Background: Delirium is a serious complication of care in the ICU and the nurses’ proximity to the patient provides good opportunities for early detection, prevention and treatment. The aim of this study was to investigate nurses' experiences of caring for adult patients with delirium in intensive care units, in order to improve the nursing care for these patients. The chosen method for this was a literature review based on Polit and Becks nine-step model. It was made out of 21 qualitative, quantitative and mixed method studies and the data was analyzed using Braun and Clarkes thematic analysis. Main findings identified by the authors were presented under six themes; it is stressful, the impact of work culture, the impact on the nurses professional role, complicating circumstances, knowledge and attitudes, patients and relatives participation. These led to the conclusions that lack of knowledge, resources and work culture affect the care of delirium at the ICU. The nurse's professional role is also negatively affected and impairs the ability to form a relationship with the patient and his or her relatives. The patient's and the relative's participation is a first step in increasing opportunities for person-centered care and thus improving nursing in the event of delirium at the ICU. As future research, the authors propose empirical studies with interviews of nurses and how they experience person-centered care in intensive care units and how this could be strengthened in relation to delirium. / Bakgrund: Delirium är en allvarlig komplikation av vården på IVA och sjuksköterskans närhet till patienten ger goda möjligheter för tidig detektion, prevention och behandling. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med delirium på intensivvårdsavdelningar, för att kunna förbättra omvårdnaden för denna patientgrupp. Metoden för detta var en litteraturstudie vilken följde Polit och Becks niostegsmodell. Denna gjordes på 21 kvalitativa, kvantitativa och mixade studier och data analyserades med Braun och Clarkes tematiska analys. De huvudfynd författarna identifierade presenterades under sex teman; det är påfrestande, erfarenheter av arbetskulturens påverkan, påverkan på sjuksköterskans yrkesroll, erfarenheter av försvårande omständigheter, kunskap, attityder och hur de påverkar vården samt patienter och anhörigas delaktighet. Dessa ledde fram till slutsatserna att brist på kunskap, resurser samt arbetskulturen påverkar vården vid delirium på IVA. Även sjuksköterskans yrkesroll påverkas negativt och skadar möjligheterna för att skapa en relation med patienten och dennes anhöriga. Patienten och den anhörigas delaktighet är ett första steg för att öka möjligheter till personcentrerad vård och på så sätt förbättra omvårdnaden vid delirium på IVA. Som vidare forskning föreslår författarna empiriska studier med intervjuer av sjuksköterskor och hur de upplever personcentrering på intensivvårdsavdelningar och hur denna hade kunnat stärkas i relation till delirium.

Bakgrund: Akutmottagningarna i Sverige tog emot 1,6 miljoner patienter under 2019. Lokaler är inte anpassade för långa väntetider, därmed brister patientsäkerheten. Sjuksköterskan tvingas många gånger fokusera på medicinska sjukdomstillstånd trots att kunskapen om patienters behov av en helhetssyn finns. Dessvärre tillämpas helhetssyn inte alltid då personalbrist, överbeläggningar och vårdplatsbrist råder och därmed blir ett hinder i sjuksköterskans arbete. Syfte: Syftet var att belysa vad patienter upplever i mötet med sjuksköterskan på en akutmottagning i samband med väntetider. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod har använts. Resultat: Resultatet baseras på elva artiklar där patienters upplevelser analyserats och presenterades i tre huvudkategorier med två subkategorier vardera. Den första huvudkategorin var känsla av maktlöshet. Det andra kategorin var vårdrelationen med sjuksköterskan. Den tredje huvudkategorin var miljön Slutsatser: Resultatet visar att patienten på en akutmottagning känner sig maktlös och utelämnad. Vårdrelationen och sjuksköterskans bemötande och förhållningssätt gentemot patienten är av betydelse för att skapa tillit och trygghet. När sjuksköterskan informerar och kommunicerar med patienten skapas förutsättningar till en personcentrerad vård och patienten känner sig delaktig. / Background: The emergency departments in Sweden received 1.6 million patients in 2019. Premises are not adapted for long waiting times, thus lacking patient safety. Nurses can often be forced to focus on medical conditions despite the knowledge of patients' need for a holistic view. Unfortunately, a holistic view is not always applied when staff shortages, overcrowding and shortage of care places prevail and thus become an obstacle in the nurse's work. Aim: The aim of this study was to highlight what patients experience in the meeting with the nurse at an emergency department in connection with waiting times.  Method: A literature review with a qualitative method has been used  Results: The results are based on eleven articles in which patients' experiences were analyzed and were presented in three main categories with two subcategories each. The first main category was feelings of powerlessness. The second category was the nursing relationship with the nurse. The third main category was the environment. Conclusion: The results show that the patient in an emergency room feels powerless and left out. The care relationship and the nurse's treatment and attitude towards the patient are important for creating trust and security. When the nurse informs and communicates with the patient, conditions are created for a person-centered care and the patient feels involved.

Bakgrund: Immigration idag betraktas som ett globalt fenomen. Hälso- och sjukvård är en sektor för alla som är i behov av sjukvård. Sjuksköterskor är bland de första som kommer i kontakt med patienter och deras anhöriga. Sjuksköterskors roll i bemötande har därför stor betydelse inom omvårdnad. Det innebär att om sjuksköterskor innehar ett gott bemötande kan det förstärka främjandet av patientsdelaktighet och patientinflytande samt patientsäkerhet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att i sin profession bemöta immigrerade patienter och deras anhöriga. Metod: Artiklar med kvalitativ metod och induktiv ansats användes i denna litteraturöversikt. Dessutom användes induktiv innehållsanalys för att organisera den kvalitativa data. Resultat: Resultaten indelades i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Sjuksköterskorna beskrev sina erfarenheter av att i sin profession bemöta immigrerade patienter och deras anhöriga som en utmaning. Språk- och kulturbarriärer var de primära faktorerna som skapade utmaningar i bemötandena. Etiska dilemman förekom även under bemötande. Slutsats: Det fanns utmaningar och svårigheter i bemötande med immigrerade patienter och deras anhöriga. Utmaningarna och svårigheterna var bland annat språk- och kulturbarriärer som påverkade kommunikation och bemötande. En annan utmaning var att sjuksköterskorna behövde engagera sig mer i sitt arbete för att skapa ett gott bemötande. Etiska dilemman förekom även vid bemötandena och kunde påverka bemötandena negativt. Sjuksköterskornas kunskap, erfarenheter och resurser är nödvändiga för att kunna tillföra det stöd som patienter och deras anhöriga är i behov av. / Background: Immigration is today considered as a global phenomenon. The health care sector is the place for everyone who is in need of health services. Nurses are among the first professionals that meet these immigrant patients. The role of nurse in these encounters is therefore of great importance in nursing, as a good encounter and impression can improve patient involvement, patient influence and patient safety. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of encountering immigrant patients and their relatives in their profession. Method: Articles with a qualitative method and inductive approach were used in this literature review. In addition, inductive content analysis was used to organise qualitative data. Results: The results were divided into three main categories with associated subcategories. The nurses described their experiences of encountering immigrant patients and their relatives as a challenge. Language and cultural barriers were the primary factors that created a challenge in the encounters. Ethical dilemmas also transpired during these encounters. Conclusion: The results showed that there were challenges and difficulties in encountering with immigrant patients and their relatives. The challenges and difficulties included language and cultural barriers which affected communication and encounter. Another challenge was that the nurses needed to get more involved in their work to create a good encounter. Ethical dilemmas also occurred in the encountering and could affect the encounter negatively. The nurses' knowledge, experience and resources are necessary to be able to provide the support that patients and their relatives need.

Problemformulering: Behandling med intravitreala injektioner ökar och patienter som genomgår denna behandling upplever ofta oro och osäkerhet. Det finns behov att stärka och tydliggöra ögonsjuksköterskans roll i omvårdnaden runt patienter som får injektionsbehandling. Detta för att på bästa sätt värna om både patienten och den egna professionen. Syfte: Syftet var att belysa ögonsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som behandlas med intravitreala injektioner. Metod: En intervjustudie med kvalitativ metod med semistrukturerade frågor och induktiv ansats genomfördes. Åtta ögonsjuksköterskor från fem ögonmottagningar i Mellansverige deltog i studien. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier och tio subkategorier. De fem kategorierna var; Ögonsjuksköterskans roll, Meningsfullt arbete, Patientperspektiv - ögonsjuksköterskornas upplevelser, Upplevda utmaningar och Betydelsefull utveckling. Konklusion: Ögonsjuksköterskorna upplevde sitt arbete meningsfullt och positivt, där de såg sig ha en viktig roll för patienterna. Den dagliga omvårdnaden blev dock inte alltid synlig och ögonsjuksköterskorna kunde ibland ha svårt att identifiera omvårdnaden de gav. Genom att utforma en lätthanterlig och tidseffektiv omvårdnadsdokumentation och individuell vårdplan kan ögonsjuksköterskans omvårdnad synliggöras vilket i sin tur kan möjliggöra patienternas delaktighet och stärka patientsäkerheten. Gruppinformation till patienter skulle också kunna vara ett led i utvecklingen. Förslag på vidare forskning är djupintervjuer med patienter och ögonsjuksköterskor för att undersöka hur vården skulle kunna utvecklas. / Problem definition: Treatment with intravitreal injections is increasing and patients undergoing this treatment often experience anxiety and insecurity. There is a need to strengthen and clarify the ophthalmic nurse's role in the care of patients receiving injection treatment. This is to best protect both the patient and the ophthalmic nurse’s profession. Purpose: The purpose was to illustrate the ophthalmic nurses’ experiences of caring for patients being treated with intravitreal injections. Method: A qualitative interview study with semi-structured questions and an inductive approach was performed. Eight ophthalmic nurses from five ophthalmic clinics in Central Sweden participated in the study. Results: The analysis resulted in five categories and ten subcategories. The five categories were; The ophthalmic nurse's role, Meaningful work, Patient perspective - The ophthalmic nurses' experiences, Perceived challenges and Significant development. Conclusion: The ophthalmic nurses experienced their work meaningful and positively, where they saw themselves as having an important role for the patients. However, daily care did not always become visible and the ophthalmic nurses could sometimes find it difficult to identify the care they provided. By designing an easy-to-use and time-efficient nursing documentation and individual care plan, the ophthalmic nurse's nursing can be made visible, which in turn can enable patients' participation and strengthen patient safety. Group information to patients could also be part of the development. Suggestions for further research are in-depth interviews with patients and ophthalmic nurses to investigate how the care could be developed.

Background: Well established communication is the foundation of a safe handover and healthcare at large. Exchange of information in healthcare takes its form in handovers, which usually takes place in the nurses’ station without the patient present. A lacking handover can have a negative impact on the patient's safety. Bedside handover takes place at the patient's bedside and it promotes patient participation. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of bedside handover in inpatient care. Method: A qualitative literature review with thematic analysis. Result: The result is based on ten quality reviewed articles. Four final themes were identified: “flow of communication and interaction”, “transfer of sensitive information”, “time required and efficiency” and “routine and structure”. Summary: The findings from the articles show that nurses’ experience that bedside handover has a positive impact on the patients participation in their care as well as patient safety. Although the nurses do express that there are certain parts of bedside handover that need further adjustments in order to use it in an effective, safe and person centered manner. / Bakgrund: En fungerande kommunikation är grunden för en säker överrapportering och vård. Informationsöverföring inom vården sker i form av överrapportering, vilket vanligtvis sker inne på sjuksköterskeexpeditionen utan patienten. Bristande överrapporteringar kan ha negativa konsekvenser för patientsäkerheten. Bedsiderapportering sker vid patientens sängkant och främjar en ökad patientdelaktighet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av bedsiderapportering inom slutenvården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med tematisk analys. Resultat: Resultatet är baserat på tio kvalitetsgranskade artiklar. Fyra slutliga teman identifierades: “kommunikationsflöde och interaktion”, “överföring av känslig information”, “tidsåtgång och effektivitet” samt “rutin och strukturer”. Sammanfattning: Fynden från artiklarna visar att sjuksköterskor upplever att bedsiderapportering har en positiv inverkan på patientens delaktighet i vården och patientsäkerheten. Sjuksköterskor upplever dock att det finns aspekter som måste förändras för att kunna genomföra bedsiderapportering på ett effektivt, säkert och personcentrerat sätt.

Bakgrund: Sepsis är ett kritisk tillstånd som orsakas av ett systemiskt inflammatoriskt svar som kan leda till organsvikt. Mortaliteten är hög och komplikationer efter genomgången sepsis kan vara såväl fysisk som psykisk. Syfte: Syftet var att undersöka hälsorelaterad livskvalitet hos patienter efter genomgången sepsis. Metod: Allmän litteraturöversikt av tio kvantitativa artiklar med en tematisk innehållsanalys. Resultat: Ett huvudtema och tre subteman identifierades. Livskvalitet utgjorde huvudtemat, med subteman Psykisk livskvalitet, Fysisk livskvalitet och Social livskvalitet. Resultatet påvisade signifikanta nedsättningar i livskvalitet hos patienter som överlevt sepsis direkt efter utskrivning. Fysiska nedsättningar som påverkat livskvaliteten var utmärkande hos patientgruppen, samtidigt som samtliga undersökta domäner förbättrades över tid. Slutsats: Efter genomgången sepsis påverkas den hälsorelaterade livskvalitet både fysiskt, psykiskt och socialt. Genom dessa kunskaper kan sjuksköterskan personcentrera omvårdnaden och därmed främja patientens återhämtning. / Background: Sepsis is a critical condition caused by a systemic inflammatory response, which can cause organ failure. The condition has a high mortality rate and the complications can be physical and psychological. Aim: The aim was to investigate sepsis-survivors health related quality of life [HRQoL]. Method: Literature review of ten quantitative articles with a thematic analysis. Result: One main theme and three subthemes were identified. Quality of life constituted the main theme, with the subthemes Psychological quality of life, Physical quality of life and Social quality of life. The results demonstrated significant reductions in quality of life in sepsis-survivors directly after discharge from the hospital. Physical impairments which affected the quality of life were distinctive within the group of patients, while all of the researched domains improved over time. Conclusion: The physical, mental and social quality of life were affected for patients after recovering from sepsis. With this knowledge it is possible for nurses to adapt nursing measures individually and facilitate the patients recovery.

Bakgrund: Substansbruksyndrom som kommer från engelskans “substance use disorder”(SUD), är en sjukdom där personens bruk av alkohol och/eller narkotika leder till stor negativ inverkan på det dagliga livet. Personer med substansbruksyndrom lever ofta i social utsatthet och ett riskfyllt liv som innebär att personen kan drabbas av fysisk och psykisk ohälsa. Samsjuklighet är även vanligt förekommande för patienter med SUD. Den grundutbildade sjuksköterskan kommer att möta dessa patienter inom den somatiska vården och ställas inför olika utmaningar gällande vårdandet av nämnda patientgrupp. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur sjuksköterskor inom somatisk vård upplever att vårda patienter med substansbruksyndrom. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativa studier där tio artiklar har kvalitetsgranskats utifrån SBU’s kvalitetsgranskningsmall och analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier som redogör för sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med SUD. Dessa kategorier var: 1) Osäkerhet och brist på självförtroende i sin yrkesroll. 2) Rädsla och oro inför patientmötet. 3) Resignation och maktlöshet. 4) Sjuksköterskorna upplever att patienterna blir skuldbelagda och stigmatiserade. 5) Sympati för patienten. 6) Pliktkänsla. Resultatet belyser utmaningarna och de komplexa känslor som uppstår hos sjuksköterskan vid vårdandet av patienter med SUD. Konklusion: Sjuksköterskor upplever det som ett komplext åtagande att vårda patienter med SUD. Det framkallar mestadels negativa känslor och framför allt så finns det en dubbelhet i vårdandet av patienter med SUD där sjuksköterskan slits mellan känslor av sympati för patienten och resignation där pliktkänsla av att vilja omvårda ställs emot en ovillighet att ge god vård

Bakgrund: Det har skett stora framsteg på forskningsfronten inom palliativ vård för patienter och dess närstående, men det behövs mer kunskap om sjuksköterskans perspektiv. Den palliativa vården inom hospice har hög personalomsättning och en orsak kan vara en bristfällig eller felaktig bild av vad den palliativa vården innebär. En djupare förståelse för sjuksköterskans upplevelse av den palliativa vården i den sena palliativa fasen inom hospice kan leda till att framtida sjuksköterskor som väljer detta område får en tydligare bild av vad som väntar dem. Det kan också bidra till att öka kvaliteten på vården som erbjuds. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vara verksam inom palliativ vård i den sena palliativa fasen inom hospice.  Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar, som utgår från en kvalitativ metod med induktiv ansats. Analysen är utförd med Fribergs femstegsmodell.  Resultat: I litteraturstudien så identifierades tre huvudteman: Sjuksköterskans upplevelse av förutsättningar för personlig och professionell utveckling, sjuksköterskans upplevelse av det personcentrerade förhållandet till patienten och sjuksköterskans upplevelse av sedering i den sena palliativa fasen. Resultatet visade på att sjuksköterskor hade ett brett spektrum av upplevelser kring den palliativa vården i den sena fasen inom hospice. Resultatet visade på tre centrala fynd, Den personcentrerade vårdens ömsesidiga dimension, etiska dilemman i samband med palliativ sedering, och vikten av självkännedom och möjlighet till reflektion. Slutsats: Den personcentrerade vården är en central del av den palliativa vården och innebär ett ömsesidigt utbyte. Den interdisciplinära kommunikationen är viktig för styrningen av den palliativa vårdens inriktning i den sena palliativa fasen, då läkare och sjuksköterskor ofta kan ha delade meningar om vad som är viktigast för patienten. Självkännedom är ett viktigt verktyg för sjuksköterskan inom palliativ vård i den sena palliativa fasen, när det kommer till existentiella frågor och personliga utmaningar i samband med patientens bortgång.

Bakgrund: Miljöanpassning för personer med demenssjukdom kan innefatta både den fysiska miljön inomhus och utomhus, men också den psykosociala miljön som skapas i de olika fysiska rummen. Personer med demenssjukdom kan uppleva både fysiska och psykiska symtom på ohälsa och genom förändringar i miljön på ett särskilt boende kan omvårdnadspersonalen öka känslan av välmående hos personer som är sjuka i demens. Syfte: Att undersöka omvårdnadspersonalens erfarenhet av miljöanpassning för demenssjuka på särskilt boende. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som började i en frågeställning som låg till grund för sökorden. De funna artiklarna granskades och analyserades vilket resulterade i en sammanställning med ett huvudtema; personcentrerad vård, och fyra underkategorier, person, omvårdnadspersonal, miljö och hälsa. Resultat: Resultatet visar att miljöanpassning är en viktig del av att kunna ge en personcentrerad omvårdnad av personer med demenssjukdom. En anpassad miljö kan ge vinster som ökad meningsfullhet och samhörighet i sin tillvaro och den anpassade miljön kan också öka känslan av autonomi och för personer med demenssjukdom. Resultatet visar att omvårdnadspersonalens upplevelser av miljöanpassning för personer med demenssjukdom inte bara förbättrar välbefinnandet för den som är demenssjuk utan även förbättrar arbetsmiljön på flera sätt för personalen. Konklusion: Implementeringen av personcentrerad omvårdnad i form av miljöanpassningar för demenssjuka personer är avgörande för omvårdnadens standard i nutida och framtida vårdarbete inom demenssjukdom. / Background: Environmental adaptation for people with dementia can include both the physical environment indoors and outdoors, but also the psychosocial environment that is created in the various physical rooms. People with dementia can experience both physical symptoms and mental symptoms of ill health and through changes in the environment in a special accommodation, the nursing staff can increase the quality of life of people who are ill with dementia. Aim: To investigate the nursing staff's experience of environmental adaptation for people with dementia in special housing. Method: Literature review with a qualitative approach that began with a question that was the basis for the searches. The found articles were examined and analyzed, which resulted in a compilation with a main theme; person-centered care, and four subcategories, person, nursing staff, environment and health. Results: The results show that environmental adaptation is an important part of being able to provide person-centered care of people with dementia. An adapted environment provides benefits such as increased quality of life, increased meaning in their lives and an increased sense of autonomy and belonging. The results also show that the nursing staff's experiences of environmental adaptation for people with dementia not only improve the well - being of those with dementia but also improve the working environment for staff. Conclusion: The implementation of person-centered care in the form of environmental adaptations for people with dementia is crucial for the standard of care in current and future care work within dementia.

Bakgrund: Covid-19 pandemin har orsakat ett stort antal dödsfall globalt och bidragittill ökade sjukhusinläggningar. Pandemin har ökat belastningen på sjukvården vilket har resulterat i att sjuksköterskor har fått arbeta under andra förhållanden och villkor. Studier från tidigare epidemier har visat att sjuksköterskor upplevt otillräcklighet till patienter samtidigt som stark gemenskap till kollegor funnits.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetet med Covid-19 vård inom slutenvården.Metod: En litteraturöversikt baserad på artiklar med kvalitativ design genomfördes.13 artiklar valdes ut till resultatet och analyserades med hjälp av Fribergs (2017)struktur.Resultat: Sjuksköterskor har upplevt brist på kunskap kring den nya sjukdomen, hur skyddsutrustningen skulle tillämpas och vilket skydd den hade. Flertalet sjuksköterskor har upplevt rädsla över att bli smittade av viruset. Sjuksköterskor upplevde även psykologiska och fysiologiska besvär gällande anpassningen till en ny vårdmiljö samt användningen av skyddsutrustning.Slutsats: Förlängda arbetstider, nya rutiner, ny form av isoleringsvård, nya arbetsplatser samt bristande kunskap kring sjukdomen genererade i fysiska ochpsykiska besvär för sjuksköterskor. En ny och förändrad vårdsituation bidrog till att personcentrerad- och säkervård var bristande under pandemin. Trots lärdomar från tidigare epidemier kvarstår bristande kunskap kring vård vid infektionssjukdomar.Nyckelord: Erfarenheter, personcentrerad vård, Sars-Cov-2, sjuksköterskor, säker vård / Title: Exhausted by the fear of Covid-19. A literature review of qualitative design about nurses ´experiences of the work with Covid-19 in inpatient care.Background: The Covid-19 pandemic has caused large frequency of deaths globallyand has led to increased hospitalizations. The pandemic has increased the burden on healthcare and due to that, nurses have had to work under new working conditions. Studies from earlier epidemics have shown that nurses have felt insufficient for patients in while at the same time felt a strong solidarity to colleagues.Aim: To describe nurses’ experiences of working with Covid-19 care in inpatient care.Method: A literature review with qualitative design was done. 13 articles were selected for the result and were analyzed with help from Friberg (2017) structure.Results: Nurses have experienced lack of knowledge regarding the new disease and the usage of protective equipment as well as it´s protectionary level. A majority of nurses have also experienced a fear of getting infected of the virus themselves. Nursesalso suffered from psychological and physical inconvenience from the adaptation of a new care environment with a mandatory usage of protective equipment.Conclusion: Extended working hours, new routines, new form of insulation care and lack of knowledge generated physical and psychological inconvenience for nurses. A new and changed work situation contributed to the lack of person-centered and secure care during the pandemic.Despite lessons learned from earlier epidemics, there is still lack of knowledge about care of infectious diseases.Keywords: Experiences, person-centered care, registered nurses, safe care, Sars-Cov-2