Background: Common sleeping problems in the elderly are difficulties falling asleep and waking up several times during the night. Waking up several times during the night means that the important recovery that takes place during deep sleep is absent. Longer stretches of bad sleep negatively affect feelings of hunger and the immune system. Lack of sleep can also lead to memory problems and severe fatigue during the day, which increases the risk of falling and fall injuries. At high age, the body's conditions for distributing drugs change and side effects become more common, which justifies non-pharmacological nursing measures that promote sleep for the elderly. Aim: The aim was to describe nursing measures that promote sleep for the elderly. Method: A literature study. Result: Measures that were shown to promote sleep were aromatherapy, chamomile extract, relaxation exercises, acupressure, hand bath with hand massage, yoga, physical activity and natural daylight. Relaxation exercises should be performed in the evening to give the best effect. Physical activity of the degree recommended by the WHO is sufficient to have an effect on sleep quality. Staying in daylight during the morning proved to be the best time to contribute to a better sleep. Conclusion: Many of the elderly get a better quality of sleep from non-pharmacological nursing measures, and in addition, they do not cause any side effects. This suggests that they should be used by nurses in the care of the elderly with sleeping problems. / Bakgrund: Sömnstörningar kan vara av olika karaktär. De vanligaste sömnproblemen äldre har är svårigheter med att somna och även att de vaknar flera gånger under natten. Att vakna flera gånger under natten leder till att den viktiga återhämtningen som sker under djupsömnen uteblir. Sömnbristen påverkar hungerkänslor och immunförsvar negativt. Sömnbrist kan även leda till minnesbesvär och svår trötthet dagtid, vilket ökar risken för fall och fallskador. Vid hög ålder ändras kroppens förutsättningar att distribuera läkemedel och biverkningar blir vanligare, vilket motiverar icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen hos äldre. Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen hos äldre personer. Metod: Allmän litteraturstudie. Resultat: Åtgärder som visade sig vara sömnfrämjande var aromaterapi, kamomillextrakt, avslappningsövningar, akupressur, handbad med handmassage, yoga, fysisk aktivitet samt dagsljus. Avslappningsövningar ska utföras på kvällen för att ge bäst effekt. Fysisk aktivitet av den grad som WHO rekommenderar är tillräckligt för att ge effekt på sömnen. Vistelse i dagsljus under förmiddagen visade sig vara bäst tidpunkt för att bidra till en bättre sömn. Konklusion: Många av de äldre får en bättre sömn av icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder, dessutom ger de inga biverkningar. Detta talar för att de bör användas av sjuksköterskor i vården av äldre med sömnproblem.

Background: Stroke is a global health problem and one of the most common causes of death and disability in Sweden. In the event of an ischemic stroke, parts of the brain tissue lose circulation due to thrombosis, embolism or brain hemorrhage leading to brain damage. Due to brain injury, the stroke affected patient may have neurological impairments and will find themselves in a sudden elevated need of care. The patient may be affected somatically as well as cognitively with difficulties regarding, among other things, mobilization, speech and language as a result. The nurse is responsible for the care among all hospitalized patients.  Aim: The aim of this literature based study was to describe the experiences of stroke-affected patients of nurse’s care in stroke units. Method: The chosen method was a literature study based on the analysis of qualitative scientific articles. Results: The results showed that patients appreciated nurses who took time to acknowledge them, listen to them and who were involved in their rehabilitation. Due to lack of communication, active listening and initiative to make conversations with the patients, the person-centered care failed on many occasions. Conclusion: Updated knowledge about person-centered care needs to be implemented to reduce the asymmetric care relationship between patient and nurse to promote patients' health and well-being.

Given roles and expectations of father involvement in South Korea are in transition from traditional breadwinner to an involved caregiver to children, it is plausible that Korean fathers show diverse involvement behaviors in the contexts of work, family, and parenting. Using a person-centered approach, we explored if there were groupings of Korean fathers who could be identified from their involvement with their children. We also examined if those subgroup memberships were related to various factors in work, family, and parenting domains. With a sample of 212 married working fathers and the 12 items of involvement behaviors, we found four heterogeneous subgroups of people: low-involved, accessibility-focused, involved-but-less-accessible, and highly involved fathers. Significant differences among the four profiles were also found regarding various factors such as job stress, work and family conflict, work schedule, maternal employment, parenting satisfaction, and perceived level of involvement. Suggestions for future research, practitioners, and policymakers were discussed.

Bakgrund: Idag finns cirka 150 000 individer i Sverige med demenssjukdom och gruppen växer i takt med att befolkningen blir äldre. Personcentrerad vård har sitt ursprung inom humanistisk psykologi och begreppet beskrevs redan på 1960-talet. Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser och är en god grund för att tillgodose de varierande behov som finns hos den komplexa patientgruppen. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa vad sjuksköterskans erfarenheter är av att ge personcentrerad vård till patienter med demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie vars resultat baseras på studier med kvalitativ ansats. Vid sökning användes databaserna; CINAHL, PsycINFO och PubMed. Resultatets femton artiklar analyserades enligt Forsberg och Wengströms (2016) femstegsmetod. Resultat: Resultatet presenterades med hjälp av fyra huvudteman; organisationen, patientrelationen, kommunikation, vårdmiljö samt sju underteman; stöd på arbetsplatsen, kompetensutveckling, tids- och personalbrist, livsberättelsen - patientens historia, personliga attribut, samverkan i team och dokumentationsrutiner. Konklusion: Hälso- och sjukvården är en komplex organisation och sjuksköterskan står inför många utmaningar. Otillräckligt stöd från både ledning och kollegor samt vårdmiljöns utformning var alla faktorer som påverkade sjuksköterskans möjlighet att tillgodose personcentrerad vård. Vidareutbildning i kommunikation och demenssjukdomar upplevde sjuksköterskorna gynnsamt för deras arbete. Även vikten av att ha en god relation till patienten och att lära sig deras livshistoria framhölls som viktiga komponenter i den personcentrerade vården. / Background: Today there is approximately 150 000 individuals with dementia in Sweden and the group is expanding at the same time the population is ageing. Person centred care has its roots in humanistic psychology and the concept was described already in the 1960’s. Person centred care is one of the nurses’ six core competencies and is a good foundation for the various needs amongst the complex patientgroup. Aim: The aim for the literature review is to illustrate nurses’ experiences of giving person centred care to patients with dementia. Method: A literature review with a result based on studies with a qualitative approach. Databases used was CINAHL, PsycINFO and PubMed. The fifteen articles of the result were analyzed according to Forsberg and Wengströms (2016) model of five steps. Results: The result was presented using four main themes; the organisation, patient-relations, communication, care environment and seven subthemes; workplace support, quality of competens, lack of time and personel, lifestory - a patient’s history, personal attributes, team cooperation and documentation routines. Conclusion: The health-care system is a complex organisation and the nurse faces many challenges. Insufficient support from both management and colleagues and the formation of the care environment was all factors that affected the nurses’ ability to provide person centred care. More education in communication and different types of dementia illnesses were seen by nurses as positive contribution in their work. Even the importance of having a good relationship with the patient and learn about their lifestory was brought to daylight as important components in person centred care.

ABSTRACT Background: Today there are about 150 000 people in Sweden with dementia and every year, about 25 000 people develop dementia. A dementia disease results in impaired cognitive abilities, leading to increased nursing needs. Dementia care should be based on person-centered care, which is a central concept in the nursing profession. Purpose: To describe the nurses’ experiences of caring for older people with dementia. Method: A systematic literature study with qualitative approach and descriptive synthesis where twelve articles have been included. Results: The analysis resulted in two themes and five subthemes. The first theme is Furtherance conditions with the subthemes; The importance of getting to know the elderly, The impact of the healthcare environment and The importance of education. The second theme is Challenging aspects with the subthemes; Difficulties in treatment and Lack of resources. Conclusion: Nurses’ feelings of satisfaction were experienced when the conditions for conducting person-centered care were present. The elderly`s life story, an adapted healthcare environment and increased knowledge through education promoted care of the elderly person with dementia. Nurses experienced challenges due to difficulties in managing the elderly`s behavior, lack of time and staff in dementia care.

Background The emergency department is intended for people with acute illness or injuries. In the acute phase and in urgent situations, the focus of the healthcare staff is not always on attendance and respectful treatment or care. Instead, quick handling and strict schedules are prioritized. As a result, communication and information fail and the patients' basic needs are overlooked. Consequently, the healthcare staff might be perceived as indifferent and rude. This uncaring encounter leaves the patients feeling vulnerable, abandoned and disrespected. The absence of communication and respectful treatment may have adverse effects on the patients' well-being. Aim The aim of this study was to describe patients' experiences of treatment in emergency departments. Method A literary study was made using 9 articles with a qualitative approach. Results Two themes were identified: the patients' experiences of being noticed in emergency departments and the patients' experiences of the meaning of communication in emergency departments. The themes had two subthemes each: not to be seen, to feel confirmed, lack of information and the importance of communication in health care. Conclusion The absence of caring encounters and lack of information contributes to negative experiences in the emergency departments and is the cause of great suffering in patients. / Denna studie hade som syfte att undersöka patienters upplevelser av bemötande när de sökte vård på akutmottagningar. Resultatet visade att patienter hade svårigheter i att tala om varför de sökte vård, då personalen upplevdes som ifrågasättande och nonchalanta. Patienterna kände sig bortglömda i väntrummet då det var långa väntetider samt att de inte informerades tillräckligt. Detta resulterade i att känslor av otrygghet, rädsla och oro belystes. De patienter som däremot informerades, uppmärksammades av personalen samt där personalen bjöd in patienten till delaktighet i sitt vårdbesök, upplevde ett gott bemötande. Denna studie visar att patienter upplevde brister i bemötandet på akutmottagningar och att personcentrerad vård värderades högt av patienterna för att känna en trygghet till vården. Att inte bli respektfullt bemött resulterar i ett onödigt lidande för patienten. Vården som bedrivs på akutmottagningen är inriktad på allvarliga skador och åkommor, där personalen har som ansvar att bedöma, sortera och prioritera så att de allvarligaste skadorna hanteras först. En del av sjuksköterskan ansvar på akutmottagningen är att uppmärksamma patientens psykosociala behov, likaledes är hennes ansvar att prioritera patienters fysiska behov. Studiens resultat påvisade att patienter upplevde brister kring dessa ansvarsområden. Patienter som sökte vård på akutmottagningen upplevde ångest och oro då de saknade kunskap om sitt förändrade hälsotillstånd och var beroende av kontinuerlig information. För att ge patienten en positiv upplevelse av sitt besök så kan personcentrerad vård vara en ingång. Personcentrerad vård innebär en kärnkompetens för sjuksköterskor och belyser vikten av att tillsammans med patienten bilda en relation och ett partnerskap för att patienten ska kunna uppleva delaktighet i sin egen vård. Genom delaktighet kan patienten på ett bättre sätt hantera och begripa sin situation. Den metod som använts är en litteraturstudie. Kvalitativ forskning har granskats för att skapa en överblick av tidigare forskningsresultat kring detta ämne. Studiens syfte var att undersöka patienters upplevelser och därför valdes kvalitativ forskning, då denna forskningsmetod rekommenderas för granskningar av upplevelser.

Bakgrund: Bukspottkörtelcancer är en av de dödligaste formerna av cancer. Det kan vara av värde för sjuksköterskor att inneha kunskap om hur patienter med bukspottkörtelcancer upplever sin sjukdom, för att kunna planera en personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser hos patienter med bukspottkörtelcancer. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats och kritisk granskning av nio vetenskapliga artiklar utfördes. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Fysisk påverkan till följd av sjukdom eller behandling, Psykisk påverkan till följd av sjukdom eller behandling samt Betydelsen av kommunikation med vårdpersonal. Resultatet visade att patienter med bukspottkörtelcancer led av fysiska och psykiska symtom. Symtomen påverkade deras sociala och vardagliga aktiviteter. Resultatet visade även att patienter med bukspottkörtelcancer var i behov av information och kommunikation med vårdpersonal. Slutsats: Studien kan bidra med kunskap om hur patienter med bukspottkörtelcancer upplever sin sjukdom på en fysisk och psykisk samt kommunikativ nivå. Ytterligare forskning kring hur patienter med bukspottkörtelcancer upplever sin sjukdom kan hjälpa sjuksköterskor att känna sig trygga med att arbeta med denna patientgrupp. Förslag på vidare forskning är att studera sambandet mellan personcentrerad vård i relation till patienter med bukspottkörtelcancer. / Background: Pancreatic cancer is one of the deadliest forms of cancer. It may be valuable for nurses to have knowledge of how patients with pancreatic cancer experience their disease, in order to be able to plan a person-centered care. Purpose: The aim of the study was to explore experiences in patients with pancreatic cancer. Method: A literature study with inductive structure and review of nine scientific articles was conducted. Result: The result revealed three categories: Physical impact as a result of illness or treatment, psychological impact as a result of illness or treatment and Importance of communication with healthcare professionals. The results showed that patients with pancreatic cancer suffered from physical and psychological symptoms. The symptoms affected their social and everyday activities. The results also showed that patients with pancreatic cancer were in need of information and communication with healthcare professionals. Conclusion: This study can contribute with knowledge about how patients with pancreatic cancer experience their disease on a physical, psychological and communicative level. Further research on how patients with pancreatic cancer experience their disease can help nurses feel safe working with this type of patients. Suggestion for further research is to study the relationship between person-centered care in connection to patients with pancreatic cancer.

Digital technologies are becoming increasingly common tools in our daily lives. We use it for finding information, but also to communicate with people all over the world. With a vision to strengthen Swedish healthcare's digital resources, Sweden has made major efforts in this area. Improved living conditions have changed the demographic situation as people grow older, which in turn places higher demands on healthcare efficiency. Being able to meet these demands has made digitalization of healthcare increasingly important, but also demonstrating new challenges such as participation, transparency and usability. The purpose of this study has been to investigate if communicative tools can be created to facilitate nurses work with person-centred care and to enhance patients' positive experiences of their own care. The study is based on interviews and observations with nurses working within orthopaedic sections and employees working in facility management as well as administration within the hospital. The results show that digital solutions can be effective tools for enhancing person-centered care, but with automated solutions the physical encounter between nurses and patients can be reduced. The concepts that have been developed are two mobile applications. They were developed with the intention to make it easier for nurses to document and communicate patients' activity and care plans.

Bakgrund: Världens befolkning ökar, under de kommande 30 åren beräknas antalet personer över 65 år fördubblas. Detta kommer innebära en ökning av äldre i vården samtidigt som studier beskriver att intresset hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter att arbeta inom äldrevård är lågt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskestudenters och sjuksköterskors syn på äldre. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 10 kvalitativa studier. Sökningar genomfördes i databaserna Pubmed, Cinahl och Scopus. Analysen utfördes enligt Fribergs femstegsmetod. Resultat: Resultatet formulerades som tre kategorier och sex underkategorier: ‘Äldre är förlorare’: ‘Förfallet är chockerande’ ‘Förlorad värdighet’ och ‘På väg mot livets slut’,‘Äldre är hjälplösa’: ‘Åldrandet, en tid av hjälplöshet’ och ‘Utmaningar i kommunikationen’ och ‘Äldre är fortfarande betydelsefulla människor’: ‘Rika påerfarenheter’ och ‘Värdefulla’. Konklusion: Sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters syn på äldre var både negativoch positiv. Kontakt med äldre var en viktig faktor för en vilja att arbeta inom äldrevård,dock krävs mer forskning i ämnet. Sjuksköterskestudenten behöver mer utbildning omäldre, etik och personcentrerad vård för att motverka den negativa bilden av äldre sområder i vården / Background: The world's population is increasing and over the next 30 years the number of people over the age of 65 is expected to double resulting in an increase in the elderly incare. Simultaneously, research reports a low interest of nurses' and nursing students' inworking with elderly. Aim: To illuminate the views of nursing students and nurses on the elderly. Methods: A literature review based on 10 qualitative studies. Searches were conducted inthree databases; Pubmed, Cinahl and Scopus. An analysis using Friberg's five-stage modelwas conducted. Results: The result was formulated in three categories and six subcategories; ‘Elderly arelosers': 'Deterioration is shocking', 'Lost dignity' and ‘Towards the end of life’, 'Olderpeople are helpless': 'Ageing, a time of helplessness' and 'Challenges in communication'and 'Elderly are still important': 'Rich in experience' and 'Valuable'. Conclusion: Nurses' and nursing students' views on the elderly were both negative andpositive. Contact with the elderly was an important factor affecting their will to work withelderly, however, more research is needed. Nursing students need more education ingerontology, ethics and person-centered care in order to counteract the negative image ofthe elderly in health care.

SAMMANFATTNING Idag är cirka 19 procent av befolkningen i Sverige 65 år eller äldre. Många av dessa äldre har en komplex sjukdomsbild. Detta kräver att vården som ges är holistisk; hänsyn måste tas till både fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Personcentrerad vård syftar till att se hela människan och hennes behov och resurser. Begreppet är idag erkänt och något som hälso- och sjukvård ska arbeta utifrån. Tidigare studier visar på att vården brister när det gäller personcentrerad vård för äldre personer. Många äldre personer upplever att de av sjukvården inte ses som en person eller som en helhet, utan de upplever att vården enbart ser en del eller en diagnos. Sjuksköterskor spelar en nyckelroll i vårdandet av äldre personer, och det är därför relevant att belysa deras erfarenheter av personcentrerad vård och vilka fördelar och nackdelar de har erfarenheter av. Detta kan leda till ökad förståelse för faktorer som är centrala vid personcentrerad vård, för att kunna ge optimal vård för äldre. Syfte med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av personcentrerad vård av äldre. Den metod som användes var litteraturöversikt. Sökningar av artiklar gjordes i PubMed, CINAHL, Google Scholar och Web of Science. Totalt inkluderades 16 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Innehållsanalys användes och kategorier identifierades i artiklarna. I resultatet framkom faktorer som har betydelse för att sjuksköterskor ska kunna bedriva personcentrerad vård för äldre. Dessa var arbetsmiljö, organisation, demografiska faktorer och kommunikation. Sjuksköterskor lyfte fram många positiva erfarenheter av personcentrerad vård av äldre. Fördelar var till exempel högre vårdkvalité, förbättrat arbetsklimat och arbetsengagemang och mindre stress. Den ledde även till lägre nivåer av dåligt samvete hos sjuksköterskor och minskade deras vilja att byta arbetsplats. Nackdelarna som sjuksköterskorna hade erfarenhet av, var framför allt att personcentrerad vård var resurskrävande. Den krävde tid, adekvat bemanning, fungerande teamarbete och en ledning som stöttade. Många sjuksköterskor beskrev att riktlinjer och rutiner arbetade mot personcentrerad vård, det var därför svårt att sätta patientens behov och önskemål före dessa. Sjuksköterskor var inte heller alltid bekväma med att ge patienten mer makt och påverkan. Slutsatsen som kan dras av denna litteraturöversikt är att sjuksköterskors erfarenheter visade att faktorer som arbetsklimat, engagemang samt vårdkvalitet förbättrades med personcentrerad vård, men att tid och resurser kunde påverka utförandet negativt. / ABSTRACT Today about 19 per cent of Sweden's population are aged 65 or older. Many of these seniors have a complex clinical picture. This requires that the care provided is holistic; consideration must be given to not only the physical but also to the mental, social and spiritual needs of the patient. Person-centered care is aimed at the whole person and their needs and resources. The concept is currently recognized and something that health care should be based on. Previous studies show health care shortcomings in the person-centered care for older people. Many of them feel that the health services does not see them as a person or in their entirety, they feel that health care workers only see a part of them or a diagnosis. Nurses play a privotal role in the care of older people, and therefore it is relevant to highlight their experiences of person- centered care and what advantages and disadvantages they have experienced. This can lead to a greater understanding of the factors that are central to person-centered care, in order to provide optimal care for the elderly. The aim of this literature review was to highlight nurses' experiences of person-centered care for the elderly. The method used was a literature review. Searches for articles have been made in PubMed, CINAHL, Google Scholar and Web of Science. A total of 16 scientific papers were included, with both quantitative and qualitative methods. Content analysis was used and categories were identified in the articles. The result showed factors that are important for nurses in order to conduct in person-centered care for the elderly. These were working environment, organization, demographic factors and communication. Nurses highlighted many positive experiences of person-centered care of the elderly. Benefits were for example higher quality of care, improved working climate and job commitment as well as less stress. It also lowered levels of bad conscience amongst the nurses and made them less inclined to change workplace. The main disadvantages that the nurses had experienced, was that person-centered care was costly. It required time, adequate staffing, effective teamwork and a supportive management team. Many nurses described that policies and procedures are working against person-centered care, and that it was difficult to put the patient's needs and wishes before those. Additionally, nurses were not always comfortable with giving patients more power and influence. The conclusion to be drawn from this literature review is that nurses' experiences showed that factors such as work environment, commitment and quality of care improved by person- centered care, but that time and resources could affect performance negatively.