Bakgrund: Globalt räknas demenssjukdom till en av de stora folksjukdomarna. Symtomen på demenssjukdom delas in i kognitiva- psykiska- beteendemässiga och kroppsliga symtom. Dessa symtom orsakar stort lidande för personen med demenssjukdom och det är också svårt för anhöriga och vårdpersonal att möta de som drabbas av demenssjukdom och dessa symtom. Vård och omsorg vid demenssjukdom ska enligt Socialstyrelsen ges från ett personcentrerat förhållningssätt. Tidigare forskning visar att personcentrerad vård förordas som metod för att ge vård av hög kvalitet. Sjuksköterskans ansvar är omvårdnad. Omvårdnadens konsensusbegrepp är människa, hälsa, omvårdnad och miljö. Tidigare forskning visar att musik kan vara en användbar del i att förbättra omvårdnaden av personer med demenssjukdomar, både ur ett patient- och personalupplevt perspektiv. Syfte: Att sammanställa forskning som beskriver hur musik används inom demensvården och påvisa dess eventuella påverkan på personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt för att sammanställa kunskapsläget. Artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO med sökorden ”dementia”, ”music”, ”care” och ”nurs*”. Efter kvalitetsgranskningen inkluderades 16 artiklar. Artiklarna analyserades, tolkade och sammanställdes i en resultatmatris. Resultat: Litteraturöversiktens resultat visade att musik som en del av demensvården hade positiv effekt på symtomen tillhörande demenssjukdomarna. De påtagligaste positiva effekterna visade sig inom de fyra områdena beteendemässiga- psykologiska och kognitiva symtom samt livskvalitativa värden. Slutsats: Musik är ett bra alternativ och/eller tillägg i demensvården och behandlingen av personer med demenssjukdom / Background: Globally, dementia is considered one of the major diseases of the population. Symptoms of dementia are divided into cognitive, behavioral and physical. These cause severe suffering to the person with dementia and is a challenge for the relatives and healthcare professionals. Care and nursing for persons with dementia should, according to the National Board of Health and Welfare, be given from a person-centered approach. Previous research shows that person-centered care is recommended for providing high-quality care. The nurse's responsibility is nursing. The consensus concept of nursing is a human being, health, nursing and the environment. Previous research shows that music can be a useful in the care of people with dementia. Purpose: To present research describing how music is used in dementia care and demonstrate the possible effects on people with dementia.  Method: Literature review to compile the state of knowledge. Articles were searched in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO with the search words "dementia", "music", "care" and "nurs *". After the quality review, 16 articles were included. The articles were analyzed, interpreted and compiled in a result matrix. Result: The result of the literature review showed that music as part of the nursing and care had a positive effect on the symptoms associated with dementia. The most significant positive effects were found in the four areas of behavioral, psychological, cognitive symptoms and quality of life. Conclusion: Music is a good alternative and/or supplement in nursing and treatment of people with dementia.

Bakgrund: I Sverige lever idag ungefär 130 000 - 150 000 personer med demenssjukdom. Sjukdomen orsakas av skador i hjärnan som medför en rad symtom som påverkar olika förmågor negativt hos personen som är drabbad. Detta leder i sin tur att personen blir beroende av omgivningen. Malnutrition är ett av de problem som personer med demenssjukdom drabbas av. Det är sjuksköterskans ansvar att ha kunskap och kännedom om tecken på risk för undernäring och att arbeta på ett personcentrat sätt för att motverka malnutrition. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva förebyggande åtgärder som motverkar undernäring hos personer med demenssjukdom. Metod: Denna litteraturöversikt grundas på 15 vetenskapliga artiklar som analyserats och sammanställts. Resultat: Fyra olika teman framkom med omvårdnadsåtgärder som främjade nutritionsintaget hos personer med demenssjukdom. Dessa var fysisk och psykosocial måltidsmiljö, individuellt anpassande åtgärder för att öka nutritionsintaget och personalens behov av utbildning och kännedom om individen. Slutsats: Resultat av denna litteraturöversikt visade olika åtgärder som medförde ökat intag av mat och vätska hos personer med demenssjukdom. Hälsotillståndet hos personer med demenssjukdom kan försämras om åtgärder för att motverka undernäring inte tillämpas vilket kan leda till komplikationer så som undernäring och ohälsa. Det är centralt att åtgärderna utgår från den enskilda individen vilket ökar välbefinnande och dennes autonomi. / Background: It is about 130 000-150 000 people in Sweden living with dementia. The disease are caused by brain damage and it entails various numbers of symptoms that affect different abilities in the person with dementia. This leads to that the person becomes dependent on his or her surroundings. Malnutrition is one of the problems people with dementia suffers from. It lays in the nurse responsibility to have knowledge, to pay attention in signs of risk for malnutrition and to work with person-centered care to counteract malnutrition. Object: The purpose of this study was to describe interventions that prevent malnutrition in people with dementia. Method: This literature review was based on 15 scientific articles that were analyzed and complied. Results: Four different themes with nursing actions emerged that support the nutrition intake among people with dementia. The themes where physical and psychosocial dining environment, individually customized care actions to increase nutrition intake and health professionals need for education and their knowledge about the individual. Conclusion: The result of this literature review showed various care actions that increase food and fluid intake among persons with dementia. The state of health among people with dementia can be impaired if actions are not applied which can cause complications as malnutrition and illness. It is essential that the interventions assume from the individual, which improves the personal well-being and their autonomy.

Bakgrund: Att få en demenssjukdom innebär att olika färdigheter och funktioner försämras allt eftersom. Det är också vanligt att personer med demenssjukdom drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) någon gång under sjukdomens förlopp. De varierande symtomen kan vara svåra för vårdpersonal att möta. Genom att ha kunskap om sjukdomen samt ha god moral och etik ökar chanserna till ett gott bemötande och en god personcentrerad omvårdnad.   Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av bemötande av personer med demenssjukdom.   Metod: En kvalitativ studiedesign valdes och intervjumaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingen utgjordes av fyra semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med omvårdnadspersonal från två olika kommuner i Sverige.   Resultat: I resultatet framkom fem kategorier och 10 subkategorier. Det handlar om att möta personen bakom demenssjukdomen, att bevara personens värdighet, att kunskap har betydelse, att sträva åt samma håll samt känslan av otillräcklighet.   Slutsats: Studien har bekräftat syftet enligt författarna. Vårdarna är måna om att ha ett bra bemötande och göra gott för den demenssjuke. Det finns många faktorer som påverkar, vissa som främjar och andra som hindrar dem från att alltid ha ett gott bemötande. Kunskap, personalkontinuitet och tillräckligt med tid är grundläggande faktorer för att vårdarna ska kunna arbeta personcentrerat. / Background: Getting a dementia disorder means that different skills and functions are impaired. It is also common for people with dementia to suffer from behavioral and psychological symptoms (BPSD) sometime during the course of disease. The varying symptoms can be difficult for healthcare professionals to face. By having knowledge of the disease as well as having good morals and ethics, the chances of good treatment and a good person-centered nursing increase.   Aim:  To describe the nursing staff´s experiences of treating people with dementia.   Method: A qualitative study design was chosen and the interview material was analyzed according to qualitative content analysis. The data collection consisted of four semi-structured focus group interviews with nursing staff from two different municipalities in Sweden.   Result: The result showed five categories and 10 subcategories. It is about meeting the person behind the dementia disease, preserving the person's dignity, knowing that knowledge is important, striving for the same direction and the feeling of inadequacy.   Conclusion: The study has confirmed the purpose of the authors. The caregivers are keen to have a good treatment and want to do good for the persons with dementia. There are many factors that influence, some that promote and others that prevent them from always having a good response. Knowledge, staff continuity and sufficient time are fundamental factors to the caregivers so they can be able to work with person-centered care.

Bakgrund: Trots att patienten har rätt enligt lag till att vara delaktig under sin vårdtid är det inte alltid lätt att göra detta i verkligheten. Det är viktigt att förstå vilka förutsättningar som behövs för att patienten ska känna sig delaktig i sin vård.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser och vad som kan påverka patienternas delaktighet i beslut om vård och behandling inom slutenvård. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien. Semistrukturerade intervjuer med intervjuguide som bestod av förutbestämda öppna frågor användes för datainsamling. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att inte alla patienter är helt delaktiga i beslut om sin vård och behandling. Kommunikationen inom teamet och med patienten, patienternas sjuklighet och vårdpersonalens förhållningssätt är de faktorer som framkommer i studiens resultat. Konklusion: I denna studie framkom det att klinisk erfarenhet, kompetens, kunskap samt god kommunikation med ömsesidig dialog och relevant information till patienten möjliggör att sjuksköterskor skapar förutsättningar för patientens delaktighet. Det framkom även att vårdpersonal behöver mer utbildning för att öka sin kunskap om äldre patienter för att aktivt bjuda in patienten till delaktighet och beslutfattande i vården. / Background: Although the patient is entitled by law to be involved during the care period, it is not always an easy task to achieve. This challenge highlights the importance of the conditions and requirements needed by the patient to feel involved in the care. Aim: The purpose of the study was to describe the nurse's experiences and what could affect patient’s involvement in decisions about care and treatment within inpatient care. Method: This study was based on a qualitative method with inductive approach. Semi-structured interviews with interview guide, comprised of predetermined open questions, were used to collect the data. Result: The results highlighted that according to the nurses’ experience, not all the patients were totally involved in decisions about their care and treatment. For instance, the team-patient communication, the patients' illness, and the care staff's attitude were some of the parameters identified by this study. Conclusion: In this study, it emerges that clinical experience, competence, knowledge and good communication with mutual dialogue and relevant information to the patient enable nurses to create the conditions for the patient's participation. It appears from the study that nursing staff need more education to increase their knowledge of older patients in order to actively invite the patient to participation and decision-making in the care.

Bakgrund: Lungcancer är den cancerform med högst mortalitet. Att drabbas av lungcancer kan leda till att personen upplever olika känslor som rädsla, uppgivenhet och hopp vilket är viktigt för sjuksköterskor att ha kunskap och förståelse om. Sjuksköterskors uppgift är att främja den fysiska, psykiska, sociala och existentiella hälsan hos personer de vårdar genom ett personcentrerat arbetssätt. Syfte: Att beskriva upplevelsen av hopp hos personer med lungcancer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och deduktiv ansats. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Polit och Becks modell användes i analysprocessen. Resultat: Analysen resulterade i två teman som beskrev upplevelsen av hopp hos personer med lungcancer. Det första temat var hälso- och sjukvårdens betydelse med tillhörande underteman att ha tilltro till medicinsk behandling och att få ett gott bemötande. Det andra temat var inneboende resurser med underteman att ha en religiös tro, att ha en meningsfull resterande tid och att tänka positivt. Slutsatser: Upplevelsen av hopp är betydelsefull hos personer med lungcancer. Det är en positiv känsla och en önskan kring vad personen vill ska ske i framtiden. Sjuksköterskor har därmed en betydande roll för att stärka hoppet hos personer med lungcancer genom sitt bemötande och förmåga till att arbeta personcentrerat. / Background: Lung cancer is the type of cancer with the highest mortality. When receiving a lung cancer diagnosis, feelings like fear, despair and hope can arise, which is important for nurses to know and understand. The role of the nurses is to promote the physical, psychological, social and spiritual well-being of the people they care for by providing person-centered care. Aim: To describe the experience of hope among people with lung cancer. Method: A literature review with qualitative design and a deductive approach. Thirteen qualitative articles were included in the result. Polit and Beck’s model was used in the analysis process. Result: The analysis resulted in two themes which described the experience of hope among people with lung cancer. The first theme was the significance of healthcare with the associated subthemes to have faith in medical treatment and to receive a good encounter. The second theme was intrinsic resources with the following subthemes: to have a religious belief, to have a meaningful remaining time and to think positively. Conclusions: The experience of hope is meaningful among people with lung cancer. Hope is a positive feeling and a wish for the individual’s future. Nurses have a significant role in empowering the hope of people with lung cancer through their communication and ability to remain person-centered.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som ökar med stigande ålder. Vid hjärtsvikt har hjärtat en nedsatt förmåga att pumpa ut tillräcklig mängd blod till kroppen. Prognosen för personer med hjärtsvikt är förenad med hög morbiditet och mortalitet.  Syfte: Syftet var att beskriva personer med hjärtsvikt och deras upplevelse av dagligt liv.  Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. 15 kvalitativa artiklar analyserades enligt Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Tre huvudteman och sex subteman utformades. Dagligt liv med hjärtsvikt innebär en förändrad kropp med fysiska symtom som även påverkar mentalt vilket skapar begränsningar i vardagen. Livet ställs inför utmaningar där behov av kunskap och olika former av stöd är betydande för att kunna acceptera och fortsätta leva sitt liv trots sjukdom.  Slutsats: Dagligt liv med hjärtsvikt är komplext och innebär en förändrad vardag. Kunskap har en avgörande del i hanteringen av sin situation och behöver individanpassas. Som sjuksköterska är det viktigt att se till personens behov och förutsättningar för att främja delaktighet. Att vara delaktig i sin vård bidrar till ökad kunskap och medvetenhet kring diagnosen. Detta underlättas om sjuksköterskan tillämpar personcentrerad vård. / Background: Heart failure is a chronic disease that is more common with increasing age. Heart failure means that the heart has a reduced ability to pump out enough blood to the body. The prognosis for persons with heart failure is associated with high morbidity and mortality. Aim: To describe people´s experience of daily life with heart failure.   Methods: Literature review with an inductive approach. 15 qualitative articles were analyzed according to Friberg’s five-step model.   Results: Three main themes and six sub themes were found. The daily life with heart failure means a changed body with physical symptoms that also affect mentally which creates limitations in everyday life. They experience challenges where the need for knowledge and various forms of support are significant in order to be able to accept and continue living their lives despite illness. Conclusions: The daily life with heart failure is complex and contributes to changes in everyday life. Knowledge has an important part in managing their situation and needs individual adaption. As a nurse, it’s important to ensure the person's needs and ability to encourage participation. Being involved in their own care contributes to increased knowledge and awareness of the diagnosis. This is possible if the nurse applies person-centered care.

Bakgrund Antalet äldre som behöver hemsjukvård ökar. Sjuksköterskan är omvårdnadsledare som ska leda teamet i strävan att uppnå personcentrerad vård hos den äldre. Syfte Syftet med denna uppsats var att sammanställa forskning om sjuksköterskans ledarskap med fokus på faktorer som påverkar personcentrerade processer inom hemsjukvård av äldre. Metod Metoden var en litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna CINAHL, PudMed och PsycINFO. Efter diskussion om artiklarnas innehåll, kvalitetsgranskades relevanta artiklar och sju artiklar valdes ut och analyserades. Resultat Resultatet beskrivs utifrån tre kategorier som var att öka medvetenheten om personcentrerad vård, gensvar av personcentrerad vård och hinder i ledarskapet. Resultatet visar att sjuksköterskans ledarskap har inverkan på huruvida en personcentrerad vård uppnås eller inte. Slutsats Litteraturstudien visar att sjuksköterskans ledarskap kan påverka genomförandet av personcentrerad vård. Mer kunskap och utbildning samt tillgång till ett ramverk behövs hos all vårdpersonal för att kunna förstå vad personcentrerat arbetssätt innebär.

Bakgrund: Smärta är en vanlig orsak till att människor söker sjukvård. Smärta är subjektiv känsla, dock kan föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt göra att patienterna kan bedömas olika och få olika riktad omvårdnad – detta trots att vård ska ges personcentrerat och på lika villkor. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka skillnader som kan finnas i omhändertagande mellan kvinnor och män med smärta och därmed belysa könets betydelse för omvårdnad. Metod: Denna studie är gjord som en litteraturöversikt för att sammanställa vad som finns inom detta område i litteraturen. 17 vetenskapliga artiklar från PubMed och Cinahl hittades och analyserades och sammanställdes under teman i resultat. Resultat: Denna litteraturöversikt lyfter fram skillnaderna i bemötande och smärtlindring mellan män och kvinnor med smärta samt att sjuksköterskans kön också kan påverka interaktionen. Många smärttillstånd som drabbar kvinnor undervärderas oftare inom olika områden inom vården. Fysiska symptom förklaras ofta hos kvinnor vara psykosomatiska. Även åldern var en faktor som påverkar könsskillnader i bemötande vid smärta. Slutsats: Det framkom i litteraturöversikten att det inom många områden finns skillnader i omhändertagande vid smärta mellan könen. Män får oftare bättre smärtlindring och kvinnor fick vänta längre tid på både smärtlindring och behandling. Sjuksköterskor bör använda personcentrerad omvårdnad för att öka jämlikheten mellan könen inom vården. Ökad jämlikhet kan främja en hållbar framtid. / Background: Pain is a common cause to seek healthcare. Pain is a subjective feeling; however, the interpretation of "male" and "female behavior" could interfere with the healthcare staff judgement and care – even though quality of care should be given person-centered and on equal terms. Aim: The aim of the study was to examine the differences in care, that may exist, between men and women with pain and highlight the gender´s meaning in quality of care. Method: This study was conducted as a literature review investigating the existing literature within this area. Seventeen scientific articles from the PubMed and Cinahl databases were analyzed and compiled into a result. Results: This review brings out the differences between the treatment and ease for men and women in pain with regards to their gender. Often women have a tendency to be undervalued when they are being cared for compared to men. Physical symptoms are often regarded as psychosomatic. Even the age of the patients was a contributing factor. Conclusion: This literature study reveals differences between genders pain care. Gender differences were identified in many sections of care. Men’s pain is treated better than women, and the women generally needs to wait longer in receiving treatment. Registered nurses should utilize person-centered treatment in order to decrease this gender gap. Increased equality in care can support a sustainable future.

Bakgrund: En del patienter kan uppleva smärta och obehag inför moment som inkluderar kanyler och nålar vilket kan omnämnas som stickrädsla. En del patienter kan till följd av rädsla undvika vaccinationsprogram, operationer och övrig medicinsk hjälp vilket kan få allvarliga konsekvenser för hälsan. Sjuksköterskan arbetar dagligen med att administrera injektioner, infusioner och att ta blodprover, det är därför angeläget att sjuksköterskan har kunskaper och färdigheter kring betydelsefulla omvårdnadsåtgärder i mötet med stickrädda patienter. Syfte: Syftet var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta hos vuxna patienter med stickrädsla för att reducera smärta och obehag. Metod: En litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed, Chinal och psycINFO. Resultat: För att reducera smärta och obehag bör sjuksköterskan välja att använda tunnare kanyler, använda en långsammare injektionsteknik, erbjuda lokal smärtlindring och/eller premedicinering med lugnande inför nålproceduren. Sjuksköterskan bör låta patienten ha kontroll över situationen och respektera individuella behov och önskemål. Likaså bör sjuksköterskan lyssna och vara tillmötesgående för att kunna anpassa nålproceduren i samverkan med patienten. Sjuksköterskan bör tillämpa fiktiva visualiseringsmetoder och distraktion för att reducera rädsla och obehag under momentet. I de fall det finns en uttalad nålfobi bör sjuksköterskan samordna patienten en vårdkontakt till terapeut eller psykolog. Slutsats: Resultatet i denna litteraturöversikt visar att det finns omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan tillämpa för att minska smärta och obehag hos vuxna patienter med stickrädsla. För de patienter som lider av stickrädsla bör sjuksköterskan planera nålproceduren i samverkan med patienten med utgångspunkt i en personcentrerad vård med hänsyn till enskilda behov och önskemål. Genom att sjuksköterskan tar sig tid att lyssna till patientens berättelse, visar empati och ger patienten möjlighet till delaktighet och självbestämmande i samband med nålproceduren kan smärta och obehag minska. / Background: Some patients can experience pain and discomfort for moments that include cannula and needles which can be mentioned as needle fear. Some patients can as a sequence of the fear refuse vaccinations programs, operations and other medicinal help which can have severe consequences for the health. Nurses works daily with administering injections, infusions and taking blood samples, therefore it is desirable that the nurse have the knowledge and skill regarding significant nursing actions with needle fearing patients. Aim: The purpose was to describe which nursing actions a nurse can use with adult patients with needle fear to reduce pain and discomfort. Method: This is a literature review based on 15 scientific articles from the databases PubMed, Chinal and psycINFO. Results: To reduce pain and discomfort the nurse should opt to use the thinner needles, and use a slower injection technique, offer local pain relief/ or premedication with sedative before the needle procedure. The nurse should let the patient have control over the situation and respect the individual needs and request. As well should the nurse listen and be accommodating for adapting the needle procedure in collaboration with the patient. The nurse should apply fictitious visualization methods and distraction to reduce fear and discomfort during the moment. In cases when there is a recorded needle phobia the nurse should coordinate a nursing contact to a therapist or a psychologist for the patient. Conclusion: The result in this literature review shows nursing interventions that the nurse can use to reduce pain and discomfort at adult patients with needle fear. For the patients who suffers from needle fear should the nurse plan the needle procedure in conjunction with the patient based on a person-centered care in consideration to the individual needs and wishes. Because the nurse takes the time to listen to the patient’s story, show empathy and gives the patient participation and self-determination regarding the needle procedure, pain and discomfort can be reduced.

Bakgrund : God kommunikation mellan patient och vårdpersonal i en vårdsituation är en förutsättning för god omvårdnad med personcentrering. Patientberättelsen är en viktig grund för personcentrerad vård. Det finns i dag patienter inom svensk hälso- och sjukvård som inte talar eller förstår varken svenska eller engelska. Verbal kommunikation är då inte möjlig. Problemet kan bli mer påtagligt i framtiden eftersom globalisering medför en ökad rörlighet mellan länderna och konflikter, naturkatastrofer och klimatförändringar leder till stora migrationsströmmar. Syfte : Syfte med denna litteraturstudie är att undersöka patientens och vårdpersonalens upplevelser av att använda kommunikationshjälpmedel vid språkbarriärer. Metod : Studien genomfördes som en litteraturstudie. Datainsamlingen har skett i databaserna CINAHL och PubMed, vilket genererade 15 vetenskapliga artiklar. Resultat : Följande åtta kategorier identifierades: tvåspråkig vårdpersonal, interaktiva kommunikationsprogram, tvåspråkiga kort, röstkort med inspelad information, audiofiler, böcker, informationsbroschyr med frågelista och anhörigtolkar. Denna litteraturöversikt visade att både patienter och vårdpersonal uppskattade de identifierade kommunikationshjälpmedel positiva vid språkbarriärer. Det visade sig att de interaktiva kommunikationshjälpmedel och tvåspråkiga kort var de mest uppskattade kommunikationshjälpmedlen. Slutsats : Denna litteraturstudie visade att kommunikationshjälpmedel möjliggör kommunikation mellan patient och vårdpersonal vid brist av professionell tolkning. Det betonas dock att alternativa kommunikationshjälpmedel inte kan ersätta en professionell tolk och vårdpersonalen får avgöra vad som är lämpligast beroende på situationen. / Background: Good communication between patient and healthcare professionals is a prerequisite for good nursing with person-centering. The patient report is an important basis for person-centered care. There is an increasing number of patients who do not speak or understand neither Swedish nor English. This makes verbal communication impossible. The problem can become more apparent in the future as globalization leads to increased mobility between countries and conflicts, natural disasters and climate change lead to large migratory flows. Aim: The present review aims to investigate patients and healthcare professionals’ perception of using communication tools in situations with language barriers. Method : The study was conducted as a literature review by searching the databases CINAHL and PubMed which resulted in 15 scientific articles. Results : Following eight categories were identified as communication tools: bilingual professionals, interactive communication programs, bilingual cards, audio cards, audio records, books, information sheets and family member interpreter. This literature review showed that both patients and healthcare professionals appreciated the identified communication tools positively in language barriers. It turned out that the interactive communication tools and bilingual cards were the most appreciated communication tools. Conclusion : The present review showed that communication tools enable communication between patients and healthcare professionals in the absence of professional interpretation. However, it is emphasized that alternative communication tools cannot replace a professional interpreter and the healthcare professionals has to determine what is most appropriate depending on the situation.