SAMMANFATTNING: Bakgrund: För varje svensk vårdcentral är det en daglig utmaning att hantera de inkommande patienterna på bästa sätt. Det är vanligt förekommande att patienter kommer obokade till vårdcentralen vilket kan bidra till att arbetstakten för sjuksköterskor blir hög, samtidigt som det för patienten kan innebära långa väntetider. För att kunna möta obokade patienters ökade behov kan rutiner och arbetsfördelning behöva optimeras. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att möta obokade patienter inom primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats har genomförts. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studien framkom att arbetet med obokade patienter innebar ett varierat patientflöde som kunde ge hög arbetsbelastning och krävde resurser. För att göra en säker bedömning krävdes bred kompetens. Det kunde vara svårt att leva upp till patientförväntningar om en tillgänglig vård.  Sjuksköterskorna strävade efter att bemöta alla obokade patienter med ett professionellt förhållningssätt och mötet med obokade patienter upplevdes som spännande och roligt. Slutsats: Denna studie visar att tid, resurser och kompetens är viktiga faktorer för att möta obokade patienter. Tidsbrist visade sig påverka både patientsäkerheten och mötet med patienten. Mer resurser skulle kunna bidra till att ta hand om de inkommande patienterna på ett effektivare och säkrare sätt.

Bakgrund: Hälso-och   sjukvårdslagen betonar vikten av att vården utformas och genomförs   tillsammans med patienten så långt det är möjligt. Vid personcentrerad vård   står personen i centrum och är delaktig i utformningen av sin vård och   behandling. Vid självvald inläggning bedömer personen själv behovet av   inläggning på slutenvården. Syfte: Syftet   var att undersöka patienters upplevelser av behandlingsmodellen självvald   inläggning. Metod: Systematisk   litteraturöversikt enligt Whittemore och Knafl integrativa metod har använts.   Kvalitativa artiklar inhämtades från databaserna PubMed, Cinahl och   PsychInfo. Totalt inkluderades nio artiklar i resultatet. Resultat: Analysen   resulterade i två huvudteman och sju kategorier som belyser patientens   upplevelse av självvald inläggning. Strukturen kring självvald inläggning,   där patienterna betonade vikten av trygghet och förebyggande åtgärder vid   psykisk ohälsa. Patienternas upplevelser av vårdmiljön och inflytandet i sin   vård-och behandling. I det andra temat framkom patienternas upplevelser av   personalens kompetens vid självvald inläggning, det upplevde attityder och   kunskapsbrist hos det som arbetar med interventionen. Det belyser även   bemötandet av personalen i samband med självvald inläggning. Slutsats: Litteraturöversikten   kan vara ett stöd till personal som arbetar inom psykiatrisk vård och som har   möjlighet till att arbeta med självvald inläggning eller önskar få mer  kunskap om patienters upplevelser av behandlingsmodellen i enlighet med   personcentrerad vård. / Background:  The Health Care Act emphasizes the importance of the   care being designed and implemented together with the patient as far as   possible. In person-centered care, the person is at the center and   participates in the design of their care and treatment. In self-admission,   the person assesses the need for hospitalization himself. Aim: The purpose was to investigate patients' experiences of the treatment   model self-admission. Method: A systematic literature   reviews according to Whittemore and Knafl integrative method has been used.   Qualitative articles were obtained from the databases PubMed, Cinahl and   PsychInfo. A total of nine articles were included in the result. Results: The analysis resulted   in two main themes and seven categories that illustrate the patient's   experience of self-admission. The structure of self-admission, in which   patients emphasized the importance of safety and preventive measures in   mental illness. Patients' experiences of the care environment and the   influence in their care and treatment. In the second theme, the patients'   experiences of the staff's competence in self-admission, it experienced the   attitudes and lack of knowledge of those working with the intervention. It   also illustrates the approach of the staff in connection with self-admission. Conclusion: The literature review may be supportive to staff working in psychiatric   care and who have the opportunity to work with self-admissions or wish to   gain more knowledge about patients' experiences of the treatment model in   accordance with person-centered care.

Bakgrund: Brister i kommunikation och informationsöverföring är en av de största orsakerna till vårdskador. För att arbeta mot en säkrare vård måste patienterna bli delaktiga. Delaktiga patienter är nyckeln till personcentrerad och säker vård. Ett sätt att involvera patienterna är genom att de får delta i bedsiderapportering. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser när sjuksköterskor använder bedsiderapportering vid skiftbyten.  Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats, baserad på sju artiklar med kvalitativ design och tre artiklar med mixad design. Artiklarna är hämtade från CINAHL och Medline. Resultat: Analysen resulterade i två teman, inkluderande vårdrelation och samtal på lika villkor. Patienterna upplevde att bedsiderapportering kunde främja delaktighet i vården, patienterna fick vara en del av informationsutbytet och bidra med meningsfull information. Patienternas känsla av trygghet ökade och sjukhusupplevelsen förbättrades vid säkerställandet av informationsutbytet. Däremot framkom även önskan från patienterna om ökat deltagande, bibehållen konfidentialitet och bli inbjuden i bedsiderapporteringen av sjuksköterskorna. Slutsats: Resultatet framhäver både positiva och negativa upplevelser. Bedsiderapportering kan vara ett steg mot mer personcentrerad vård men ytterligare riktlinjer behövs som berör hur konfidentialiteten bör hanteras. Framtida forskning behövs för att studera om metoden är lämplig för alla patientgrupper. / Background: Healthcare related injuries are often caused by insufficient communication and poor transferring of information. To make healthcare better the patients need to be included in the process. Keeping the patients involved is the key to patient-centred and safer health care. One way to involve the patient is through implementing “bedside handover”. Aim: To describe patient’s experiences when nurses implement bedside handover during shift change. Method: The study is a literature review with an inductive approach, based on seven articles with a qualitative method and three articles with mixed methods. The articles were taken from the databases CINAHL and Medline. Results: The results generated in in two themes: healthcare relationship and conversations on equal terms. The patients experienced that bedside handover could promote participation in care, patients could be a part of the information exchange and contribute with meaningful information. Patients' sense of security increased, and the hospital experience improved when they could secure the information. However, some patients wished for increased participation, maintained confidentiality and to be more invited to participate in the nursing bedside handover. Conclusion: The result highlights both positive and negative experiences. Bedside reporting can be a step toward more person-centered care, but additional guidelines are needed that address how confidentiality should be handled. Future research is needed to study whether the method is appropriate for all patient groups.

Bakgrund: Palliativ vård ges till patienter vars sjukdom inte längre kan behandlas kurativt. Målet med palliativ vård är att ge bästa möjliga livskvalité för patienter. Vården är utformad efter fyra hörnstenar: symtomlindring, kommunikation och relation, samarbete och stöd till anhöriga. Att arbeta utifrån personcentrerad vård är viktigt för att kunna anpassa och tillgodose patientens behov och önskemål.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter inom palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturöversikten är en sammanställning av 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som analyserats med en induktiv ansats. Sökningar till resultatet gjordes i PsychINFO, Cinahl och MEDLINE. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysprocess i fem steg. Resultat: Två teman och sju subteman framkom i analysen. Sjuksköterskorna strävade efter att erbjuda human vård och få patienterna och anhöriga delaktiga i vården. Känslor väcktes hos sjuksköterskorna när de vårda palliativa patienter i hemmet. Sjuksköterskorna kunde känna sig utelämnade och såg personal- och tidsbrist som ett problem i deras arbete.    Slutsats:  Sjuksköterskor har en betydelsefull roll i att bedriva vård till patienter som är palliativa. För att kunna bedriva en personcentrerad vård krävs ett bra samarbete mellan vårdprofessionerna. Samarbetet kunde vara bristfälligt och är något som kan förbättras. / Background: Palliative care is administered to patients when illness is terminal and can no longer be cured.  The goal of palliative care is to provide the best possible quality of life for patients during their remaining days and is designed with four cornerstones in mind: symptom relief, communication and relationship, collaboration, and support to close relatives.  Providing “person-centered” care is of utmost importance to successfully adapt and meet patients' needs and wishes. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients in palliative care at home. Method: The literature review is a compilation consisting of 13 articles with a qualitative method that was analyzed with an inductive approach. Searches were made on PsychINFO, Cinahl and MEDLINE. and analyzed according to Friberg's analysis process in five steps. Results: Two themes and seven subthemes emerged in the analysis.  The nurses strived to offer optimal humane care by actively involving patients and their relatives. Various psychological /emotional responses arose in the nurses while caring for palliative patients in home settings.  Nurses could feel left out and saw staff and time shortages as a problem in their work.  Conclusion:  Nurses have an important role in providing care to patients who are palliative. In order to be able to conduct person-centered care, good collaboration between the health care professionals is required. Cooperation could be inadequate and is something that can be improved.

Bakgrund: Personcentrerad vård handlar om att sätta personen i fokus, uppmuntra till delaktighet och självbestämmande samt utgå från personens behov. För detta krävs rätt förutsättningar, vårdmiljö och personcentrerade processer. Teamarbete skapar goda möjligheter för vårdpersonal och patienter. En åldrande befolkning innebär utmaningar för äldreomsorgen och behovet av vård- och omsorgsutbildad personal ökar. Syfte: Syftet var att utifrån ett vårdpersonalperspektiv utforska förekomsten av personcentrerad vård på äldreboende. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie har genomförts. Instrumentet Person-Centered Care Assessment Tool (P-CAT) användes. Data analyserades med analytisk statistik. Resultat: Totalt svarade 46 personer på enkäten. Baserat på P-CAT rapporterades förekomsten av personcentrerad vård vara hög. Deltagare med gymnasium/folkhögskola som högst avslutade utbildning upplevde högre personcentrerad vård än de som gått högskola. Vårdpersonal med vidareutbildning upplevde inte högre personcentrerad vård. Ingen skillnad i upplevd personcentrerad vård påvisades mellan vårdpersonal som arbetade på demensboende och personal som inte arbetade på demensboende. Antal år inom vård och omsorg var inte associerat med grad av personcentrering. Slutsats: Möjlighet till utveckling fanns inom organisation och miljö. Utbildningsinsatser bör följas upp och stödjas. Resultatet kan bidra till underlag för vidare diskussion inom verksamheten

Antalet äldre i Sverige över 65 år ökar i stadig takt. Med tilltagande ålder och ohälsa följer ofta ökad läkemedelsanvändning. Av populationen över 80 år hämtade nästan hälften ut tio eller fler läkemedel på recept förra året. Detta medför både positiva och negativa effekter på deras mående. Av vikt för att läkemedelsbehandlingen ska få avsedd effekt är att läkemedlen tas enligt ordination. Studier indikerar att detta av varierande orsaker kan vara en utmaning för den äldre patienten. Läkemedels negativa effekter, såväl som bristen på följsamhet, är något som påverkar den ekonomiska hållbarheten i samhället negativt och även leder till lidande för den enskilde. Distriktssköterskan med sin breda kunskap om sjukdomar och sjukdomars behandlingar kan verka för att minska symtombörda och öka följsamhet för en bättre hälsa. Syftet är att beskriva faktorer som har betydelse för äldre personers upplevelse av följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats, där tolv personer mellan 69 och 90 år intervjuades. Genom innehållsanalys framträdde faktorer som främjade och utmanade följsamhet. De faktorer som främjade följsamhet var stödjande resurser, en tillgänglig och engagerad hälso- och sjukvård, kunskap och delaktighet samt positiva hälsoeffekter. Faktorer som utmanade följsamhet var bristande patientperspektiv, en svårtillgänglig hälso- och sjukvård samt kunskapsbrist. Distriktssköterskans kompetens samt verksamhetsområde i vården utgör bra förutsättningar för att hjälpa äldre personer att motverka de faktorer som utmanar följsamheten och understödja de faktorer som främjar följsamheten. Genom detta kan distriktssköterskan hjälpa den äldre patienten till en bättre hälsa samt bidra till en hållbar utveckling i samhället.

Bakgrund: Cirka 40 % av alla personer med demenssjukdom bor på särskilt boende. De flesta av dem drabbas någon gång av beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). I äldreomsorgen är det sjuksköterskan som har det kliniska omvårdnadsansvaret. Sjuksköterskan har därmed en viktig funktion när det gäller att säkerställa att dessa personer får en god personcentrerad vård. Arbetet med att minska BPSD är ofta komplicerat och kräver samarbete med andra yrkesprofessioner. Vilket stöd får sjuksköterskor i arbetet med BPSD? Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av stöd i arbetet med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens på särskilt boende. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer av sjuksköterskor som arbetade på särskilt boende. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att det multiprofessionella teamarbetet var ett stort stöd i arbetet med BPSD eftersom det var en förutsättning för att kunna utföra en personcentrerad omvårdnad. Hur bra stöd de fick varierade och de vände sig oftast till sina närmsta kollegor. En stöttande organisation ansågs underlätta och sjuksköterskorna önskade sig mer stöd i form av utbildning inom demens. Slutsatser: Stöd från ett välfungerande multiprofessionellt team, kompetensutveckling inom demens och en stöttande organisation ger goda förutsättningar för sjuksköterskan att kunna utföra personcentrerad vård i arbetet med BPSD.

Bakgrund: Begreppet personcentrerad vård har både nationellt och internationellt vuxit fram och skapat en beskrivning av god omvårdnad för varje enskild patient. Om sjukvården är organiserad med ett fokus på patienten som en individ blir den mer effektiv och ökar patienternas delaktighet och engagemang. Patienters möjlighet att ta del i beslut som handlar om deras vård förbättras och deras återhämtningsförmåga stärks när sjuksköterskor tillämpar personcentrerad vård. Totalt 13 av 21 regioner i Sverige har beslut om att skapa förutsättningar för personcentrerad vård, dock beskriver flertalet regioner olika utmaningar för att kunna implementera personcentrerad vård. Några av dessa är att sjuksköterskor önskar att de fick mer stöd från sjukvårdsledningen samt att det finns andra omständigheter som kan försvåra arbetet med personcentrerad vård såsom kommunikationsbrist mellan patient och sjuksköterska. Det är därför viktigt att belysa patienters syn på personcentrerad vård.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters erfarenheter av personcentrerad vård inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt, vars resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. Resultat: Två huvudkategorier identifierades i resultatet. Dessa var patienters erfarenheter av relationen mellan patient och sjuksköterska och patienters erfarenheter av att bli sedd och behandlad som en unik individ. Slutsats: Relationen mellan patient och sjuksköterska var en central aspekt som hade stor betydelse för patienternas välbefinnande och vård. Att bli sedd och behandlad som en unik individ visade sig genom att få berätta sin historia, få stöd att hantera sin sjukdom och genom att få möjlighet till delaktighet och självbestämmande. Personcentrerad vård kan bidra till att patienter får ett gott bemötande, blir sedda och respekterade. / Background: The concept of person-centered care has grown nationally and internationally and created a description of good care for every individual. If the healthcare system is organized with a focus on the patient as an individual the care becomes more efficient and it also increases the patients participation and engagement. When nurses practice person-centered care it enhances the resilience for the patients and improves the possibility of being involved in decisions aboout their own care. In total 13 of 21 regions in Sweden has decisions about creating requisite for person-centered care, although a majority of the regions describes different challenges that comes with implementing person-centered care. Some of these challenges are that nurses wish that they got more support from the management, and there are other circumstances that can obstruct the work with person-centered care, such as insufficient communication between patient and nurse. It is therefore important to highlight the patients view on person-centered care. Aim: The aim of this literature review was to describe patients experiences of person-centered care in somatic care. Method: A literature review, based on 18 scientific articles from the three databases CINAHL, PsycINFO and PubMed.  Results: Two main categories were identified in the results. These main categories were experiences of the relationship between patient and nurse and experiences of being seen and treated as a unique individual. Conclusion: The relationship between patient and nurse was a central aspect that had great meaning for the patients well being and care. To be seen as a unique individual was shown through being able to tell their story, get support to handle the disease and through having possibilities to autonomy and participation. Personcentered care can contribute to patients getting a good treatment, being respected and being seen.

Bakgrund: Det har visat sig genom tidigare forskning att patienter upplever brister i bemötandet från sjuksköterskor i vården och att detta leder till att de känner sig osäkra, osynliga och inte delaktiga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta personcentrerat. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Analysprocessen presenteras utifrån datainsamling och urval, genomförande och dataanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman och fyra subteman. Tema 1: Organisatoriska förutsättningar med subteman, att arbeta över professionens gränser och sträva efter teamwork samt att arbetsmiljön påverkar personcentrerat arbetssätt. Tema 2: Relationens betydelse med subteman, att kommunikationen har betydelse och att sträva efter patientens delaktighet. Slutsats: Sjuksköterskor uttrycker en önskan om att sträva efter en vårdande relation, se personen som en unik individ, göra denne delaktig samt värna om integritet och värdighet hos patienter. Sjuksköterskor har dock svårt att utöva ett personcentrerat arbetssätt i klinisk praxis då det framgår att hinder som bristande förutsättningar i vårdmiljö och vårdverksamhet står i vägen för detta. Dessa hinder utgjordes av bristande teamsamarbete, otillräcklig kommunikation mellan olika professioner, tidsbrist samt en kultur på arbetsplatsen som inte stödjer ett personcentrerat arbetssätt.

Bakgrund:Patienteni livets slutskedeställs inför faktum att vårdens inriktning ej är kurativ. Palliativ vård är en specialiserad vårdform ochbör ges till alla svårt sjuka och döende patienter oavsett vart de erhåller vård. Värdet av en individualiserad och personcentrerad vård i livets slutskede blir mer aktuell för att lindra den existentiella kris som kan uppstå hos patienten. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskans omvårdnad, genom interaktion och intersubjektivt utbyte,kan lindra existentiell kris och bidra till en god död för svårt sjuka och döende patienter. Metod: En allmän litteraturstudieav tolv vetenskapliga artiklar. Resultat:Tre teman identifieradesvidinnehållsanalysav artiklarna:kommunikation, relationer och utbildning. Relevansen av att sjuksköterskors omvårdnadskompetens och interaktion blev framträdande i mötet med svårt sjuka och döende patienter. Slutsats: Bekräftelse av patientens autonomi och värdighet emedan denne erhöll omvårdnad av sjuksköterskan påvisadesminska patientersexistentiella kriser. Detta ökade även möjligheten till en god död. Klinisk betydelse: Litteraturstudien påvisadeatt det existerar ett behov av att sjuksköterskor erhåller vidareutbildning och stöd i sitt arbete. Sjuksköterskor som möter svårt sjuka och döende patienter behöver en ökad insikt och förståelse i värdet av att ett holistiskt perspektiv av patienten kanresultera ien mer patientsäker och ökad person centrerad vårdvilket kan kopplas tillökad möjlighet till lindrad existentiell kris och en god död.