Ambulanssjuksköterskor träffar dagligen patienter i olika situationer. Varje situation är unik och ställer höga krav på ambulanssjuksköterskans kommunikativa förmåga, både icke-verbalt och verbalt. God kommunikation är en förutsättning för en bra vårdrelation mellan patienten och vårdaren och har visat sig vara en central del för att uppnå personcentrerad vård. Bristande kommunikation i vården är ett av de vanligaste klagomålen från patienter och har visat sig kunna leda till sämre vård, ökade risker för vårdskador samt ökade socioekonomiska kostnader. Syftet var att identifiera vilka faktorer som enligt patienten upplevs inverka på kommunikationen i mötet med ambulanspersonal prehospitalt. Metoden som valdes var en litteraturöversikt där sökningar efter vetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. 16 kvalitativa vetenskapliga studier användes i föreliggande litteraturöversikt efter att de kvalitetssäkrats och analyserats. I resultatet framkom fyra huvudkategorier som enligt patienten upplevdes inverka på kommunikationen i mötet med ambulanspersonal: Inge trygghet, Bekräftelse, Dialog, Information. Under kategorin Inge trygghet framkom tre subkategorier: Bemötande, Paralingvistiska element samt Empati. Slutsatsen var att de nyckelfaktorer som enligt patienten upplevdes inverka på kommunikationen med ambulanspersonal var vitala för att möjliggöra personcentrerad vård och ökad patientsäkerhet. Ytterligare forskning inom området är nödvändigt för att säkerställa vilka faktorer som enligt patienten upplevs inverka på kommunikationen i mötet med ambulanspersonal prehospitalt / Ambulance-nurses meet patients on a daily basis in different situations. Every situation is unique and places high demands on the ambulance nurse’s communicative ability, both non- verbally and verbally. Good communication is a prerequisite for a good care relation between patient and carer and has proven to be a central part of achieving person-centered care. Deficient communication in healthcare is one of the most common complaints from patients and has been shown to be able to lead to inadequate care, increased risks of adverse events and also increased socio-economical costs. The aim was to identify which factors according to the patient are perceived to affect the communication in the encounter with ambulance personnel in the prehospital environment. The method that was chosen was a literature review where searches for scientific articles were made in the databases Cinahl and PubMed. 16 qualitative scientific studies were used in this literature review after they were quality assured and analyzed. The results emerged in four main categories which, according to the patient, were perceived to influence the communication in the meeting with ambulance personnel: Provide security, Confirmation, Dialogue, Information. Under the category Provide safety three subcategories emerged: The encounter, Paralinguistic elements and Empathy. The conclusion was that the key factors, which according to patients were perceived to affect the communication with ambulance personnel were vital in enabling person-centered care and increased patient safety. Further research within this field is necessary to ensure which factors influence on the communication in the encounter with the ambulance personnel in the prehospital environment.

En åldrande befolkning i västvärlden leder till ett högre antal äldre över 80-års ålder. Ambulanssjuksköterskan ska enligt riktlinjer jobba med professionellt, personcentrerat och vetenskapligt med ansvar för omvårdnad, symtomlindring och behandling av patienter. Det finns begränsat med material som beskriver den omvårdnad i ambulanssjukvården. Syftet var att beskriva upplevelser av omvårdnadsåtgärder för den geriatriska patienten med höftledsfraktur inom prehospital akutsjukvård. Använd metod har varit en integrerad litteraturöversikt med systematisk ansats och en integrerad analysmetod vilket är en sammanställning av befintlig forskning inom experimentell, icke-experimentell, teoretisk och empirisk kunskap vilka integreras inom ett specifikt område. Tretton kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts för att svara på studiens syfte. Resultatet visade att empati är en av grunderna för att patienten ska få känna sig som personer och inte ett tillstånd. Det tyder på vikten av att patienter får förtroende för ambulanspersonalen för att vården ska bli så bra som möjligt. Kommunikation är en annan av grunderna till att patienten ska få en bra upplevelse av prehospital sjukvård. Kontinuerlig kommunikation gör patienten mindre stressad. När patienten upplever att ambulanspersonalen är deltagande och medkännande blir vården blir mer personcentrerad än sjukdomsfokuserad. Ett bra patientmöte leder till minskad oro och rädsla hos patienten, samt att patienten får större förtroende för ambulanspersonalen. Slutsatsen var att det är viktigt att ambulanspersonal förstår hur deras agerande påverkar patientmötet. Genom att ambulanspersonalen jobbade engagerat och personcentrerat kunde de göra patienten delaktig i sin vård vilket ökade patientens välbefinnande samt minskade deras lidande. De omvårdnadsåtgärder som har visat sig viktiga i den här studien är kommunikation, empati samt personcentrerad omvårdnad. / An aging population in the Western world leads to a higher number of elderly people over the age of 80. According to guidelines, the ambulance nurse must work in a professional, person- centred and scientific manner with responsibility for nursing, symptom relief and treatment of patients. There is limited material that describes nursing in the ambulance service. The aim was to describe experiences of nursing care for the geriatric patient with hip fracture in pre-hospital emergency care. The method used has been an integrated literature review with a systematic approach and a integrative analysis method, which is a compilation of existing research within experimental, non-experimental, theoretical and empirical knowledge which is integrated withins a specific area. Thirteen qualitative and quantitative articles have been used to answer th purpose of the study. The results showed that empathy is one of the foundations for the patient to feel like a person and not a condition. This indicates the importance of patients gaining trust in the ambulance staff for the care to be as good as possible. Communication is another one of the foundations for the patient to have a good experience of pre-hospital healthcare. Continuous communication makes the patient less stressed. When the patient experiences participation and compassion from the ambulance staff, the care becomes more person-centered than disease focused. A good patient meeting leads to reduced anxiety and fear in the patient, as well as the patient gaining greater trust in the ambulance staff. The conclusion was that it is important that paramedics understand how their actions affect the patient encounter. By working in a person-centered way, the paramedics were able to make the patient involved in their care, which increased the patient's well-being and reduced their suffering. The nursing measures that have been shown to be important in this study are communication, empathy and person-centred nursing.

No description available.

Litteraturöversikten behandlar begreppen kognitiv sjukdom, personcentrering och livskvalitet. Kognitiv sjukdom drabbar varje år ett ökande antal människor.  Konsekvensen av kognitivsjukdom är omfattande med ett ökande antal drabbade på samhällsnivå. Ett personcentrerat förhållningssätt inom vården kan bidra till god omvårdnad och ökad livskvalitet. Syftet med studien var att belysa inverkan av personcentrerad vård på livskvalitet hos personer med kognitiv sjukdom. Använd metod var en allmän litteraturöversikt med systematisk sökmetod. Databassökning genomfördes med sökorden demens, Alzheimer, personcentrerad vård och livskvalitet, vilket bedömdes svara väl mot syftet. Efter urval kvarstod 15 artiklar, kvalitativa och kvantitativa, vilket gav en mixad metod.  Resultatet extraherades genom tematisk syntes, genom vilken analytiska teman genererats. Resultatet presenterades under tre teman: ökad livskvalitet genom (1) aktiviteter, (2) sociala interaktioner och (3) emotioner. Personcentrerade aktiviteter i dagliga livet visade sig ha påverkan på livskvalitet hos personer med kognitiv sjukdom. Personer som erhöll högre andel personcentrerad vård värderades ha högre livskvalitet och bättre förmåga att genomföra aktiviteter i dagliga livet. Personcentrerad vård förbättrade sociala interaktionerna, vilket gav positiv påverkan på livskvalitet. Positiv påverkan på interaktioner kunde ses oavsett grad av kognitiv sjukdom. Personcentrerad vård minskade agitation, ökade livskvalitet och välbefinnande.  Slutsatsen visade att personcentrerad vård har betydelse för livskvalitet hos personer med kognitiv sjukdom. Personcentrerad vård har inverkan på en rad områden i livet vid ökad livskvalitet exempelvis ökad förmåga till aktiviteter i dagliga livet. Det påvisades också att valfrihet och upplevd kontroll påverkade livskvalitet positivt. / The literature review deals with the concepts of cognitive disease, person-centeredness and quality of life (QoL). Cognitive disease affects an increasing number of people every year. The impact of cognitive disease is extensive with an increasing number of people affected at the societal level. A person-centered approach can add to good care and increased QoL. The aim of the study was to highlight the impact of person-centered care on QoL in people with cognitive disease. The method used was a literature review with a systematic search method. A database searchwas conducted using the keywords dementia, Alzheimer, person-centered care and quality of life, which were assessed to respond well to the aim of the study. 15 articles remained after selection, both qualitative and quantitative, which resulted in a mixed method approach. The results were extracted through thematic synthesis, through which analytical themes were generated.The results were presented under three themes: increased QoL through 1) activities, 2) social interactions and 3) emotions. Person-centered activities in daily life were found to have an impact on the QoL of people with cognitive disease. Persons who received a higher proportion of person-centered care were valued as having a higher QoL and a better ability to carry out activities in daily life. Person-centered care improved social interactions, which had a positive impact on QoL. Positive influence could be seen regardless of the severity of the cognitive disease. Person-centered care also reduced agitation and increased QoL and wellbeing. The conclusion showed that person-centered care is important for the QoL of persons with cognitive disease. Person-centered care has an impact on several areas in life when QoL is increased, as for instance increased ability to carry out activities of daily life. Freedom of choice and perceived control was shown to affect QoL positively.

Bakgrund: Fler patienter väljer att vårdas palliativt i det egna hemmet med insatser från sjuksköterskor som jobbar i hemsjukvården. Palliativ vård som bedrivs i hemmet utförs av multiprofessionella team med bland annat läkare, sjuksköterskor, patienter och anhöriga.Syfte: Att beskriva brytpunktssamtalets betydelse för palliativ vård inom hemsjukvård. Metod: Vald metod är kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats för att svara mot examensarbetets syfte. För att analysera insamlad litteratur valdes kvalitativ innehållsanalys,analysen arbetades utifrån meningsenheter, subkategorier och kategorier. Resultat: Utifrån analysen framkom fyra kategorier: Information för ökad acceptans, Tidens betydelse, Delat beslutsfattande, Samverkan för god palliativ vård. Resultatet visade på att patienters preferenser är viktig grundstomme i personcentrerad vård och god palliativ vård. Patienter och anhörigas delaktighet i brytpunktssamtalet gör att patientens önskemål och behov kommer till känna vilket också genererar gemensamma mål för multiprofessionella teamarbetet. Slutsats: Brytpunktssamtal är en viktig del för patienter och anhöriga gällandebeslutsprocessen där kurativ vård övergår till palliativ vård. När patienter inte är delaktig i beslutsfattande gällande palliativ vård tas beslut från personal eller anhöriga utifrån hur de tror att patienters preferens för palliativ vård är. Sjukvården måste bli bättre att involvera patienter och anhörig i ett delat beslutsfattande vilket är en grundförutsättning för personcentrerad vård. / Background: More patients choose to be treated palliatively in their home with efforts from nurses who work in home health care. Palliative care conducted in the home is carried out by multiprofessional teams including doctors, nurses, patients and relatives. Aim: To describe the importance of the breakpoint conversation for palliative care in home health care. Method: The chosen method is a qualitative literature review with an inductive approach to correspond to the purpose of the degree project. To analyze the collected literature, qualitative content analysis was chosen, the analysis was worked based on sentence units, subcategories, and categories. Result: Based on the analysis, four categories emerged: Information for increased acceptance, The importance of time, Shared decision making, Collaboration for good palliative care. The results showed that patients’ preferences are animportant backbone of person-centred care and good palliative care. Patients’ and relatives’participation in the breakpoint conversation makes the patients’ wishes and needs known, which also generates common goals for multiprofessional teamwork. Conclusion: Breakpoint conversations are an important part for patients and relatives regarding thedecision-making process where curative care is transferred to palliative care. When patientsare not involved in palliative care decision-making, decisions are made by staff or relativesbased on how they believe patients' preference for palliative care is. Health care must becomebetter at involving patients and relatives in shared decision-making, which is a basicprerequisite for person-centered care.

Bakgrund: Obstipation är ett vanligt förekommande tillstånd världen över med en varierande prevalens mellan 0,7% - 79%. Symtomen är subjektiva men vanligt beskrivna symtom är buksmärta, illamående och trötthet. En påverkan på det psykologiska och sociala välbefinnandet är uttalat. Syfte: Att beskriva individens upplevelse vid obstipation. Metod: Studien är en litteraturstudie som genererade i nio vetenskapliga artiklar genom sökningar i vetenskapliga databaser. Likheter och olikheter jämfördes i samtliga artiklar och fyra huvudkategorier kunde identifierades. Resultat: Följande huvudkategorier presenterades; (i) individers upplevelser av förståelse från vården, (ii) individers upplevelser kring behandlingsmetoder, (iii) individers upplevelser av fysiska obstipationssymtom (iv) obstipations påverkan på det psykiska och sociala välbefinnandet. Personcentrerad vård beskrivs som bristande då det föreligger ett tabu och känslighet kring ämnet. Kommunikation om obstipation initieras sällan av personal inom hälso-och sjukvården vilket har betydelse för information kring behandlingsmetoder och livsstilsförändringar. Obstipation är en bidragande faktor till ett försämrat psykiskt och socialt välbefinnande. Konklusion: Tillståndet är vanligt förekommande och måste därför normaliseras bland både individer och inom hälso- och sjukvården. Det krävs för att skapa bättre förutsättningar att kunna hantera tillståndet och för ett ökat välbefinnande. / Background: Constipation is a common condition worldwide with a varying prevalence between 0.7% - 79%. The symptoms are subjective but commonly described symptoms are abdominal pain, nausea and fatigue. An impact on psychological and social well-being is pronounced. Aim: To describe the individual's experience of constipation. Method: The study is a literature study that generated nine scientific articles through searches in scientific databases. Similarities and differences were compared in all articles and four main categories could be identified. Results: The following main categories were presented; (i) individuals' experiences of understanding from care, (ii) individuals' experiences of treatment methods, (iii) individuals' experiences of physical constipation symptoms (iv) constipation's impact on psychological and social well-being. Person-centred care is described as lacking as there is a taboo and sensitivity around the subject. Communication about constipation is rarely initiated by health care staff, which is important for information about treatment methods and lifestyle changes. Constipation is a contributing factor to impaired mental and social well-being. Conclusion: The condition is common and must therefore be normalized both among individuals and within health care. It is required to create better conditions to be able to manage the condition and for increased well-being.

Bakgrund: Cirka 3,8 procent av världens befolkning lider av depression och det är en av de ledande orsakerna till nedsatt funktionalitet samt innebär lidande för de som drabbas. Depression ökar risken för suicid och uppskattningsvis dör ungefär 700 000 människor årligen till följd av suicid. I Sverige söker sig de flesta med depression främst till primärvården, där sjuksköterskan ofta är den första som kommer i kontakt med patienterna.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med depression i primärvården. Metod: Studiens design är kvalitativ litteraturöversikt med tolv vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Två kategorier och sju underkategorier identifierades. Främjande faktorer innehöll underkategorierna Det mellanmänskliga mötet och Att besitta kunskap. Barriärer innefattade underkategorierna Tidsbrist, Bristande kunskaper och kompetens, Sjuksköterskors självförtroende samt Attityder till depression. Slutsats: Tidsbrist är en barriär som hindrar sjuksköterskor från att identifiera och bedriva omvårdnadsarbete för patienter med depression. Om tid finns, kan det mellanmänskliga mötet uppstå där patienten får delge sin patientberättelse och sjuksköterskan kan arbeta i personcentrerad anda. Kunskapsbrist hos sjuksköterskor försvårar identifieringen av depression vilket kan leda till negativa attityder och sänkt självförtroende. Framtida forskning bör fokusera på äldre människors depression och depression i låginkomstländer. / Background: Approximately 3.8 percent of the world’s population suffer from depression. It is one of the leading causes of disability and leads to suffering for those affected. Depression increases the risk of suicide. Roughly 700 000 people die due to suicide annually. In Sweden, most people with depression turn to primary care, where a nurse generally is the first person patients have contact with.  Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of meeting patients with depression in primary care.  Method: The design of this study is a qualitative literature review, analyzed with a qualitative content analysis. Result: Two categories and seven subcategories were identified. Promoting factors consisted of the subcategories Interpersonal encounter and To possess knowledge. Barriers included the subcategories Lack of time, Lack of knowledge and competence, Nurses’ confidence and Attitudes towards depression. Conclusion: Lack of time is a barrier which hinders nurses from providing an adequate nursing care for patients with depression. If time is available, an interpersonal encounter may arise. Nurses’ lack of knowledge makes it difficult to identify depression, which might lead to negative attitudes and reduced confidence. Future research should focus on depression in the elderly and depression in low-income countries.

Background: To illuminate parts that describe emergency departments, the triage's approach and how patient's experiences of long waiting times can contribute to patient's satisfaction. Importance of the environment and treatments from nurses can affect patient's experience of feeling dignity and safety. Aim: The purpose of this literature study was to illustrate patients' experiences of the treatment in emergency departments when the waiting time was long. Method: From patient's perspective was an integrated compilation of 12 qualitative studies made, where the results from the articles were analyzed and meaning units were brought out, and two themes with seven subthemes were found. Results: Patients experienced frustration and anxiety when waiting. Patients endeavor and desire to feel safe, to be able to communicate in the care meeting with the nurse, receive information even if it's minimal, providing an understanding and manageability towards patients, which contributed to preserving patients' dignity while staying in the emergency department. Conclusion: This literature study showed that communication and information were the most valuable factors to patients and their sense of dignity.

Background: Over 40 million people around the world suffer from incurable illness or injury each year and need palliative care. The patient experience of end-of-life care needs to be illustrated, to make the healthcare better. There is little knowledge about the social, psychological, and existential dimensions of palliative care. Therefore, it is of relevance that the nurse has knowledge about the patient’s experiences, to be able to offer a better care.  Aim: The aim of this study was to describe adult patients’ experiences of palliative care.  Method: The study was based on a literature study, that had a qualitative approach. Ten scientific articles were searched and selected from databases Cinahl and PubMed, with inclusion criteria's adults, English language, year 2012-2022. The articles were analysed using Friberg’s (2017) five steps process.  Results: Three major themes emerged: safety and its impact, the significance of the relationship to healthcare staff, and the impact of palliative care. The patients expressed the value of a good communication with the healthcare staff, to enable feeling safe, seen and understood. Patients better understanding of palliative care resulted in feeling secure. And through receiving practical help, they maintained autonomy and self-determination.  Conclusion: This study emphasized that patients' experiences of receiving palliative care is important to uptain a good quality of life. Whereas person-centered care, good communication skills, and good quality of care are central parts.

Bakgrund: Att leva med hjärtsvikt innebär att leva med en allvarlig kronisk sjukdom, vilket ställer höga krav på patienten. Konsekvensen av låg följsamhet kan bli att symptomen förvärras vilket i sin tur leder till sjukhusvistelse. För att förbättra följsamheten hos dessa patienter behöver alternativa strategier lyftas fram. Som bakgrund till detta tar studien upp hjärtsvikt och dess behandling, hälsolitteracitet som begrepp och användningsområde, låg följsamhet och låg hälsolitteracitet samt sjuksköterskans omvårdnadsperspektiv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka upplevda orsaker till låg följsamhet hos patienter med hjärtsvikt. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats, inriktad på patienter med hjärtsvikt och deras perspektiv. Databassökning genomfördes med blocksökningar i CINAHL och PubMed. 12 artiklar granskades med en granskningsmall för kvalitativa artiklar, utformad av SBU. En enkel form av innehållsanalys enligt Forsberg och Wengström, användes vid analysförfarandet. Resultat: Patienter upplevde sig ha svårt att förstå sin sjukdom, de kände att stort ansvar lades på dem, saknade stöd, fick bristfällig information och upplevde otydlig kommunikation med hälso- och sjukvården. De hade även svårt att ändra vanor och upplevde sig gå miste om sociala situationer till följd av känslan av den begränsning som rekommendationerna medförde. Detta ledde i sin tur till låg följsamhet. Resultatet presenterades i fyra teman: att inte förstå sin sjukdom, upplevelse av bristande stöd, upplevelse av bristande kommunikation och information och upplevelse av bristande välbefinnande. Slutsats: Resultatet visade på de svårigheter som patienter upplever i att leva med hjärtsvikt. De fyra teman diskuterades utifrån hälsolitteracitet, sjuksköterskans omvårdnadsperspektiv och personcentrerad vård. Studien lyfte fram patienters perspektiv av orsaker till låg följsamhet men även hur sjuksköterskan skulle kunna påverka patienter till ökad följsamhet. Ett personcentrerat perspektiv och kunskap om hälsolitteracitet lyfts fram som alternativa sätt att nå patienter med låg följsamhet. / Background: To live with heart failure means living with a severe cronic disease, this requires a lot of the patients. The consequence of low compliance can result in worsened symptoms which leads to hospitalization. To improve patients’ compliance alternative strategies needs to be highlighted. The background in this study contains four parts: heart failure and its treatment, health literacy as a concept and its usability, low compliance and low health literacy, and a nursing perspective. Aim: The aim was to explore perceived reasons for low compliance in patients with heart failure. Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative approach, with a focus on patients with a heart failure and their perspective. The database search was performed with searches in CINAHL and PubMed. 12 articles were reviewed with a template by SBU. A simple form of content analysis was used for analysing the articles. Result: Patients experienced that it was difficult to understand their disease, they felt a large responsibility were imposed on them, they experienced a lack of support, inadequate information and experienced inexplicit communication with the health care. Patients also experienced difficulty changing habits and to miss out on social occasions because of the limitations the recommendations imposed. All this led to low compliance. The results were presented in four themes: to not understand one’s disease, experience of a lack of support, experience of inadequate communication and information, and experience of insufficient wellbeing. Conclusion: The results show the difficulties that patients experience when living with heart failure. The four themes were discussed from a health literacy perspective, a nursing perspective and patient-centered care. The study highlights the patient perspective on reasons for low compliance but also how the nurse can influence patients to increase their compliance. Health literacy and patient-centered care are discussed as alternative ways to reach patients with low compliance.