Den här uppsatsen undersöker vilka effekter frivillig revision, som möjliggjorts genom slopandet av revisionsplikten, har på resultatkvaliteten i svenska aktiebolag. Våra resultat indikerar, i motsats till förväntningarna utifrån tidigare studier av främst obligatorisk revision, att den frivilliga revisionen verkar försämra resultatkvaliteten. Om detta beror på metodologiska brister som till exempel utelämnandet av relevanta kontrollvariabler eller om revisionens effekter helt enkelt ändras i och med att den inte längre är lagstadgad måste undersökas vidare för att fastställas.

Denna studie ämnar att undersöka resultatkvalitet genom att granska resultatmanipulering och förekomsten av diskretionära periodiseringar i privata svenska företag och om valet av revisionsbyrå har en påverkan på resultatmanipulering. Tidigare studier har studerat förhållandet mellan revisionsbyrå och resultatkvalitet och olika resultat har påvisats. Majoriteten av dessa studier har presenterat resultat vilka indikerar att större revisionsbyråer, ofta definierat som den dikotoma variabeln Big four eller Big six, ökar de reviderade företagens resultatkvalitet. Resultatet från den här studien är i linje med merparten av tidigare forskning och ger en indikation på att företag vilka revideras av Big four har lägre förekomst av diskretionära periodiseringarna och därmed högre resultatkvalitet. Effekten som påvisas är dock inte lika stor som förväntat, möjliga förklaringar för detta diskuteras vidare i studien.

Särskilt Betydelsefulla Områden infördes för att öka informationsvärdet i revisionsberättelsen och bidra till en ökad insikt i revisionsbranschens arbete. Det råder dock delade meningar kring vad SBO faktiskt fyller för funktion och det finns därför ett behov av att undersöka hur SBO påverkar förekomsten av resultatjustering, vilket avgör redovisningskvaliteten. Studien visar att resultatjustering är vanligt förekommande på Stockholmsbörsen, men att den minskar vid högre omfattning av periodiseringsrelaterade SBO i revisionsberättelsen. Större andel periodiseringsrelaterade SBO indikerar alltså bättre redovisningskvalitet. / Key Audit Matters was introduced to increase the informational value of audit reports and contribute to an enhanced insight of the audit process. However, there is a difference of opinion regarding the functionality and efficiency of KAM. Therefore, there is a need to investigate how KAM impacts the extent of earnings management, which decide the accounting quality.

<p>This paper investigates whether the traditional accrual based trading strategy first documented by Sloan (1996) can be refined using fundamental analysis. Specifically, this is done by implementing the composite signal F_SCORE introduced by Piotroski (2000) to identify financially strong or weak firms. We find that by applying both investment models simultaneously, in a model we call P_KOMB, the mean market-adjusted return earned by an investor exploiting the accrual anomaly can be increased by 14.8% annually. This is achieved by taking a long position in strong firms (as defined by the composite signal) in the lowest accrual portfolio, while an offsetting short position is taken in weak firms in the highest accrual portfolio, repeated annually between 1997 and 2007. Consistent with prior studies, positive market-adjusted returns can be attained through assessment of accruals as well as key value drivers found in historical financial data. Moreover, our results indicate that accruals are a more powerful determinant for future return than the fundamentals in the composite signal. The evidence suggests, however, that the accrual anomaly is best exploited in combination with the fundamental signals to maximise returns.</p>

This paper investigates whether the traditional accrual based trading strategy first documented by Sloan (1996) can be refined using fundamental analysis. Specifically, this is done by implementing the composite signal F_SCORE introduced by Piotroski (2000) to identify financially strong or weak firms. We find that by applying both investment models simultaneously, in a model we call P_KOMB, the mean market-adjusted return earned by an investor exploiting the accrual anomaly can be increased by 14.8% annually. This is achieved by taking a long position in strong firms (as defined by the composite signal) in the lowest accrual portfolio, while an offsetting short position is taken in weak firms in the highest accrual portfolio, repeated annually between 1997 and 2007. Consistent with prior studies, positive market-adjusted returns can be attained through assessment of accruals as well as key value drivers found in historical financial data. Moreover, our results indicate that accruals are a more powerful determinant for future return than the fundamentals in the composite signal. The evidence suggests, however, that the accrual anomaly is best exploited in combination with the fundamental signals to maximise returns.

Denna studie undersöker ifall det förekommer earnings management (EM) vid stock-for-stock-förvärv på den svenska marknaden. Tidigare forskning har gett tydliga tecken på att EM sker inför företagsförvärv och det finns starka incitament att använda sig utav det. Detta undersöks genom att studera om det sker en ökning av diskretionära periodiseringar, som mäts genom Modified Jones Model, åren innan förvärvet till skillnad från tidigare år. Studien undersöker även om målföretagets relativa storlek har en påverkan på EM. Undersökningens resultat från första hypotesprövningen indikerar att EM förekommer i svenska bolag redan tre år innan stock-for-stock-förvärv. Resultatet från den andra hypotesprövningen visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna Små förvärv och Stora förvärv medan resultatet från den tredje visade att storleksförhållandet mellan företagen har en inverkan på användningen av EM. Detta visades genom att företagen med de tio största förvärven har en signifikant högre summa diskretionära periodiseringar än de med de tio minsta förvärven.

I denna studie undersöker vi om det förekommer earnings management i resultathöjande syfte bland svenska börsnoterade företag vid tiden av en nyemission. Studier om earnings management vid nyemissioner har gjorts förut av exempelvis av (Shivakumar, 2000). Han kommer fram till att earnings management förekommer tiden precis innan en nyemission. Vi hittar dock ingen studie utförd på svenska företag, vilket vi vill undersöka närmare. Syftet med resultatet av studien är att visa intressenter till företagen att de kan bli vilseledda när de ska investera sitt kapital när earnings management förekommer. / In this study, we examine whether there occurs earnings management in order to increase earnings in Swedish listed companies at the time of an equity offering. Studies on earnings management at the time of an equity offering has been done before, for example by (Shivakumar, 2000). He concludes that earnings management occurs the time just before an equity offering. We find, however, no study conducted in Swedish companies, which we want to investigate further. The purpose of the outcome of the study is to show stakeholders to the companies that they can be misled when to invest their capital when earnings management occurs.

Den finansiella rapporteringen som företag upprättar är en betydelsefull källa till information för externa intressenter. De redovisningsregler och principer som gäller enligt IFRS öppnar dock till viss del upp för subjektivitet i bedömningen av hur redovisning av kostnader och intäkter ska ske. Att använda sig av bedömningar i samband med den finansiella rapporteringen för att ändra företagets resultat och därmed vilseleda företagets intressenter går under begreppet earnings management. När företag står inför en börsintroduktion har ledningen starka incitament att manipulera resultatet för att ge en optimistisk bild av företaget och dess potential. Utifrån detta ställer vi frågan om resultatmanipulering förekommer bland svenska företag i samband med börsintroduktion på den svenska aktiemarknaden. Studien är byggd på tidigare forskning som undersökt resultatmanipulering och börsnotering. Främst har studier där sambandet mellan resultatmanipulering och börsnotering studerats lyfts fram, men även studier som berör endast den ena av dessa har inkluderats. Vidare bygger studien på teorin om informationsasymmetri. Då företag ska börsintroduceras är tillgången till relevant information för investerare begränsad vilket medför att informationsasymmetri mellan företagets ledning och investerare uppstår. En kvantitativ forskningsstrategi har tillämpats där sekundärdata inhämtats från databasen Serrano. Inhämtad data inkluderar finansiell data från majoriteten av de svenska företagen som upprättat en koncernredovisning år 1997–2016. Datat har analyserats med hjälp av Dechow et al. (2012) utvecklade variant av den modifierade Jones-modellen som tar återföringar i beaktning, vilket förser oss med ett mått på diskretionära periodiseringar. Utifrån denna har olika modelleringar genomförts för att undersöka förekomsten av resultatmanipulering i samband med börsnotering under åren 2012–2015. Studiens resultat tyder på att resultatmanipulering förekommer bland svenska företag i samband med börsintroduktion. Detta resultat indikerar att beteendet på den svenska marknaden är i linje med tidigare forskning som påvisat detta samband i andra länder. Vi kan utifrån vårt resultat se att resultathöjande manipulering sker under det året då företag börsnoteras. Vidare visar resultatet på att företagsprestation är av betydelse vid mätning av resultatmanipulering, medan företagsstorlek och skuldsättningsgrad är av mindre relevans.

Studien motiveras av införandet av obligatorisk byrårotation i Sverige genom EU:s revisionspaket. Studien undersöker sambandet mellan audit-firm tenure (längden på en revisionsbyrås uppdrag hos ett företag) och revisionskvalitet. Som proxy för revisionskvalitet används mått på absoluta diskreta periodiseringar. För att genomföra studien görs en regressionsanalys och ett korrelationstest. Urvalet baseras på svenska företag noterade på Nasdaq Stockholm Large- och Mid Cap och det slutliga antalet företagsår som studeras är 383 stycken. I kontrast till stor del av tidigare studier finner denna studie att revisionskvaliteten är högre vid kort audit-firm tenure, tre år eller kortare, jämfört med lång audit-firm tenure, fyra år eller längre. Resultatet kan säkerställas på en signifikansnivå på 10 %. Studien bidrar med underlag till debatten om obligatorisk byrårotation.

No description available.