Enligt den effektiva marknadshypotesen prissätter marknader tillgångar rationellt utifrån all tillgänglig information. En viktig datapunkt för företagsvärdering är det redovisade resultatet. Resultatet kan manipuleras genom diskretionära beslut som påverkar hur resultatet periodiseras. Ett manipulerat resultat är inte lika uthålligt som ett resultat utan manipulation vilket har följder för företagets värdering. En effektiv marknad bör genomskåda det manipulerade resultatet och inte övervärdera företagen med höga diskretionära periodiseringar (Xie 2001). Studien finner att en hedgeportfölj som utnyttjar avkastningsskillnaden mellan företag med låga och höga diskretionära periodiseringar har en positiv riskjusterad avvikelseavkastning på 1,1 % per månad med p-värde 10,5 %. Den riskjusterade överavkastningen kan, förutsatt att alla relevanta risker justerats bort, tolkas som att marknaden övervärderar diskretionära periodiseringar. Den eventuella övervärderingen av de diskretionära periodiseringarna kan tyda på att marknadsaktörerna förleds av resultatmanipulation och är ett tecken på att den svenska marknaden inte är effektiv. / The market, according to the efficient market hypothesis, prices assets rationally using all available information. One important data point for company valuation is the company's earnings. The level of earnings reported can be manipulated through discretionary decisions affecting the accruals. Manipulated earnings are less persistent than earnings with no manipulation which has implications for the valuation of the company. An effective market should see through the manipulated earnings and not overvalue companies with high discretionary accruals (Xie 2001). This study finds that a hedge portfolio exploiting the difference in total returns between companies with high and low discretionary accruals has a positive risk-adjusted return of 1,1% per month with a p-value of 10,5%. This risk-adjusted return could, if all relevant risks are controlled for, be interpreted as meaning that the market overvalues discretionary accruals. This possible overvaluation could be a sign that the market is being misled by earnings management and that the Swedish market is not effective.

Denna uppsats undersöker förekomsten av earnings management under coronakrisen i svenska börsnoterade företag samt ämnar att undersöka huruvida förekomsten skiljer sig branscher emellan. För att undersöka detta har den modifierade Jones model för beräkningen av diskretionära periodiseringar tillämpats. De svenska börsnoterade företagens diskretionära periodiseringar och absoluta diskretionära periodiseringar undersöktes för perioden innan pandemin, 2018-2019, samt under pandemins första år, 2020. Statistiska tester upprättades, vilka visade att det förelåg en signifikant skillnad mellan perioden innan pandemin och pandemiåret gällande förekomsten av negativ earnings management. Vidare undersöktes huruvida förekomsten av earnings management minskat under pandemin, men ingen statistisk signifikans kunde fastställas för detta samband. Slutligen kunde ej en signifikant skillnad mellan nivån av earnings management mellan olika branscher fastställas. Varken före eller under pandemin.

Tidigare forskning har visat att bolag har olika incitament för att manipulera sina resultat och att det tenderar att ske mer ofta under finansiella kriser. Studien syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan globala kriser och resultatmanipulering i svenska bolag med regressionsanalys. Urvalet i studien baseras på Small-, Mid- och Large-cap bolag listade på Nasdaq OMX Stockholm. Studien utgörs av 220 observationer under åren 2017, 2018, 2019, 2020 och 2021. Resultatmanipulation via totala periodiseringar utgör studiens beroende variabel och beräknas med den Modifierade Jones Modellen. Studiens oberoende variabler utgörs av 1 dividerat med totala tillgångarna för föregående period, förändring i kontanter samt anläggningstillgångar. Regressionsanalysen påvisar inget statistiskt signifikant bevis för att svenska bolag resultatmanipulerar mer eller mindre under kriser.

Fotbollsklubbar bedriver inte sin verksamhet som vanliga företag. Fotbollsklubbar strävarnämligen inte efter att generera stora vinster ekonomiskt. Vinsterna ska i stället ske påfotbollsplanen, eftersom fotbollsklubbar strävar efter sportslig framgång. Dock har den strävan inneburit att fotbollsklubbar hamnat i ekonomiska svårigheter, vilket medfört att regelverket FFP-regelverket implementerats för att undvika att klubbar går i konkurs. FFP-regelverket tvingar fotbollsklubbar att generera positiva resultat för att undvika sanktioner. Inom det engelska ligasystemet Premier League finns det däremot sex klubbar som särskiljer sig från mängden. Klubbarna som benämns ”Big-six”-lagen har dominerat ligan historiskt och har kapitalstarka ägare som inte är oroade för ekonomiska svårigheter. Tidigare forskning menar att ett sätt att lyckas med att utföra två motstridiga intressen, vilka för fotbollsklubbarna är ekonomisk lönsamhet och sportslig framgång, är earnings management. Den här uppsatsen undersöker om det förekommer earnings management inom ”Big-six”-lagen, samt om det blivit någon förändring i användandet efter införandet av FFP-regelverket. Uppsatsen undersöker även vilka andra faktorer som påverkar earnings management. Studien bygger på användandet av två proxies för earnings management, vilka är income smoothing och accrual management.Resultaten visar att det förekommer earnings management inom ”Big-six”-lagen samt att användandet ökat efter införandet av FFP-regelverket. Resultaten stödjer även hypoteserna att ett negativt operativt kassaflöde och en stor tillväxt i intäkter har en signifikant påverkan på de diskrektionära periodiseringarna och i förlängningen earnings management inom ”Big-six”-lagen.

Denna studie syftar till att undersöka skillnader i förekomsten av resultatmanipulation mellan den internationella redovisningsstandarden IFRS och huvudregelverket inom K-regelverken, K3. Studiens hypotes är att företag som tillämpar IFRS, som har mer vägledning och mer omfattande upplysningskrav än K3, uppvisar lägre grad av resultatmanipulation. Resultatmanipulation mäts av studien primärt genom en regressionsanalys, vilket ger ett mått på diskretionära periodiseringar vars resultat testas mellan de olika redovisningsstandarderna. Sekundärt undersöks resultatmanipulation genom visualisering av företagens önskan att slå uppsatta mål i histogramform. Vidare testas asymmetrin i histogrammens staplar kring gränsvärdena för att testa förekomsten av resultatmanipulation via target beating. Resultaten indikerar på att företag som redovisar enligt K3 resultatmanipulerar mer än företag som redovisar enligt IFRS.

Syfte: Trots striktare redovisningsregler så fortsätter ledningen i ett flertal företag att resultatmanipulera. Forskare har sett att fokus endast skiftat från en metod till en annan. Incitament för målföretag att resultatmanipulera vid fusioner och förvärv kan variera beroende på valet av betalningsmetod vid affären då det kan ses som avgörande om risken att påverka det framtida resultatet delas med förvärvaren eller inte. Syftet med studien är därför att undersöka om målföretag har använt sig av kassaflödesmanipulering eller onormala periodiseringar året innan affären genomfördes och om betalningsmetoden påverkat valet av resultatmanipuleringsmetod. Metod: Studien antar ett positivistiskt perspektiv med en hypotetisk-deduktiv ansats. Vi har använt ett kvantitativt tillvägagångssätt där sekundärdata inhämtats från databasen Thomson Reuters Eikon och Thomson Reuters Datastream. En longitudinell design har använts och urvalet har slutligen analyserats i multipla regressionsanalyser med hjälp av IBM SPSS. Resultat & slutsats: Studien visar att målföretag innan förvärvet använder sig av kassaflödesmanipulering som metod för att påverka resultatet när betalningen sker med kontanter oavsett kontext. Ledningens benägenhet att använda den resultatmanipuleringsmetoden framför onormala periodiseringar ligger i linje med tidigare studier men vi kan också visa att målföretag inte tycks sakna nödvändig tid eller motiv att resultatmanipulera. Förslag till fortsatt forskning: Studier som tittar på hur förvärvsprocessen påverkar möjligheterna för målföretaget att resultatmanipulera, speciellt om målföretag aktivt försöker dra ut på förvärvsprocessen i syfte att manipulera resultatet innan företagsförvärvet. Vi skulle också önska oss studier som visar huruvida resultatet kan generaliseras på andra marknader än den europeiska. Uppsatsens bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar denna studie till ökad kunskap om resultatmanipulering av målföretag vid företagsförvärv. Ur ett praktiskt perspektiv så kan studien vara av intresse för företag som planerar framtida företagsförvärv då betalningsmetoden visat vara avgörande för förekomsten av resultatmanipulering. Även revisorer och beslutsfattande organ kan ha nytta av studien vid utformning av redovisningsstandarder då studien stärkt tidigare forskning om val av resultatmanipuleringsmetod. / Aim: The management of several companies still apply earnings management despite stricter accounting standards. Research has shown focus is shifting from one method to another. An incentive for target companies to apply to earning management at mergers and acquisitions may depend on the method payments in the takeover. At that time it can be viewed as decisive if the risk to influence the future result is divided between the acquirer firm or not. The aim with this study is therefore to examine if the target companies have used real activity manipulation or accrual manipulation in the year prior to the acquisition - relative to previous years and whether the method payments in the takeover influence the choice or not. Method: The study is based on the philosophy of positivism with a hypothetical deductive approach. The strategy adopted is quantitative, using a longitudinal design and secondary data is collected from Thomson Reuters Eikon and Thomson Reuters Datastream. The sample is processed in IBM SPSS and analyzed in multiple regression analysis. Result & Conclusions: This study shows the target company in the year prior to the acquisition uses real activity manipulation to manage earnings when the payment is in cash regardless of context. Management prefers real activity manipulation over accrual manipulation supported by previous studies, but we can also show that the target company does not seem to lack the necessary time or incentive to manipulate earnings. Suggestions for future research: Suggestions for future research may look at how the acquisition process affects the ability of the target company to manipulate the results, especially if the target companies are actively trying to stall the acquisition process in order to manipulate the outcome before the acquisition. Obtaining other studies showing whether results can be generalized to other markets than Europe would be beneficial to us. Contribution of the thesis: From a theoretical perspective, this study contributes to the knowledge of earnings management of target firm prior to the acquisitions. From a practical perspective, the study can be of interest to companies planning future acquisitions on which payment method proved to be crucial for the existence of the earnings manipulation. Even accountants and decision making bodies can find it useful to have the study into account in the design of accounting standards when the study reinforced previous research on the election earnings management method.

Denna studie undersöker om det föreligger en skillnad i resultatkvalitet mellan familjeföretag och icke-familjeägda företag i en svensk kontext. Likt tidigare studier utgår denna studie från agentteorin, the alignment effect och the entrenchment effect. Majoriteten av tidigare studier inom området har främst genomförst i USA eller Ostasien och finner tvetydliga resultat. För att mäta hur ovan nämnda teorier påverkar familjeföretags resultatkvalitet i Sverige använder denna studie den modifierade Jones-modellen för att beräkna företagets diskretionära periodiseringar, vilka används som proxy för resultatkvalitet. Genom en multipel regressionsmodell på ett stickprov om 1475 observationer från NASDAQ Stokholms Large-, Mid- och Small cap-listor under perioden 2003 - 2013 finner denna studie, i enlighet med the entrenchment effect, att familjeföretag i genomsnitt har en högre grad av diskretionära periodiseringar än icke-familjeägda företag.

<p>Syftet med denna studie är att jämföra hur förekomsten av resultatmanipulering ser ut i företag med olika ägarstrukturer noterade på de svenska börslistorna under åren 2005-2008. Vi har valt att definiera tre grupper av företag: familjeägda företag, företag ägda av investmentbolag och övriga företag. För att identifiera skillnader i resultatmanipulering väljer vi att jämföra medelvärden på godtyckliga periodiseringar hos de olika företagsgrupperna genom ett oberoende t-test, sedan utförs regressioner för att försöka förklara potentiella skillnader. Studiens resultat visar i likhet med tidigare forskning att förekomsten av resultatmanipulering är lägre i familjeföretag i jämförelse med övriga företag. Vårt resultat tyder även på att det inte existerar någon signifikant skillnad mellan företag ägda av investmentbolag och övriga företag vad gäller förekomsten av resultatmanipulering.</p>

Syftet med denna studie är att jämföra hur förekomsten av resultatmanipulering ser ut i företag med olika ägarstrukturer noterade på de svenska börslistorna under åren 2005-2008. Vi har valt att definiera tre grupper av företag: familjeägda företag, företag ägda av investmentbolag och övriga företag. För att identifiera skillnader i resultatmanipulering väljer vi att jämföra medelvärden på godtyckliga periodiseringar hos de olika företagsgrupperna genom ett oberoende t-test, sedan utförs regressioner för att försöka förklara potentiella skillnader. Studiens resultat visar i likhet med tidigare forskning att förekomsten av resultatmanipulering är lägre i familjeföretag i jämförelse med övriga företag. Vårt resultat tyder även på att det inte existerar någon signifikant skillnad mellan företag ägda av investmentbolag och övriga företag vad gäller förekomsten av resultatmanipulering.

Denna studie fokuserar på effekten av IFRS/IAS på earnings management. Huvudsyftet är att identifiera earnings management före och efter införandet av IFRS/IAS för att klargöra om de internationella redovisningsstandarderna har påverkat förekomsten av resultatmanipulering inom svenska börsbolag. Perioden som studeras är åren 2002-2008. För att identifiera earnings management används den modifierade Jones-modellen som går ut på att detektera förekomsten av godtyckliga periodiseringar som ett mått på resultatmanipulering. Vi kontrollerar även för om variablerna storlek och bransch kan förklara förekomsten av företeelsen före och efter införandet av IFRS/IAS. Urvalet är de 144 företag som var listade på Small-Cap, Mid-Cap och Large-Cap på stockholmsbörsen november 2011. Resultaten visar att IFRS/IAS inte har påverkat earnings management då förekomsten av godtyckliga periodiseringar förhåller sig relativt konstant under tidsperioden. Slutligen kunde vi finna resultat som visar att förekomsten av earnings management förekommer i större utsträckning bland företagen på Small-Cap och i IT- &amp; Telekombranschen. / This study focuses on the effect of IFRS/IAS on earnings management. The main purpose is to identify earnings management before and after the adoption of IFRS/IAS to clarify if the international accounting standards have had any effect on the presence of earnings management in Swedish listed companies. The studied period is the years between 2002 and 2008. In order to identify earnings management we use the modified Jones-model which detects the presence of discretionary accruals as a measure of earnings management. Other variables such as firm-size and industry are also examined to see whether these firm specific features may explain the amount of discretionary accruals before and after implementation of IFRS/IAS. We consider a sample of 144 firms listed on Small-Cap, Mid-Cap and Large-Cap on the Swedish stock market in November 2011. The results show that IFRS/IAS has had no effect on earnings management, as discretionary accruals have remained relatively constant during the period before and after the adoption. Finally, the results indicate that firms listed on Small-Cap tend to manage earnings in a larger proportion than firms listed on Mid-Cap and Large-Cap. Also, there seems to occur significant more earnings management in firms of the Information Technology &amp; Telecom Industry.