Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir äldre och därmed sjukare, vilket gör att behovet av vård ökar, i kombination med att allt fler äldre har önskemål att få bo kvar hemma. Samtidigt skrivs patienter ut från sjukhus snabbare, och har ofta komplexa hälso- och sjukvårdsbehov som ska hanteras i hemsjukvården, som därmed blivit mer avancerad. Distriktssköterskan i hemsjukvården har en viktig roll som omvårdnadsledare, och ska arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Personcentrerad vård är en modell i framfart internationellt, och syftar till att öka patienters inflytande och delaktighet, där vården planeras och genomförs med personen i fokus. Syftet med denna studie var att belysa personcentrerad vård inom hemsjukvården, ur patienters, närståendes samt personalens perspektiv. Metoden som användes var en systematisk integrativ litteraturstudie. Sökningar gjordes i både CINAHL och PubMed och totalt hittades 16 artiklar. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier; att involvera patient och närstående, att bygga och bevara relationer, professionellt förhållningssätt och värdefullt att bo kvar hemma. Slutsats: Resultatet visar att involvering av patienter och närstående är betydelsefullt, men att det inte alltid fungerar som önskat. Relationen mellan patient/närstående och vårdpersonal var en annan viktig del av den personcentrerade vården i hemmet, och en god relation var beroende av kommunikation och samtal, men även kontinuitet och tid.

Cancer är en utbredd sjukdom i världen och i det svenska samhället. Behandlingen som följer efter en cancerdiagnos medför många och svåra symtom för patienterna, bland annat smärta, fatigue, gastrointestinala symtom och minskad aptit. Det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och förbättrat överlevnadsodds hos cancerdrabbade patienter. Fysisk aktivitet rekommenderas genom hela sjukdomsförloppet samt eftervården och patienternas upplevelser av ämnet bör därför belysas. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters upplevelser kopplat till fysisk aktivitet vid cancersjukdom. Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet och bearbetades genom en innehållsanalys. Litteraturstudiens resultat visade att patienterna upplevde en förbättrad fysisk funktion och ökat välmående av fysisk aktivitet. Inadekvat information från läkare och sjuksköterskor utgavs utgöra hinder för fysisk aktivitet. Olika personliga förutsättningar rapporterades även vara stora hindrande faktorer. Tillgång till kvalificerad personal som sjuksköterskor, läkare och fysioterapeuter identifierades som en av de motiverande faktorer som belystes mest av patienter. Fler studier föreslås utföras med syfte att studera i vilken utsträckning FaR används i praktiken samt sjuksköterskors attityd gällande personcentrerad vård och information relaterat till fysisk aktivitet vid cancersjukdom. / Cancer is a widespread disease in the world and in Swedish society. The treatment that follows a cancer diagnosis causes many and severe symptoms for the patients, including pain, fatigue, gastrointestinal symptoms and decreased appetite. There is a connection between physical activity and improved survival odds in cancer patients. Physical activity is recommended throughout the course of the disease and aftercare and patients' experiences of the subject should therefore be highlighted. The purpose of this literature study was to investigate patients' experiences linked to physical activity in cancer illness. The study was conducted as a general literature study. Ten scientific articles were included in the result and processed through a content analysis. The result of the literature study showed that the patients experienced an improved physical function and increased well-being of physical activity. Inadequate information from doctors and nurses was issued as an obstacle for physical activity. Different personal circumstances were also reported to be major barriers. Access to qualified staff such as nurses, doctors and physiotherapists were identified as one of the motivating factors highlighted most by patients. More studies are proposed to be carried out with the aim of studying the extent to which FaR is used in practice as well as nurses’ attitudes regarding person-centered care and information related to physical activity in cancer illness.

Bakgrund: Sjukdomen depression ökar bland äldre personer. Många av de äldre söker vård, därmed kommer sjuksköterskor i kontakt med äldre som har depression. De flesta äldre som har depression har upplevt otillräcklig vård, då kunskapen om depression hos äldre personer bland sjuksköterskorna är bristfällig. Detta kan leda till att de äldre personerna kommer uppleva ett lidande. För att undvika detta är det viktigt att beskriva de äldres upplevelser av depression. Metod: En litteraturöversikt som grundar sig på åtta kvalitativa artiklar. Artiklarna studerades och analyserades och ett resultat togs fram. Databaserna Cinahl och PubMed har använts för att genomföra artikelsökningar.  Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av att leva med depression samt dess inverkan på det dagliga livet. Resultat: Äldre personer med depression upplevde både psykiska och fysiska förändringar. Resultatet medförde fyra kategorier, ålderns inverkan på depression, en kamp mot ensamhet, autonomins betydelse för välbefinnande och strävan efter samhörighet och mening. Konklusion: Depression är ett område som vårdpersonal behöver ha ökade kunskaper om. En bredare och djupgående förståelse av depression kan förebygga och ge bredare förståelseav ämnet. Detta i sin tur kan ge upphov till att patienten får en god personcentrerad vård och därmed kommer lidandet att undvikas. / Background: Depression among older adults is increasing. Since many of the older adults are seeking medical care, nurses are faced with depressed elders. Most older adults with depression have experienced insufficient care, since the knowledge about older adults with depression is lacking among nurses. This can cause older adults to experience suffering. To avoid this, it is important to describe the older adults' experiences with depression. Method: A literature review that is based on eight qualitative articles. The articles have been both studied and analyzed and from that, a result has been produced. The databases Cinahl and PubMed have been used for article queries. Aim: To describe older adults' experience with depression and its influence on daily life. Findings: Older adults with depression experience both physical and psychic changes. The result brought four different categories, the influence of age on depression, a struggle against loneliness, the importance of autonomy for well-being and a strive for community and purpose. Conclusion: The subject of depression is an area in which healthcare workers need more knowledge. Awider and more in-depth understanding of depression can both prevent and give a better understanding of the subject. This in turn can lead to that the patients get good individual healthcare which causes suffering to be avoided.

Målet med palliativ vård är att ge personer med icke botbar sjukdom möjlighet till optimal livskvalitet genom att lindra lidande. Smärta är ett vanligt symtom bland personer som vårdas palliativt och personen är ofta otillräckligt smärtlindrad. Detta ställer stora krav på sjuksköterskans kompetens att vårda dessa personer. Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda personer med smärta i specialiserad palliativ vård. Studien har genomförts som kvalitativ metod med induktiv ansats och bygger på semistrukturreade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sjuksköterskor verksamma inom tre olika specialiserade palliativa enheter, avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) har intervjuats. Resultatet av studien har visat att sjuksköterskan inom specialiserad palliativ vård hade bra stöd från teamet och samtliga sjuksköterskor upplevde att de hade erfarenhet och tillräcklig kunskap för att vårda personen med smärta i hemmet. När det inte gick att smärtlindra fullt ut kunde sjuksköterskan känna frustration och maktlöshet men med stöd av teamet och med inställningen att alltid försöka lindra lidandet oavsett kunde dessa känslor balanseras. Det framkom även i resultatet att det var goda relationer med personen som vårdades, med deras närstående och med kollegor i teamet som låg till grund för en personcentrerad vård. Genom att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med smärta i palliativt skede kunde omvårdnads strategier som är av betydelse identifieras och bidra till framtidens vård. Sjuksköterskor inom specialiserad palliativ vård beskrev sig ha tillräckligt med stöd, tid och resurser för att vårda personer med smärta. De möttes av tacksamhet och upplevde sitt arbete meningsfullt. / The goal of palliative care is to give people with the incurable disease the opportunity for optimal quality of life by relieving suffering. Pain is a common symptom among people who are cared for palliatively and the person is often insufficiently relieved. This puts great demands on the nurse's competence to care for these people. The purpose was to describe the nurse's experience of caring for people with pain in specialized palliative care. The study was conducted as a qualitative method with an inductive approach and is based on semi-structured interviews as a data collection method. Nurses working in three different specialized palliative care units, advanced home care (ASIH) have been interviewed. The results of the study have shown that the nurse in specialized palliative care had good support from the team and all nurses felt that they had experience and sufficient knowledge to care for the person with pain at home. When it was not possible to fully relieve pain, the nurses could feel frustration and powerlessness, but with the support of the team and with the attitude to always try to relieve the suffering regardless, these feelings could be balanced. What emerged in the result was those good relationships with the person being cared for, with their relatives, and with colleagues in the team were the basis for a person-centered care. By examining nurses' experiences of caring for people with pain in the palliative care stage, important nursing strategies could be identified and contribute to future care. Nurses in specialized palliative care described themselves as having enough support, time, and resources to care for people with pain. They were met with gratitude and experienced their work meaningfully.

År 2020 var året då hälso-och sjukvården helt fick ställa om på grund av rådande Covid-19 pandemi. Över 90 000 färre operationer utfördes än tidigare år, vilket har lett till ökade väntetider för patienter som väntar på operation. Många patienter har eller har haft en planerad operation som blivit uppskjuten med ovisshet om hur länge de ska behöva vänta. Detta har mer eller mindre påverkan på deras livssituation. Tidigare forskning säger att väntan och inställda operationer kan ge negativa konsekvenser för patienten. Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelse av att få sin planerade operation uppskjuten på grund av Covid-19. Metoden som används är en kvalitativ intervjustudie i kombination med kvalitativ innehållsanalys, där sju deltagare intervjuades via telefon. I resultatet framkom fem huvudkategorier och sju underkategorier som visar på hög förståelse hos deltagarna för att väntetiden blivit lång och trots försämrad livskvalité så fanns en förhoppning och tilltro att det kommer bli bättre. I anestesisjuksköterskans profession och när de möter patienterna är bemötandet och kommunikation av stor vikt för att känna trygghet samt få en ökad acceptans för situationen.

No description available.

Bakgrund: Många personer i dagens samhälle lever med kronisk smärta. Det bidrar till ett lidande för personen och en försämrad livskvalité. Egenvårdsinterventioner hjälper till att hantera den kroniska smärtan. Personcentrerad vård är viktigt för hanteringen av den kroniska smärtan och utgår från personens förutsättningar och önskemål och därmed reducerar det smärtan. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av egenvård vid kronisk smärta. Metod: Designen var en litteraturöversikt och 14 kvalitativa originalartiklar och en mixad metod inkluderades till resultatet. CINAHL och Pubmed användes som databaser till sökningarna efter de vetenskapliga artiklarna. Artiklarna kvalitetsgranskades och sedan analyseras enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Efter analys framkom två subkategorier och fyra kategorier som passade mot syftet. Kategorierna var: Upplevelser i samband med egenvårdsinterventioner, upplevelser av stöd, upplevelser av utmaningar i samband med egenvård och upplevelser av förhållningssätt till egenvård. Subkategorierna var: upplevelser av stöd till egenvård från sjuksköterskan och upplevelser av stöd från omgivningen. Diskussion: Att leva med kronisk smärta leder till att personerna utvecklar en bred kunskap för att hantera sin egenvård. God kommunikation mellan sjuksköterskan och personen stärkte egenvården. Acceptans leder till en bättre livssituation för personerna. Slutsats: En stor del av befolkningen lever med kronisk smärta och använder sig utav av egenvårdsinterventioner. Av sjuksköterskan krävs det att mer utbildningar och information kring egenvård till personerna för att hantera sin situation. Fortsatt forskning behövs för att följa med i utvecklingen. / <p>Examinationsdatum: 2019-11-04</p>

Bakgrund: År 2018 migrerade över 130 000 personer till Sverige. Stor migration har gjort att det i dagsläget talas över 150 olika språk i Sverige. Språk ger förutsättningar för individer att uttrycka sina upplevelser och känslor, samtidigt som språk även kan innebära begränsningar i kommunikation mellan olika parter. En stor del av vårdarbetet utgörs av kommunikation, och 70 procent av alla vårdskador beror på bristande kommunikation. Sjuksköterskan är enligt lag skyldig att tillhandahålla information som är anpassad efter patientens språkliga bakgrund och bör arbeta enligt ett personcentrerat förhållningssätt där hänsyn tas till patientens förutsättningar och önskemål. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av språkbarriärer i möten med patienter inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats, vars resultat baserades på 14 vetenskapliga artiklar, hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades i resultatet. Dessa tre huvudkategorier var upplevelse av tidspåverkan och arbetsbelastning, upplevelse av svårigheter att tillgodose god och säker vård och upplevelse av utmaningar och kompetensutveckling. Slutsats: Språkbarriärer upplevs av sjuksköterskorna försvåra tillhandahållandet av personcentrerad, god och säker vård eftersom språkbarriärer ledde till svårigheter att ta del av patientberättelsen, upprätta ett partnerskap samt att dokumentera. Även positiva upplevelser som individuell kompetensutveckling hos sjuksköterskorna beskrivs i resultatet. / Background: In 2018, more than 130 000 people migrated to Sweden. The big migration has affected the amount of languages spoken in Sweden. The literature describes that in Sweden, more than 150 languages are spoken. Furthermore, language is described as a fundament for individuals to express their experiences and feelings as well as an obstacle in communication between different parties. A big part of health care is constituted by communication, and 70 percent of all healthcare injuries are because of communication deficiencies. The nurse is obligated by law to provide information, which is adapted to the patient’s spoken language, and should work accordingly to person-centered care, in which the patient’s presuppositions and desires are considered. Aim: To describe the nurse’s experiences of language barriers in situations with patients in somatic care. Method: A literature review with a qualitative design, based on 14 scientific articles found in the two databases CINAHL and PubMed. Results: Three main categories were identified in the result. These main categories were the experience of time impact and workload, the experience of difficulties in providing good quality care and safe care, and the experience of challenges and competence development. Conclusion: Nurses’ experienced language barriers to complicate the provision of person-centered, excellent and safe care because language barriers caused difficulties to take part in the patient story, build a partnership, and to document. Positive experiences, such as individual competence development among the nurses are also described in the result.

Bakgrund: Stroke är något som sker akut och ofta får förödande konsekvenser. Den drabbade förlorar inte sällan sin självständighet och känner sig som en börda för sina närstående. En fjärdedel av alla som drabbas av stroke blir också drabbade av depression. De depressiva symtomen har en negativ inverkan på livskvalitet och rehabilitering. Den förlängda vårdtiden som depression kan leda till innebär ökat lidande för den drabbade samt ökade kostnader för samhället. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av depression till följd av stroke. Metod: En litteraturöversikt av nio kvalitativa studier som analyserades utifrån en induktiv ansats. Resultat: Huvudfynden som framkom var i två huvudteman: djup nedstämdhet och emotionella förändringar. Båda temana hade flera underteman. I temat djup nedstämdhet framkom upplevelser av förlust och beroende. I temat emotionella förändringar framkom upplevelser av rädsla, humörsvängningar och sorg. Slutsats: Det är svårt att bedöma om nedstämdheten är konsekvenser av stroke eller om det handlar om depression. Det är viktigt att vårdpersonal har förståelse för detta och arbetar personcentrerat för att på bästa sätt kunna bemöta personen och dennes behov. Mer forskning behövs för att öka kunskapen om depression till följd av stroke och därmed förbättra förutsättningarna för den drabbade personen.   Nyckelord: Stroke, depression, omvårdnad, upplevelse, personcentrerad omvårdnad

Bakgrund: Abort är en process där en graviditet avslutas och styrs av abortlagen, som ändrades till sin nuvarande form år 1974. Kvinnan ska själv bestämma över sin graviditet. En abort kan ske via medicinska åtgärder eller genom kirurgiska åtgärder beroende på graviditetsvecka. Abort är en svår process för kvinnorna och det är kvinnan eget beslut. Det kan vara utmanande både för kvinnan och för sjuksköterskan som arbetar med aborter.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med kvinnor som genomför abort.  Metod: Litteraturöversikten är baserad på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Alla artiklarna är granskade och godkända enligt etisk kommitté. Artiklarna kvalitetsgranskades och är av medel eller hög kvalitet. Under analysen kategoriserades artiklarna genom likheter och skillnader och 5 kategorier framkom.   Resultat: De olika valda kategorierna som framkom i resultatet var: att känna engagemang och stolthet, att behöva stöd och hantera känslor, att möta kvinnan, att uppleva etiska och moraliska dilemman och att uppleva hinder och ett behov av mer utbildning inom abortvård.   Slutsats: Litteraturöversikten påvisade att sjuksköterskor upplevde mötet med kvinnorna som emotionellt och de sökte därför stöd från sin närmaste omgivning. Genom kvinnornas tacksamhet upplevde sjuksköterskorna engagemang till arbetet och ansåg sin roll vara stöttande och inte dömande. Dock kunde sjuksköterskorna uppleva en konflikt mellan personliga och professionella värderingar samt hinder i arbetet som grundas i ett stort antal patienter. / Background: Abortion is a process in which a pregnancy ends and is governed by the Abortion Act, which was changed to its present form in 1974. The woman determines about her pregnancy. An abortion can be done through medical measures or surgical procedures depending on weeks of pregnancy. Abortion is a difficult process for the women and it is the woman's own decision. It can be challenging for both the woman and the nurse working with abortions.  Aim: To describe nurse´s experiences in meeting women who going through an abortion.   Method: The literature review is based on 15 scientific articles from the CINAHL and PubMed databases. All articles are reviewed and approved by the Ethics Committee. The articles were quality checked and are of medium or high quality. During analyzes, the articles were categorized by similarities and differences and 5 categories.  Results: The various selected categories that emerged in the results were: feeling commitment and pride, needing support and dealing with emotions, meeting the woman, experiencing ethical and moral dilemmas and experiencing obstacles and needs for more education in abortion care.  Conclusion: The literature review showed that nurses perceived meeting the women as emotional and sought support from their surroundings. Through the women’s gratitude, the nurses experienced commitment to work and considered their role to be supportive and not judgmental. However, the nurses could experience conflicts between personal and professional values and obstacles in work based in many patients.