Bakgrund: Begreppet palliativ vård innebär vård av personer i livets slutskede. God palliativ vård bygger på de fyra hörnstenarna symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, relation och kommunikation samt stöd till närstående. Tillsammans med ett personcentrerat förhållningssätt kan de fyra hörnstenarna tillämpas av all vårdpersonal i syftet att tillföra ett förbättrat välmående och öka livskvaliteten för patienterna i ett palliativt skede. Patientdelaktighet kännetecknas av en kontinuerlig kommunikation mellan patient och vårdpersonal där patientens kunskaper involveras och patienten är välinformerad gällande sin sjukdom och behandling. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att studera upplevelsen av delaktighet inom palliativ vård hos patienter över 18 år. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och deskriptiv design. 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Vid datasökningen användes databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Studiens resultat indelades i två huvudkategorier: Främjande för delaktighet och hindrande för delaktighet. Huvudkategorierna mynnande ut i fem underkategorier: Tillit och trygghet, kunskap och förståelse, att känna sig sedd, påverkan av sjukdomstillstånd och ovisshet. Det varierade hur mycket patienterna ville vara delaktiga i beslutsfattandet av den palliativa vården. Många patienter önskade att vara delaktiga i beslutsprocessen men lämnade gärna över de slutgiltiga medicinska besluten åt läkare och sjuksköterskor. Slutsats: För att säkerställa att patienterna känner sig delaktiga i vården i livets slutskede är det viktigt att se till varje individs enskilda behov och anpassa vården utefter dessa, samt vara uppmärksam om att det kan ändra sig under vårdtiden. / Background: Palliative care means that the care is for the final stage of life. Good palliative care is based on the four cornerstones of symptom relief, multi-professional collaboration, relationships and communication as well as support for relatives. Together with a person-centered approach, the four cornerstones can be applied by all healthcare professionals in order to provide patients with improved well-being and increase the quality of life in the final stages of life. The concept of patient participation is characterized by the care staff's satisfying the patient's knowledge and experience in the design of care. Participation is characterized by a continuous communication between patient and care staff where the patient's knowledge is involved, and the patient is well informed regarding their illness and treatment. Aim: The purpose of this literature review was to study the experience of participation in palliative care in patients over 18 years or older. Method: This essay is a literature review with a qualitative approach and descriptive design. 12 qualitative scientific articles form the basis of the results. The databases PubMed and CINAHL were used in the data search. Results: The result is divided into two main categories: promotion for participation and prevention for participation. The main categories culminate in five subcategories: trust and security, knowledge and understanding, feeling seen, the impact of illness and uncertainty. It varied in how much the patients wanted to be involved in the decision-making of the palliative care. Many patients wanted to be involved in the decision-making process but wanted to hand over the final medical decisions to doctors and nurses. Conclusion: To ensure that patients feel involved in the care at the end of life, it is important to look at each individual's individual needs and adapt the care according to these and be aware that this can change during the care period.

Bakgrund: Astma är en kronisk lungsjukdom som blir allt mer vanlig i världen. Genom att astman påverkar vardagen för individen läggs ett stort fokus på hur individen på egen hand kan hantera symtomen som framkommer. Egenvård är ett av sjuksköterskans ansvarsområden, och är till för att främja hälsa när individen exempelvis lever med en kronisk sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vuxna människors upplevelser av egenvård vid astma. Metod:Metoden för detta arbete är en litteraturöversikt, där tio vetenskapliga artiklar av kvalitativa studier använts för att överse kunskapsläget till vårt syfte. För att få fram ämnesrelevanta artiklar har ämnesdatabaserna PUBMED och CINAHL Complete använts. Artiklarna har därpå analyserats utifrån Friberg. Resultat: Det förekommer flertal fenomen vid upplevelser av egenvård vid astma. Resultatet är indelat i tre huvudteman samt tre subteman. Det första huvudtemat är att känna kontroll över sin kropp följt av subtemat hitta egna strategier. Andra huvudtemat är önskan om mer kunskap följt av subtemat kommunikation. Tredje huvudtemat är att kunna påverka sin egenvård följt av subtemat att leva utan begränsningar. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visar att individerna med astma upplever svårigheter att utföra egenvård. Det framkom bristande kunskap om symtom och behandling till astma, men även hur sociala faktorer påverkar egenvården. Sociala faktorer där upplevelser av oro, brist på stöd av närstående och vårdpersonal beskrevs. / Background: Asthma is a chronic lung disease that is becoming more common in the world. Because asthma affects the everyday life of the individual, a great deal of focus is placed on how the individual can handle the symptoms that emerge on their own. Self-care is one of the nurse's areas of responsibility and is there to promote health when the individual is living with a chronic illness. Aim: The purpose of this literature review was to describe adults' experiences of self-care in asthma. Method: The method for this work is a literature review, where ten scientific articles of qualitative studies have been used to review the state of knowledge for our aim. To produce subject-relevant articles, the subject databases PUBMED and CINAHL Complete have been used. The articles were then analyzed based on Friberg. Results: There are several phenomena in experiences of self-care in asthma. The result is divided into three main themes and three sub-themes. The first main theme is called to feel in control of one's body followed by the sub-theme of finding one's own strategies. The second main theme is called the desire for more knowledge followed by the sub-theme communication. The third main theme is called to be able to influence self-care followed by the sub-theme to live without restrictions. Conclusion: The results of this literature review show that individuals with asthma experience difficulties in performing self-care. Due to a lack of knowledge about symptoms and treatment for asthma, but also how social factors affect self-care. Social factors were described as experiences of anxiety, lack of support from relatives and health-care professionals.

Bakgrund: År 2016 avled 1,7 miljoner människor i världen av Tuberkulos. Dock minskar numera incidensen med 1,5-2 % per år. En bidragande orsak är att kunskapen om sjukdomen och smittskydd har förbättrats. Att vårda patienter med Tuberkulos i samband med operation kan vara riskfyllt. Inom operationsverksamhet finns det många åtgärder som används för att minska risk för smitta, och det är därför viktigt att anestesisjuksköterskorna har kännedom om de behandlingsriktlinjer och rutiner för ändamålet som finns på arbetsplatsen. Motiv: Studien har för avsikt att bidra till ökad kunskap inom omvårdnad av patienter med Tuberkulos som ska genomgå en operation. Studien förväntas bidra till en djupare förståelse för vad som påverkar anestesisjuksköterskans omvårdnad och patienter med Tuberkulos.Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Tuberkulos.Metod: En intervjustudie med kvalitativ design. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes inom Region Stockholm.Resultat: Personcentrerad vård är betydande för en ökad känsla av trygghet hos patienten i en utsatt miljö vilket inkluderar samarbete, ödmjukhet och tillit i arbetsgruppen och beskrevs som tre viktiga delar för att kunna uppnå en god och säker omvårdnad för patienter med Tuberkulos. På många operationsenheter är patienter med Tuberkulos väldigt ovanligt, vilket påverkar kunskapen och omhändertagandet av patienten. Det finns en osäkerhet kring hanteringen och anestesisjuksköterskorna beskriver en önskan om kontinuerliga genomgångar av arbetsplatsens rutiner och behandlingsriktlinjer.Konklusion: Anestesisjuksköterskorna efterfrågade en ökad utbildning om Tuberkulos, hur riskerna att sprida smittan vidare kan minskas samt kännedom om hur behandlingsriktlinjerna är utformade på arbetsplatsen. Denna kunskap skapas av erfarenhet. Studien framhäver även vikten på personcentrerad vård samt ett fungerande samarbete, både inom personalen och mellan personal och patient. / Background: In 2016, 1.7 million people worldwide died of Tuberculosis. However, the incidence is now reduced by 1.5-2% per year. A contributing reason is that knowledge about the disease and infection control has improved. Caring for patients with Tuberculosis in connection with surgery can be risky. In surgery, there are many measures used to reduce the risk of infection, and it is therefore important that the anesthesia nurses are aware of the treatment guidelines and routines for the purpose that exist in the workplace. Motive: The study intends to contribute to increased knowledge in the care of patients with Tuberculosis who will undergo surgery. The study is expected to contribute to a deeper understanding of what affects the anesthesia nurse's care of patients with Tuberculosis. Aim: To describe nurse anaesthetists experiences of caring for patients with Tuberculosis.Methods: An interview study with qualitative design. Nine semi-structured interviews were conducted within Region Stockholm. Result: Person-centered care is significant for an increased sense of security for the patient in a vulnerable environment. This includes teamwork, humility and trust in the team and was described as three important parts to be able to achieve good and safe care for patients with Tuberculosis. In many surgical units, patients with Tuberculosis are very uncommon, which affects the care of the patient. There is uncertainty about the management and the anesthesia nurses describe a desire for continuous reviews of the workplace's routines and treatment guidelines. Conclusion: The anesthesia nurses requested increased information and training about Tuberculosis, how the risks of spreading the infection further can be reduced and how the treatment guidelines are designed in the workplace. This knowledge is created by experience. The study also emphasizes the importance of person-centered care and a functioning collaboration, both within the staff and between staff and patient.

Akutsjukvård bedrivs dygnet runt. Akutsjukvård bedrivs prehospitalt, hospitalt men även inom öppenvården och här vårdas tusentals patienter varje dag. Miljön inom akutsjukvården är hektisk och förändras snabbt. Dessutom är akutmottagningarna överbelagda relaterat till minskat antal sjukhussängar vilket påverkar patientsäkerheten och patientens vård. Arbetsuppgifterna för akutsjuksköterskan är kraftigt varierande och ställer höga krav på dennes kompetens för att möta patientens behov på ett personcentrerat sätt. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse i kontakten med specialistsjuksköterskan inom akutsjukvården. Metoden som använts för att besvara syftet är en allmän litteraturöversikt med hjälp av en systematisk metod. Datainsamlingen har utförts i Public/Publisher Medical Literature On-Line och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. I studien inkluderades sedan 20 artiklar som hade kvalitativ och kvantitativ ansats och dessa har analyserats med en integrerad analys, vilket skapade sex kategorier och två teman. Utifrån två kategorier framkom det i resultatet att patienternas tillfredsställelse med vården ökade om sjuksköterskorna vårdade patienterna som individer och inte ett sjukdomstillstånd. I sjuksköterskans vårdande var det viktigt med ett vänligt bemötande, att sjuksköterskan var artig och hade medkänsla samt behandlade patienten med respekt och värdighet. När sjuksköterskorna lyssnade omsorgsfullt på patienten var detta en annan faktor som ökade patientens tillfredsställelse av sitt besök. En faktor som påverkar patientens tillfredsställelse var väntetiden och var starkt kopplat till information. Att erhålla information vad patienten väntade på, att få kontinuerliga uppdateringar och en uppskattad väntetid ökade tillfredsställelsen och gjorde att patienten inte kände sig bortglömd. Vår slutsats är att resultatet påvisar att det är många faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse i kontakten med specialistsjuksköterskan inom akutsjukvården. Genom kunskap om vilka faktorer som påverkar patienttillfredsställelsen kan specialistsjuksköterskan utveckla sitt patientnära arbete och fortsätta utveckla den personcentrerade vården. / Emergency care is provided 24 hours a day. Emergency care is provided prehospital, hospital but also in primary care and cares for thousands of patients every day. The environment in emergency care is hectic and changing rapidly. In addition, the emergency rooms are overcrowded related to a reduced number of hospital beds, which affects patient safety and patient care. The tasks of the emergency nurse vary greatly and place high demands on his or her competence in order to meet the patient's needs in a person-centered manner. The aim of the study was to illustrate factors that affect the patient's satisfaction in contact with advanced nurse in emergency care. The method used to answer the aim is a general literature review using a systematic method. The data collection has been performed in Public / Publisher Medical Literature On-Line and Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. The study included 20 articles that had a qualitative and quantitative approach, and these have been analyzed with an integrated analysis, which created six categories and two themes. Based on two categories, the results showed that patients' satisfaction with care increased if the nurses cared for the patients as individuals and not as a disease or condition. In the nurse's care, it was important to have a friendly attitude, that the nurse was polite and had compassion and treated the patient with respect and dignity. When the nurses listened carefully to the patient, this was another factor that increased the patient's satisfaction with their visit. One factor that affects patient satisfaction was the waiting time and was strongly linked to information. Receiving information about what the patient was waiting for, getting continuous updates and an estimated waiting time increased satisfaction and made the patient not feel forgotten. Our conclusion is that the results show that there are many factors that affect the patient's satisfaction in contact with the advanced nurse in emergency care. Through knowledge of the factors that affect patient satisfaction, the advanced nurse can develop her work close to the patient and continue to develop the person-centered care.

Hjärtsvikt framställs vara ett globalt hälsoproblem. Många personer lider av kronisk hjärtsvikt och detta är en bidragande orsak till ökad sjuklighet, mortalitet och sjukhusvistelser. Patienter som lider av hjärtsvikt ställs inför många livsstilsförändringar för att förhindra försämring av sjukdom. Egenvård är en stor del av behandlingen för att upprätthålla hälsa och hälsofrämjande metoder för hjärtsviktspatienter. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar följsamheten till egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Denna studie har gjorts som en allmän litteraturstudie med systematisk sökstrategi. Den systematiska sökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sexton artiklar inkluderades som var publicerade mellan åren 2018 - 2022. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom en integrerad analys. Resultatet visar att faktorer som påverkar följsamheten till egenvård hos patienter med hjärtsvikt framkom i fem kategorier. Dessa är patientens kunskap om sin sjukdom, patientens sociala stöd från närstående och digitala hjälpmedel, patientens psykologiska och emotionella faktorer, sjuksköterskans stöd i form av motiverande samtal och sjuksköterskans stöd i form av strukturerade uppföljningar. Slutsatsen är att patienter med hjärtsvikt oftast är i behov av utbildning och information om sjukdomen för att förstå de symtom som kan uppstå vid en försämring och för att lättare kunna följa de egenvårdsråd som ges. De är också ofta i behov av socialt stöd, antingen i form av digitala hjälpmedel eller stöd från närstående, personliga möten inom vården eller motiverande samtal samt utbildningstillfällen och dessa har visat förbättra följsamheten till de egenvårdsråd som ges av sjuksköterskor. Att vården även har ett personcentrerat förhållningssätt är avgörande för att varje individs delaktighet ska stärkas och att möta varje patient där de befinner sig, både själsligt och kunskapsmässigt i sin sjukdom. / Heart failure is presented as a global health problem. Many people suffer from chronic heart failure, and this is a contributing factor to increased morbidity, mortality and hospitalisation. Patients suffering from heart failure face many lifestyle changes to prevent worsening of disease. Self-care is a major part of treatment to maintain health and health promotion practices for heart failure patients. The aim of this study was to elucidate factors that affect adherence to self-care in patients with heart failure. This study was conducted as a general literature review with a systematic search strategy. The systematic search was conducted in the PubMed and CINAHL databases. Sixteen articles were included that were published between the years 2018 - 2022. The articles were quality reviewed and analysed using an integrated analysis. After performing an integrated analysis describing factors that influence adherence to selfcare in patients with heart failure, the results fell into five categories. These are knowledge, social support, psychological and emotional factors, motivational interviewing, and structured care. The conclusion is that patients with heart failure are most often in need of education and information about the disease to understand the symptoms that can occur when they deteriorate and to be able to follow the self-care advice given. Patients are often in need of social support, either in the form of eHealth or from family members, face-to-face meetings within the health care system or motivational talks, and educational sessions and these have been shown to improve adherence to self-care advice. A person-centred approach to care is also essential to empower each individual and to meet each patient where they are, spiritually and cognitively in their illness.

Akutsjukvården syftar till att hjälpa patienter som drabbas av akut ohälsa. Dyspné är en subjektiv känsla av lufthunger eller andnöd och det är individuellt hur en patient upplever detta. Patienter som drabbas av akut dyspné är ofta behov av akutsjukvård för att få hjälp med att underlätta andningsproblemen. Att uppskatta och förstå patienters upplevelse av akut dyspné kan vara utmanande. Patienter med akut dyspné befinner sig i en komplex situation med behov av att bemötas av en god personcentrerad vård där patientens upplevelse och erfarenheter sätts i centrum för vården. Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelse av akut dyspné. Metoden i denna studie är en litteraturöversikt med systematisk ansats. Litteratursökningen genomfördes i elektroniska databaserna PubMed och CINAHL där totalt 15 vetenskapliga artiklar valdes ut. Artiklarna kvalitetsgranskades med Caldwells bedömningsmall. De analyserades och granskades med en integrerad analysmetod. Resultatet visar två huvudteman och sju underteman. Patienter beskriver känslor som rädsla, ångest och panik vid akut dyspné. Förutom den subjektiva upplevelsen av akut dyspné beskrivs även upplevelsen av sjukvården vid insjuknande. Upplevelserna och bemötandet av vårdpersonal tyder på brister i den personcentrerade vården där patienterna uttrycker att de inte fick tillräckligt med information och stöd i sitt hälsotillstånd. Trots detta förekom positiva upplevelser där patienter kände tillit till sjukvården trots den skrämmande situation de befann sig i. Utifrån denna litteraturöversikt kan slutsatsen dras att akut dyspné orsakar både fysiskt och psykiskt lidande för patienten. Vårdpersonal måste arbeta med att bygga upp förtroendet och bemötande för att kunna hjälpa patienter som drabbas av akut dyspné. Genom detta kan patienters negativa känslor och upplevelser lindras och genom detta optimeras omhändertagandet av dessa patienter. / Emergency care aims to help patients suffering from acute illness. Dyspnea is a subjective feeling of shortness of breath and how it is experienced differ between persons. Patients suffering from acute dyspnea often need emergency medical care to get help alleviate breathing problems. Estimating and understanding patients' experiences of acute dyspnea can be challenging. Patients with acute dyspnea are in a complex situation and in need of personcentered care where the patient's experiences are taken into account. The aim was to present adult patient's experience of acute dyspnea. The method in this study is a literature review with a systematic approach. The literature search was performed in the electronic databases PubMed and CINAHL, where a total of 15 scientific articles were selected. The articles were quality reviewed with Caldwell's article evaluation template. They were analyzed and examined with an integrated analysis method. Two main themes and seven sub-themes were identified. Patients describe emotions such as fear, anxiety and panic during acute dyspnea. In addition to the subjective experience of acute dyspnea, the experience of healthcare in the event of illness is described. The experiences and the treatment by care staff indicate shortcomings in the person-centered care where the patients express that they did not receive enough information or support regarding their condition. However, there were positive experiences where patients felt confidence in healthcare despite the frightening situation they were in. Based on this literature review, it can be concluded that acute dyspnea causes both physical and mental suffering for the patient. Healthcare professionals must work to build trust in order to help patients suffering from acute dyspnea. By this, patients' negative feelings and experiences can be alleviated, and the care of these patients can be optimized.

Bakgrund: Världen över ökar migrationen till följd av att människor väljer eller tvingas att flytta från sitt hemland. Detta speglas även inom den palliativa vården, där sjuksköterskors erfarenheter visar utmaningar när de vårdar immigrerade personer. Det kan uppstå en osäkerhet kring hur patienter vill leva den sista tiden, till följd av exempelvis olikheter i religion och synen på döden. Genom att få kunskap om vilka erfarenheter immigrerade familjer fått när en familjemedlem vårdats inom palliativ vård kan vårdpersonal få bättre förutsättningar för att ge en god och personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva immigrerade patienter och deras familjers erfarenheter av palliativ vård. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturöversikt av kvalitativa studier. För framställande av resultat utfördes en tematisk analys. Resultat: Tre teman identifierades; erfarenheter av kommunikation, erfarenheter av stöd och erfarenheter av vårdmiljö. Erfarenheter av svåra samtal upplevdes av majoriteten som något negativt som helst undveks, då svåra besked och döden var tabu. Många erfor språkbarriärer då man inte kunde förstå språket och inte kunde förmedla sig. De flesta upplevde dock att de fick ett bra stöd från personalen och även från varandra samt att de fann stöd i religionen. Olika erfarenheter kring vårdmiljö beskrevs också och många upplevde det som positivt när den sjuke vårdades i hemmet medan andra kände sig tryggare på sjukhus. Slutsats: Många erfar ett bra stöd från den palliativa vården. Resultatet pekar dock på att förbättringsområden finns då språkbarriärer och kulturella skillnader kring döden kan bidra till svårigheter att bedriva optimal vård. En slutsats är att det oftare behövs anlitas tolkar och att palliativ vård bör bedrivas med kulturell finkänslighet.

Bakgrund: Världen över ökar migrationen till följd av att människor väljer eller tvingas att flytta från sitt hemland. Detta speglas även inom den palliativa vården, där sjuksköterskors erfarenheter visar utmaningar när de vårdar immigrerade personer. Det kan uppstå en osäkerhet kring hur patienter vill leva den sista tiden, till följd av exempelvis olikheter i religion och synen på döden. Genom att få kunskap om vilka erfarenheter immigrerade familjer fått när en familjemedlem vårdats inom palliativ vård kan vårdpersonal få bättre förutsättningar för att ge en god och personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva immigrerade patienter och deras familjers erfarenheter av palliativ vård. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturöversikt av kvalitativa studier. För framställande av resultat utfördes en tematisk analys. Resultat: Tre teman identifierades; erfarenheter av kommunikation, erfarenheter av stöd och erfarenheter av vårdmiljö. Erfarenheter av svåra samtal upplevdes av majoriteten som något negativt som helst undveks, då svåra besked och döden var tabu. Många erfor språkbarriärer då man inte kunde förstå språket och inte kunde förmedla sig. De flesta upplevde dock att de fick ett bra stöd från personalen och även från varandra samt att de fann stöd i religionen. Olika erfarenheter kring vårdmiljö beskrevs också och många upplevde det som positivt när den sjuke vårdades i hemmet medan andra kände sig tryggare på sjukhus. Slutsats: Många erfar ett bra stöd från den palliativa vården. Resultatet pekar dock på att förbättringsområden finns då språkbarriärer och kulturella skillnader kring döden kan bidra till svårigheter att bedriva optimal vård. En slutsats är att det oftare behövs anlitas tolkar och att palliativ vård bör bedrivas med kulturell finkänslighet.

Bakgrund: Personcentrerad vård är ett begrepp inom svensk hälso- och sjukvård och är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Den verksamhetsförlagda utbildningen är en viktig del i sjuksköterskeutbildningen där studenten får tillfälle att tillgodogöra sig, praktisera och integrera teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter. Sjuksköterskestudenter upplever svårigheter med att genomföra den personcentrerade vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters perspektiv på personcentrerad vård under den verksamhetsförlagda utbildningen. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i två kategorier 1, Att se hela personen med underkategorierna, det personliga mötet och den vårdande relationen och 2, Vårdmiljön med underkategorierna, betydelsen av tid och den praktiska erfarenhetens betydelse. Slutsats: Sjuksköterskestudenter behöver få tillfälle att lära sig personcentrering i teorin och vägledas i hur det praktiseras i en vårdmiljö. Den verksamhetsförlagda utbildningen bidrar till att utveckla den personcentrerade vården, genom engagerade handledare och en inkluderande miljö. Det personcentrerade förhållningssätt behöver genomsyra hela utbildningen och tydliggöras utifrån olika vårdkontexter. Vidare forskning med fokus på sjuksköterskestudenters läroprocess behövs för att underlätta och möjliggöra den personcentrerade vården. / Background: Person-centered care is a concept in Swedish health care and is one of the nurse's core competencies. The clinical clerkship is an important part of the nursing education where students have the opportunity to satisfy themselves, practice and integrate theoretical knowledge and practical skills. Nursing students experience difficulties in implementing the person-centered care. Aim: The aim was to describe nursing student perspective on person-centered care during their clinical clerkship Method: A literature study based on ten qualitative scientific articles. The articles have been analyzed with a qualitative content analysis. Results: The study resulted in two categories 1, Seeing the whole person with the subcategories, the personal meeting and the caring relationship and 2, The care environment with the subcategories, the importance of time and the importance of the practical experience. Conclusion: Nursing students need the opportunity to learn person centering in theory and be guided how it’s practiced in a healthcare environment. The clinical training contributes to the development of person-centered care, through committed supervisors and an inclusive environment. This approach needs to permeate the entire education and be clarified based on different care contexts. Further research with a focus on the learning process of nursing students is needed to facilitate and enable person-centered care.

Bakgrund: Den palliativa vårdens syfte är att lindra lidande och främja livskvalitet för patienter med obotlig sjukdom eller skada. Den ska erbjudas alla som har behov av den, oavsett kön och diagnos. Inom den allmänna palliativa vården ska sjuksköterskans utifrån patientens behov skapa en balanserad och anpassad omvårdnad. En av de viktigaste omvårdnadsåtgärderna är att främja välbefinnande och ge god smärtlindring. Syfte: Syftet var att beskriva vad patienter med cancerdiagnos tycker är viktigt i palliativ vård på sjukhus. Metod: Metoden var en litteraturöversikt med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmodell. Den teoretiska referensramen som användes var de 6 S:n, en modell för personcentrerad vård. Resultat: Analysen resulterade i 5 teman: (1) Sjuksköterskans roll, (2) vårdpersonalens bemötande och förhållningssätt, (3) symtomlindring och livskvalitet, (4) delaktighet i vården och (5) vårdmiljö.  Sammanfattning: Sjuksköterskans kompetens var viktig för patienterna, såväl den medicinska som kommunikativ. Det var betydelsefullt att vårdpersonalen var lyhörda för patientens önskemål och behov, att de var empatiska och kunde visa glädje. Med ett personcentrerat arbetssätt kunde vårdpersonal söka kunskap om patienten och utifrån den ge god vård. I de fall patienterna inte längre kunde vara delaktiga i sin vård skulle närstående vara beslutsfattande. / Background: The aim of palliative care is to alleviate suffering and promote quality of life for patients with incurable disease or injury. It should be offered to everyone in need of it, regardless of gender and diagnosis. In generalized palliative care, the role of the nurse is to provide a balanced nursing care tailored to the specific needs of the patient. One of the most important aspects of care interventions is to promote well-being and provide good pain relief.  Aim: The aim was to describe what patients diagnosed with cancer perceived to be important in palliative care in hospitals. Method: The method was a literature review based on ten qualitative articles selected from two databases, PubMed and Cinahl Complete. The articles were analyzed according to Friberg's analysis model. The theoretical frame of reference in this study was the 6 S, which is a model for person-centered care.  Results: The analysis resulted in 5 themes: (1) The role of the nurse, (2) treatment and approach of nursing staff, (3) symptom relief and quality of life, (4) participation in care and (5) care environment.  Conclusion: Both the medical and the communicative competence of the nurse was valued by the patients. It was important that the care staff were responsive to the patient's wishes and needs, that they were empathetic and could exhibit joy. With a person-centered approach, care staff could seek knowledge about the patient and based on that they provide good care. In cases where patients no longer could be involved relatives would be decision-makers.