Redovisningslitteraturen tar för givet att revision är en kontrollfunktion som tillför pålitlighet och ökar kvaliteten på finansiella rapporter. Hur väl denna funktion fungerar är dock ett förhållandevis outforskat område, i synnerhet vad gäller privata företag. Vidare har 2010 års slopande av revisionsplikten varit ett omdebatterat ämne där fokus främst legat vid kostnadsbesparingar och brottslighet. Däremot har revision som kontrollfunktion inte uppmärksammats i sammanhanget. Således är syftet med denna studie att undersöka revisionens kontrollfunktion i förhållande till manipulering av finansiella rapporter. Detta görs genom en tillämpning av den modifierade Jonesmodellen på 9 044 icke-revisorspliktiga små svenska aktiebolag, före samt efter slopandet av revisionsplikten. Studiens resultat har visat att företag som valt bort revision resultatmanipulerar i högre utsträckning än vad de gjorde då revisionen var obligatorisk. Studien har visat att revision utgör en kontrollfunktion som spelar en betydande roll i att stävja förekomsten av resultatmanipulering. Således har studien belyst en ouppmärksammad aspekt i debatten om revisionsplikt.

Den ursprungliga idén till studien återfinns i Tobias Svanströms avhandling från 2008. Svanström la fram ett förslag att undersöka redovisningskvalitén efter avskaffandet av revisionsplikten 2010. Förslaget väckte intresse hos författarna och studien tog form. Ambitionen var från början att replikera och genomföra en komparativ studie med Svanströms avhandling, men detta var inte genomförbart då bland annat lagändringar gjort det omöjligt att få tillgång till viss information som han använt. Studien har därför i största möjliga utsträckning genomförts i enlighet med Svanströms avhandling med en del justeringar för att göra studien genomförbar. Syftet med denna studie var att undersöka hur avskaffandet av revisionsplikten har påverkat redovisningskvalitén hos svenska aktiebolag som omfattas av frivillig revision. Frågan var därmed huruvida det föreligger samband mellan oväntade periodiseringar och användande av Revisor eller ytterligare oberoende variabler. För att uppnå syftet och besvara frågan användes tre huvudsakliga teorier: Modifierad Jonesmodell, Designad redovisning och Revisorns nytta. Den Modifierade Jonesmodellen är en modell som upptäcker vinstmanipulering via uppkomsten av oväntade periodiseringar. Modellen har av flera forskare använts för att mäta redovisningskvalitet då uppkomsten av vinstmanipulering eller annan form av manipulering generellt indikerar en lägre redovisningskvalitet. Designad redovisning beskriver olika typer av manipulering. Hypotesen och antagandet att revisorn medför en högre redovisningskvalitet grundes i de teorier som presenterats om dess nytta. Studien avgränsades till att undersöka 1 363 bolag inom två branscher och två regioner under 2014 och 2015: "Detaljhandel", "Tillverkning och industri", "Stockholms län" samt "Västra Götalands län". Undersökningen av problemet genomfördes med hjälp av sekundärdata. Data som samlades in var information om resultat- och balansräkningstal från bolagens årsredovisningar. Data har sammanställts och analyserats med hjälp av t-test och regressionsanalyser. Slutsatsen är att studien inte kan påvisa om redovisningskvalitén har påverkats sedan revisionspliktens avskaffande. Bolag som använder Revisor visar ingen skillnad i redovisningskvalitet jämfört med bolag som inte använder Revisor. Av de studerade oberoende variablerna kunde enbart Soliditet uppvisa ett positivt signifikant samband med redovisningskvalitet. Studien kan inte påvisa några signifikanta invändningar mot att den frivilliga revisionen utökas ytterligare.

Denna studie handlar om hur resultatkvaliteten påverkas när ett svenskt privat aktiebolag byter revisor. Revisorsbytets påverkan på resultatkvaliteten är ett ämne som är väl undersökt hos publika aktiebolag. De publika bolagen berörs av tvingande rotationskrav med syftet att öka kvaliteten i revisionen. De privata bolagen berörs inte av rotationskravet, trots att de privata bolagen utgör en betydande del av samtliga aktiebolag i Sverige. De största privata aktiebolagen omsätter mer och har fler anställda än många av de publika aktiebolagen. Den tidigare forskningen berör främst publika bolag och det återfinns endast lite forskning angående privata bolag. Den forskning som berör de publika aktiebolagen är inte direkt applicerbar på de privata aktiebolagen och det fanns därmed ett intresse i att utföra denna studie. Syftet med studien är att undersöka hur revisorsbytet påverkar resultatkvaliteten i svenska privata aktiebolag. Studien kan även komma att bidra till en framtida diskussion om huruvida rotationskraven är något som bör efterliknas hos de privata aktiebolagen. Studien baseras på data som har samlats in från databasen Retriever business. Totalt undersöks 40 stycken aktiebolag som har bytt revisor och 81 stycken aktiebolag som inte har bytt revisor. Resultatkvaliteten undersöks genom att utföra regressioner där förekomsten av diskretionära periodiseringar har estimerats. En hög förekomst av diskretionära periodiseringar tyder på att det förekommer resultatmanipulering inom företaget vilket bidrar till en försämrad resultatkvalitet.   Resultatet från studien visar att resultatkvaliteten förbättras efter ett revisorsbyte. Det förekommer mindre resultatmanipulering i företaget efter revisorsbytet jämfört med innan bytet. En mindre förbättring av resultatkvaliteten sker redan det första året som en ny revisor reviderar företaget. Effekten blir ännu mer tydlig sett till de efterföljande tre åren efter bytet. Studiens slutsats är därmed att revisorsbytet påverkar resultatkvaliteten positivt. För att kunna fatta ett riktigt beslut angående införandet av rotationskrav hos privata aktiebolag krävs det mer djupgående kunskaper inom ämnet och hänsyn behöver tas till andra aspekter som exempelvis kostnader. Studien bidrar dock med relevans till en framtida diskussion för lagstiftaren. Resultatet är även relevant för de privata aktiebolagens intressenter. Detta genom att mer korrekta beslut kan fattas då intressenterna får en mer djupgående förståelse för resultatkvaliteten. I studien framgår förslag till framtida forskning som syftar till att kunna minska kunskapsgapet ytterligare.

Titel: Resultatmanipulation och dess påverkan på utdelningsnivå av svenska onoterade aktiebolag.    Nivå: Examensarbete på kandidatnivå i Företagsekonomi C.   Handledare: Fredrik Hartwig.   Författare: Kim Andersson och Agnes Törnlund Nyberg.   Datum: 2021-augusti.    Syfte: Resultatmanipulation innebär att ledningen förvränger redovisade rapporter med avsikt att vilseleda intressenter företagets underliggande resultat eller för att påverka skuldavtal som berör rapporterade resultat. Huruvida företag är belägna att resultatmanipulera med hjälp av diskretionära periodiseringar eller inte diskuteras under studiens process, då studien genomförs med avsikt att bekräfta eller förkasta ett samband mellan resultatmanipulation och utdelningsnivå. Syftet med denna studie är att undersöka hur och om resultatmanipulation påverkar större, onoterade aktiebolags utdelningsnivå.    Metod: Studien genomförs med en kvantitativ forskningsmetod med deduktiv ansats. Data inhämtas från databasen Retriever Business. Vidare tillämpas Jones-modell för att avgöra om det existerar ett kausalt samband mellan resultatmanipulation och utdelningsnivå.    Resultat och slutsats: Resultaten av studien visar på ett svagt samband mellan den beroende variabeln utdelningsnivå och den oberoende variabeln resultatmanipulation. Av resultaten kan även utläsas att företag som utövar resultatmanipulation är mer benägna att göra utdelningar. Detta innebär att ju högre diskretionära periodiseringar ett företag har, desto mer benägna är de att betala ut större utdelningar. Studiens slutsats indikerar på att forskningshypotesen inte förkastas.    Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till befintlig teori inom ämnet resultatmanipulation då resultaten påvisar ett samband mellan resultatmanipulation och utdelningsnivå. Ytterligare ett bidrag studien medför är det positiva sambandet kan påvisas inom större, svenska onoterade bolag.    Förslag till fortsatt forskning: Med anledning av låga förklaringsgrader vid studiens regressionsanalys föreslås att framtida forskning behandlar huruvida det finns andra faktorer som har en betydande inverkan på företagens utdelningsnivå.

Företagsledningar har incitament att manipulera resultat för att belönas internt eller av marknaden. Då resultatmanipulation utförs för att nå specifika mål kallas detta target beating. Resultatmanipulation, eller target beating, kan utföras genom diskretionära periodiseringar där avsättningar ligger inom ramen för att kunna påverka resultatet. Denna studie utreder dels om indikationer på target beating förekommer bland svenska börsnoterade företag, dels om ett samband finns mellan företagen med indikationer och årliga förändringar i avsättningsposter. Vi finner indikationer på att target beating förekommer bland svenska börsnoterade företag, och bland de företag där sannolikheten är störst att target beating används, finns även indikationer på att avsättningar används som medel för att nå målet. Storleken på avsättningsförändringarna i sig påvisar dock inget samband med target beating, men vi upptäcker däremot potential för två andra oväntade samband.

Inom uppsatsen undersöks det hur ägarkoncentrationen inom svenska företag påverkar tillämpningen av abnormala periodiseringar innan utfärdande av obligationer. Resultaten visar signifikanta skillnader mellan företag med hög respektive låg koncentration, vilket bekräftar en negativ korrelation mellan ägarkoncentration och abnormala periodiseringar. För hela urvalet föreligger det signifikant högre nivåer av abnormala periodiseringar i kvartalet innan utfärdandet och i kvartalet utfärdandet sker jämfört med efterföljande kvartal. Studien bidrar till befintlig forskning genom att dels kombinera forskningsområdena resultatmanipulation och ägarkoncentration, dels genom inkluderandet av signalteorin som en förklaring till att ledningsstyrda företag utnyttjar periodiseringar för att signalera ekonomiskt välstånd i högre grad än ägarstyrda företag. Då tidigare litteratur kring ägarstrukturens effekt är delad kan studien öka förståelsen på området och bidra med nya insikter om hur Sveriges unika ägarsituation kan leda till minskad resultatmanipulation.

Resultatförutsägbarhet är en stor del av företagsvärdering och viktigt för framtida prognoser. Tidigare forskning visar att högre resultatvolatilitet samt periodiseringar påverkar resultatförutsägbarheten negativt. Studien ämnar undersöka om resultatförutsägbarheten bland företag noterade på Stockholmsbörsen påverkas av resultatvolatilitet samt periodiseringsnivåer. Dessutom undersöks hur periodiseringsnivåer och resultatvolatilitet skiljer sig mellan branscher samt om sambanden mellan dessa variabler och resultatförutsägbarhet står sig robusta vid hänsynstagande till dessa branschskillnader. Undersökningen genomförs genom en regressionsanalys för bolag noterade på Nasdaq Stockholm under tidsperioden 2012–2021 med ett fullständigt urval om 767 årliga observationer från 156 företag. Sammantaget konstateras att studiens resultat är förenligt med tidigare forskning från andra marknader och tillhandahåller signifikanta bevis för att hög resultatvolatilitet respektive höga periodiseringsnivåer påverkar resultatuthålligheten och därmed förutsägbarheten negativt. Resultatet bekräftar således studiens hypoteser. Sambandet står sig robust vid hänsynstagande till branschskillnader vilket indikerar att effekten kan drivas av företag och inte enbart kan hänföras till skillnader i branschen

Do Scandinavian companies manage their earnings prior to initiating an IPO and if so, how does that affect their subsequent market performance? Prior studies have been able to identify the use of earnings management prior to companies going public, leading to increased initial equity value, followed by negative returns compared to the market as a whole.  In this study we examine the relation between discretionary accruals as an approximation of earnings management for companies listed on the three major Scandinavian stock exchanges through 2005-2017, and their abnormal returns as an approximation of post-IPO market performance. Discretionary accruals are measured in two categories, total discretionary accruals and discretionary short-term accruals, being more directly related to earnings increasing earnings management. Both measurements are divided as fractions of total assets making them comparable throughout the market. We find that companies total discretionary accruals on average are positive, indicating that accrual increasing earnings management is used prior to being brought to the public market. The average companies’ discretionary current accruals are negative, separating the results found in the Scandinavian markets from prior research in the field. As we study their subsequent market performance, we find that an increased level of discretionary short term accruals, earnings increasing earnings management is negatively related to abnormal returns.

Denna uppsats undersöker om finansdirektörens kön har ett samband med resultatkvalitet. Resultatkvalitet definieras som att det påverkas av resultatmanipulering, där diskretionära periodiseringar används som indikator för resultatmanipulering. Den modifierade Jones- modellen tillämpas som en tvärsnittsmetod för att mäta diskretionära periodiseringar. Undersökningen görs på Stockholmsbörsen Large-, Mid och Small Cap 2016. Vår hypotes är att företag med en kvinnlig finansdirektör har en mindre mängd diskretionära periodiseringar jämfört med företag med en manlig finansdirektör. Studien kompletteras med hänseende till urvalet med en delstudie som görs på den största branschen på Stockholmsbörsen, Industri. Resultatet visar ingen signifikant skillnad mellan företag beroende på könet hos finansdirektören avseende diskretionära periodiseringar på varken Stockholmsbörsen eller inom branschen Industri 2016.

Noterade företag omfattas av obligatoriskt revisorsbyte, vilket onoterade företag inte gör. Revisorsbyte och dess påverkan på resultatkvalitet har främst studerats i noterade företag, vilket är anmärkningsvärt med tanke på den omfattande mängd onoterade företag som finns. Hur förekomsten av resultatmanipulering påverkas vid revisorsbyte är ett relativt outforskat område men relevant att undersöka då resultatkvalitet påverkas negativt av resultatmanipulering. Uppsatsen undersöker därmed om förekomsten av resultatmanipulering förändras vid frivilligt revisorsbyte i onoterade företag. Med den modifierade Jones-modellen uppskattas diskretionära periodiseringar som mått på resultatmanipulering. 160 onoterade företag undersöks inom bygg-, design- och inredningsbranschen som har bytt revisor någon gång under åren 2014-2016. Resultatet visar att onoterade företag som genomför frivilligt revisorsbyte manipulerar sitt resultat i mindre utsträckning efter revisorsbyte, vilket också tyder på att företags resultatkvalitet ökar. Sammantaget tyder resultatet på att obligatoriskt revisorsbyte även bör övervägas att införas för onoterade, då förekomsten av resultatmanipulering minskar vid byte av revisor.