklat och framställt. Riskinformationen är ofta undanskymd, svårlokaliserad och skriven i en mindre storlek med en annan färg än resterande text. Vi har också konstaterat att man använder ett språk och terminologi som för premiepensionssparare, som enligt rapporterna från Konsumentverket och Magnus Dahlquist har otillräcklig kunskap, är svår att förstå. Detta fenomen förstärks ytterligare av att storbankerna och staten använder sig av olika riskklassificeringar för sina fonder. Detta innebär att det uppstår tolkningsproblem vad gäller risk för konsumenterna eftersom riskklassificeringarna inte betyder samma sak hos olika aktörer. Sättet man klassificerar på skiljer sig också åt, vilket betyder att jämförelser av fonder hos de olika

<p>Det gamla pensionssystemet (ATP) gjorde det möjligt för individer som levde och arbetade i Sverige mellan 1920 och 1960 kunde få en hygglig pension, när det pensionerades efter 1960. Av olika anledningar kan man numera inte garantera att det gamla systemet kommer att fungera i längden. Anledningen till detta beror framför allt på att det gamla systemet är inte finansiellt stabilt, inte har någon bra koppling till det samhällsekonomiska utvecklingen samt det försäkringsmässiga innehållet är svagt. </p><p>Det gamla systemet tar inte häller hänsyn till att livslängden i Sverige har ökat och förväntas fortsätta öka. Förutom detta, vid tillväxt i ekominin förvandlas det gamla systemet successivt till ett nytt system utan koppling till tidigare inkomster. Ovanstående brister i det gamla systemet anses vara tillrättade i det nya systemet. </p><p>Syftet med uppsatsen är att analysera och kartlägga hur pensionssystemet har utvecklats efter 1913 sam t en jämförelse mellan det gamla och det nya systemet. </p><p>Storleken på pensionen bestäms det gamla systemet av inkomsten under de femton bästa åren och det krävs 30 år för att få full ATP-pension. I det nya systemet är hela livsinkomsten pensionsgrundande.</p><p>Medellivslängden har ökat betydligt under de senaste årtionden och förväntas öka i framtiden. Detta betyder att pensionerna vid oförändrar pensioneringstidpunkt skall betalas ut under längre period med ökade kostnader som följd. För att upphäva effekten av detta skulle vi med ATP systemet behövt antingen höja avgiften eller successivt höja pensionsåldern från nuvarande 65 år. </p><p>Vid marginellt tillväxt skulle de blivande pensionerna enligt de gamla pensionssystemet bli högre i löntagarnas inkomst, om det gamla systemet kunde fortsätta att fungera. Men det är inte fallet eftersom det blir för dyrt. Då pensionsrätter och utbetalda pensioner följer prisutvecklingen och inte den samhällsekonomiska tillväxten. Det gamla systemet tar med andra ord inte hänsyn till om det finns pengar att betala ut eller inte. </p><p>Enligt det nya pensionssystemet finns det två huvudprinciper. Den ena är avgiftsbaserad, dvs. att pensionen är helt beroende på storleken av inbetalda avgifter under hela livet och medellivslängden vid pensioneringen. Den andra huvudprincipen är att pensionerna anpassas till tillgångar i ekonomin, vilket sker genom att intjänade pensionsrätter räknas om i förhållande till det allmänna inkomstutvecklingen och att utbetalda pensioner följer inkomstförändringen för de förvärvsverksamma. </p><p>Pensionen i det nya systemet är baserad på en fast avgift, dvs. 18,5 procent av den inkomst som ger pensionsrätt. Av avgiften går 16,5 procent till en fördelningssystemkonto, 2 procent överförs till en individuellt premiereservskonto. Individerna skall själv kunna välja kapitalförvaltare för sina pengar i premiereservskontot. </p>

Det gamla pensionssystemet (ATP) gjorde det möjligt för individer som levde och arbetade i Sverige mellan 1920 och 1960 kunde få en hygglig pension, när det pensionerades efter 1960. Av olika anledningar kan man numera inte garantera att det gamla systemet kommer att fungera i längden. Anledningen till detta beror framför allt på att det gamla systemet är inte finansiellt stabilt, inte har någon bra koppling till det samhällsekonomiska utvecklingen samt det försäkringsmässiga innehållet är svagt. Det gamla systemet tar inte häller hänsyn till att livslängden i Sverige har ökat och förväntas fortsätta öka. Förutom detta, vid tillväxt i ekominin förvandlas det gamla systemet successivt till ett nytt system utan koppling till tidigare inkomster. Ovanstående brister i det gamla systemet anses vara tillrättade i det nya systemet. Syftet med uppsatsen är att analysera och kartlägga hur pensionssystemet har utvecklats efter 1913 sam t en jämförelse mellan det gamla och det nya systemet. Storleken på pensionen bestäms det gamla systemet av inkomsten under de femton bästa åren och det krävs 30 år för att få full ATP-pension. I det nya systemet är hela livsinkomsten pensionsgrundande. Medellivslängden har ökat betydligt under de senaste årtionden och förväntas öka i framtiden. Detta betyder att pensionerna vid oförändrar pensioneringstidpunkt skall betalas ut under längre period med ökade kostnader som följd. För att upphäva effekten av detta skulle vi med ATP systemet behövt antingen höja avgiften eller successivt höja pensionsåldern från nuvarande 65 år. Vid marginellt tillväxt skulle de blivande pensionerna enligt de gamla pensionssystemet bli högre i löntagarnas inkomst, om det gamla systemet kunde fortsätta att fungera. Men det är inte fallet eftersom det blir för dyrt. Då pensionsrätter och utbetalda pensioner följer prisutvecklingen och inte den samhällsekonomiska tillväxten. Det gamla systemet tar med andra ord inte hänsyn till om det finns pengar att betala ut eller inte. Enligt det nya pensionssystemet finns det två huvudprinciper. Den ena är avgiftsbaserad, dvs. att pensionen är helt beroende på storleken av inbetalda avgifter under hela livet och medellivslängden vid pensioneringen. Den andra huvudprincipen är att pensionerna anpassas till tillgångar i ekonomin, vilket sker genom att intjänade pensionsrätter räknas om i förhållande till det allmänna inkomstutvecklingen och att utbetalda pensioner följer inkomstförändringen för de förvärvsverksamma. Pensionen i det nya systemet är baserad på en fast avgift, dvs. 18,5 procent av den inkomst som ger pensionsrätt. Av avgiften går 16,5 procent till en fördelningssystemkonto, 2 procent överförs till en individuellt premiereservskonto. Individerna skall själv kunna välja kapitalförvaltare för sina pengar i premiereservskontot.

Background Due to reduced GDP in Sweden, future retirees will receive a smaller amount of the public pension compared to the retirees of today (Ferm, 2018; Swedbank, 2017). Hence, the private savings for future retirees may be of greater importance in order to receive a higher pension as a retiree. Latest statistics from 2015 shows that only 17,3 percent of Sweden's wage earners had private savings for retirement (SCB, 2017).  Purpose The aim of this study is to analyse what variables affect an individual to have private savings for retirement by testing hypotheses and comparing the chosen variables.  Methodology This quantitative study has a deductive approach with a comparative design. The theories used throughout the study which have developed the hypotheses of this study are The Life Cycle Hypothesis of Saving, Self-control, Mental Accounting, Ambiguity effect, The Individual Decision-making Process and A Hierarchy of Savings Motives. The variables used throughout the study are age, the level of education, income, self-control, the knowledge of the Swedish pension system and gender. The empirical data has been collected through primary data using surveys with a convenience sample, with 200 responses. Finally, the data from the surveys has been analysed with regression analysis.  Result All the independent variables of this report have a significant impact on private savings for retirement when analysed separately. However, the multivariate analysis shows that only self-control and knowledge of the Swedish pension system have a significant impact on private savings for retirement with 5 percent.  Conclusion The lack of knowledge why people choose to have private savings for retirement has been the purpose of this study. Therefore, this study aims to contribute with information and knowledge about what factors affect the private savings for retirement in order to enlighten people about the importance of having private savings for retirement.  Key words Private savings for retirement, age, level of education, income, self-control, knowledge of the Swedish pension system, gender

Denna studie handlar om pension och pensionskunskap med inriktning tjänstepension i ett svenskt tjänsteproducerande företag. Undersökningen visar på att en komplexitet samt en kunskapsosäkerhet råder på det svenska pensionsområdet samt att intresset för ämnet överlag är lågt. Den här studien riktar in sig på att identifiera bakomliggande orsaksfaktorer till detta på undersökningsföretaget samt att även analysera ämnet utifrån ett HR-perspektiv. I studien används både en kvantitativ och kvalitativ metod i form av webbaserade enkäter samt fokusgruppsintervju för ökad trovärdighet och tillförlitlighet. Den teoretiska referensramen i undersökningen baseras på en sammanställd nulägesanalys av pensionsområdet i Sverige, definition av tjänstepension och faktorer som kan påverka pensionen, sedda bland annat ur perspektiv på mångfald och jämställdhet. Dessa faktorer ställs sedan mot det empiriska materialet för att sedan analyseras och diskuteras i förhållande mot de teoretiska utgångspunkterna i referensramen. HR-funktionens roll gentemot pensionskunskapen undersöks i denna studie samt även frågeställningen om att det finns ett samband mellan pensionsavgång vid viss pensionsålder och individens pensionskunskap. Detta diskuteras senare i studiens diskussionsdel både i förhållande till det erhållna resultatet och den ovannämnda teoretiska bakgrunden. Studien avslutas med en slutsats om HR-s roll som pensionsinformatör samt förslag till vidare forskning på pensionsområdet med bland annat fokus på ett bredare HR-fält. Även ett proaktivt förbättringsförslag presenteras för undersökningsföretagets räkning med fokus på att främja och sprida pensionskunskapen inom organisationen. / This study contains an analysis on pensions and pension knowledge with alignment on occupational pension in a Swedish service producing company. The survey shows that a complexity and knowledge insecurity takes place on the Swedish retirement area and the interest for the subject is low. This study aims to identify the terms that have an affection on that area and analyzes the subject from a HR-perspective in the research company. Both qualitative and quantitative methods are used in this study shaped as web-based survey and focus group interview for higher reliability and validity. The theoretical referred framework in this survey is based on summon situation analysis of the Swedish pension area, definition of the occupational pension and the terms which can affect the pension, for instance the diversity and equality in working life. These terms are later compared to the empirical data for analysis and discussion to the theoretical aspects in the referred framework. HR–s departmental role in relationship to pension knowledge is examined in this survey and so is the question about connection between the retirement during a certain retirement age and the individual pension knowledge. This is later discussed in the discussion section of this survey in a relationship to the empirical result and the theoretical referred background of this study. This survey ends with a conclusion about HR–s role as a pension–communicator and a suggestion to future investigations on the pension area including focus on a broader HR–field. A proactive improvement proposal is presented for the research company with focus on promoting and spreading the pension knowledge in the organization.

Bakgrund: Var dag ställs människor inför val som har högre eller mindre utsträckning påverkan på dess framtid. En av de vanligaste ekonomiska beslutssituationer människor ställs inför är beslut gällande pensionen. Det svenska pensionssystemet är komplext och särskilt inom premiepensionen ställs individen inför en mängd valmöjligheter. Där kan individen välja egna premiepensionsfonder eller välja att inte göra ett aktivt val och därmed ha kvar förvalsalternativet AP7 Såfa. Samtidigt som kraven är höga på individens beslutsfattande visar beteendeekonomisk forskning att individens förmåga att fatta rationella beslut inte är på den nivå som traditionella ekonomiska teorier utgår ifrån. Den stora mängd valmöjligheter som finns inom premiepensionen förefaller skapa problem och leder till att åtskilliga individer väljer att inte göra något aktivt val. Tidigare forskning visar att ett flertal demografiska faktorer samt individens finansiella förmåga och kännedom om finansiella marknaden påverkar individens beslut gällande pensionen, samt att det finns ett behov av vidare forskning på vad som påverkar individer gällande pensionssparandet. Denna studie ämnar bygga vidare på de tidigare studier som gjorts för att kartlägga vilka egenskaper som leder till att en individ fattar aktiva beslut inom premiepensionssparandet samt koppla de beslut de gör till beteendeekonomiska teorier för att få en djupare förståelse för individens agerande gällande premiepensionsvalet. Med studiens resultat hoppas vi kunna bidra med ökad förståelse för vad som påverkar de val som görs gällande premiepensionen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan en individs egenskaper och om denne gör ett aktivt val gällande premiepensionemn, samt undersöka bakomliggande beteendeekonomiska biases gällande individens val inom premiepensionen. Detta med avsikt att genom en kvantitativ metod skapa ökad förståelse kring varför individer fattar de beslut de gör kring premiepensionssparandet. Genomförande: Denna kvantitativa studie antar en iterativ ansats där studien präglas av en tvärsnittsdesign och data har samlats in genom ett snöbollsurval med hjälp av enkäter. Sammantaget ingår 172 individer i denna studie. Slutsats: Resultatet av studien visar att hur länge en individ har befunnit sig i arbetslivet, inkomstnivån samt om individen investerar i aktier på fritiden har en positiv påverkan på sannolikheten att denne har valt egna fonder till premiepensionen. Resultatet skiljer sig mot vad viss tidigare forskning visat. Studien identifierade även ett antal beteendeekonomiska biases som påverkar individen inom premiepensionsvalet. Resultatet tyder på att de individer som har gjort ett aktivt premiepensionsval påverkas av mentala genvägar när det kommer till att välja premiepensionsfonder. Vidare indikerar resultatet på IV att de som inte gör ett aktivt val påverkas av beteendeekonomiska biases som leder till inaktivitet. / Background: Every day people have to make choices that have a greater or lesser impact on their future. One of the most common financial decision-making situations people face is the decision regarding the pension. The Swedish Pension System is complex and, in particular, within the Premium Pension the individual is faced with a variety of choices. There individuals can choose their own Premium Pension funds or choose not to make an active choice and thus retain the AP7 Såfa. While the demands are high on the individual’s decision-making, behavioral finance research shows that the individual’s ability to make rational decisions is not at the level of traditional economic theories. The wide range of options available within the Premium Pension seems to create problems and leads to the fact that several individuals choose not to make any active choice. Previous research shows that a number of demographic factors, as well as the individual's financial literacy and financial market awareness, influence the individual's decision regarding the pension. Previous research also shows that there is a need for further research on what affects individuals in terms of pension savings. This study aims to build on previous studies to map which characteristics affect an individual to make active decisions in the Premium Pension and to link the decisions they make to behavioral finance theories to gain a deeper understanding of the individual's actions regarding the Premium Pension choice. With the result of the study, we hope to contribute with better understanding of what influences the choices made within the Premium Pension. Purpose: The purpose of this study is to investigate the relationship between an individual's characteristics and if they make an active choice regarding premium pension funds, as well as investigate underlying behavioral finance bias that affect an individual’s choice within the Premium Pension. With the intention, through a quantitative method, to create a better understanding of why individuals make the decisions they make regarding the Premium Pension. Completion/methodology: This quantitative study assumes an iterative approach where the study is characterized by a cross-sectional design and the data has been collected through snowball sampling using surveys. Altogether, 172 people are included in this study. Conclusion: The result of the study shows that how long an individual has been working, the income, and if the individual invests in shares has a positive impact on the probability that the individual has chosen own funds for the premium pension. This differs from what some previous research has shown. The study also identified a number of behavioral biases that affect the individual in the Premium Pension Plan. The result indicates that those individuals who have made active Premium Pension choices are affected by shortcuts when it comes to choosing Premium Pension funds. Furthermore, the result indicates that those who do not make an active choice are affected by behavioral biases that lead to inactivity.