The aim of this thesis was to study nurse assistants’ experience of palliative care and to investigate how an intervention with a focus on a palliative care approach in residential care facilities influenced the nurse assistants and their work situation. The thesis is based on two qualitative and two quantitative studies, focusing on nurse assistants working at residential care facilities for older people. The qualitative studies were based on focus-group interviews before the intervention (I) and individual interviews after the intervention (IV). The quantitative studies (II, III) were based on a questionnaire, including several measurements, that was answered pre-, and post- intervention. The intervention consisted of study circles with nurse assistants, and workshops together with their leaders, focusing on improvement work. A total of 75 nurse assistants participated in the intervention and answered the questionnaire at baseline and at two follow-ups, in comparison with 110 nurse assistants who served as controls. The results show that the nurse assistants experienced that it was difficult to focus on “being”, i.e. on relationship aspects in their work, since the main discourse in residential care focused on “doing”, i.e. on task oriented aspects. Palliative care was described as something that was only applied during a short and defined phase, namely the very last days of the residents’ life. The results also show that nurse assistants experienced difficulties facing emotional and existential issues with regards to both the residents and their relatives (I). The results of study I were, in turn, used as a basis for the development of the intervention. The evaluation of the intervention showed that the nurse assistants, after the intervention, had increased their focus on the residents’ situation and to a greater extent stated that they focused on the residents’ life stories and on aspects that brought meaning to their lives (III). The nurse assistants also stated that they experienced less criticism from their superiors as well as from the residents after the intervention (II). However, the evaluation also showed that the nurse assistants had a more negative view of the leadership (II), were more critical to the medical and the nursing care (III), and that their job satisfaction had decreased (II) after the intervention. Interviews after the intervention showed that they, as a result of the intervention, had not only gained increased insight into their own significance in their encounter with residents and their relatives, but also an increased awareness of the needs of the residents and their relatives. The intervention also contributed to an increased openness in the workgroup. However, the nurse assistants also expressed frustration over barriers, primarily in the form of a lack of resources and limited leadership (IV), standing in the way of the implementation of changes. The results indicate that the nurse assistants, through discussions and reflections over praxis in their ordinary work group, developed an increased awareness about, and focus on “being”, i.e. on relationship aspects. However, it would seem that essential prerequisites, such as support from the leaders and sufficient resources for working in line with a palliative care approach, were not provided. When implementing a palliative care approach in residential care facilities, more focus on support to the leaders is needed in order to maintain sustainable changes.

Bakgrund: När en person blir svårt sjuk, är döende och behöver vårdas palliativt berörs inte bara den sjuke, utan även personer i dennes närhet. Det har framkommit att närstående inte alltid uttrycker sina behov i situationen. Närståendes involvering är ett faktum, och deras upplevelser varierar. Närståendes upplevelser knyts i resultatdiskussionen an till begreppet om Känsla av sammanhang.    Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att beskriva upplevelser av att vara närstående till en palliativ vårdtagare. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt, inkluderande elva studier, har genomförts där dessa studier granskats, bearbetats och analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Det framkom att närstående upplevt förändringar i vardagen sedan deras närstående blivit sjuk. De upplevde åsidosättande av egna behov och intressen. Vårdpersonal fick en betydande roll i situationen, och närstående upplevde trygghet när de var närvarande, men upplevde en otrygghet när kontinuitet och löften inte hölls. Behov av information och stöd visade sig vara viktigt för hanterandet av situationen. Slutsats: Utifrån huvudfynden konstateras att närstående genomgår förändringar genom hela den sjukes palliativa period. Förändringarna upplevs olika, då varje situation är unik, de närstående har individuella behov som behöver tillfredsställas. Uttryckt behov av stöd och information gör att vårdpersonal får en betydande roll i deras liv. / Background: When a person becomes seriously ill, dying and in need of palliative care, not only the sick person get´s affected, even the next of kin´s are concerned. Next of kin´s is not always expressing their needs in such situations. That next of kin´s get´s involved is a fact, and what their experiences are varies. Next of kin’s experiences are in the discussion connected with the theory of Sence of coherence.      Aim: The aim of the literature review is to describe experiences of being next of kin to a person who´s in palliative care. Methods: A qualitative literature review, including eleven studies, have been conducted, and theese studies have been examined, processed and analyzed by the five steps of Friberg. Findings: Findings revealed that next of kin´s experienced changes in everyday life since their relative got ill. They experienced that they had to set aside their own needs and interests. The health care professionals were given a significant role in the situation, and the next of kin´s felt a sense of security when they were present, but experienced insecurity when continuty and promises were not kept. A need for information and support turned out to be important to cope with the situation. Conclusion: Based on the main findings it was stated that next of kin´s undergoes changes throughout the sick persons palliative period. The changes are experienced differently, as each situation is unique, the next of kin´s have individual needs which need to be satisfied. Expressed needs for support and information enables health professionals to have a significant role in their lives.

Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser och bygger på ett holistiskt synsätt där hela människan beaktas. Målet med personcentrerad vård är att möjliggöra patienters delaktighet i vården. Personcentrerad vård möjliggörs när sjuksköterskor beaktar patienters livserfarenhet, berättelse och upplevelse av sjukdom. Syftet med studien var att beskriva personcentrerad vård ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en litteraturstudie där den systematiska litteratursökningen genererade 10 vetenskapliga resultatartiklar. Analysprocessen av innehållet i resultatartiklarna utmynnade i tre kategorier: att se personen bakom sjukdom, att få utrymme för reflektion och att skapa en förtroendefull relation. Resultatet visar på att det enligt sjuksköterskor är av vikt att se hela personen och involvera patienter i vården. Reflektion kring patienters unika behov poängterades av sjuksköterskor som betydelsefullt. Vägledning och reflektion beträffande personcentrerad vård inom arbetsgruppen ansågs kunna främja den personcentrerade vården. Sjuksköterskor betonade vikten av att skapa en förtroendefull relation med patienter där patienter känner trygghet och vågar yttra sina behov. En vård där sjuksköterskor tillämpar personcentrerad vård blir till nytta för individen, samhället och professionen. Ytterligare forskning kring personcentrerad vård ur anhörigas perspektiv kan öka kunskapen och utövandet av personcentrerad vård i klinisk praxis. / Person-centered care is one of nurse's six core competencies and based on a holistic approach in which the whole person is taken into account. The goal of person-centered care is to enable the patient’s participation in care. A person-centered care can be achieved when nurses considering patients’ life experience, story and experience of disease. The aim of the study was to describe the person-centered care from a nurse perspective. The method was a literature study in which the systematic literature research generated in 10 scientific result articles. The analysis process of the content of the result articles generated three categories: to see the person behind the disease, to have space for reflection and to establish a trustful relationship. The results show that according to nurses it is important to see the whole person and involve patients in their own care. Reflection of patients unique needs, nurses highlighted as significant. Guidance and reflection regarding the person-centered care within the task force were believed to promote person-centered care. Nurses underlined the importance of creating a trustful relationship with patients where patients feel safe and dare to express their needs. A care where nurses applying person-centered care will benefit the individual, society and the profession. Further research on person-centered care from the family's perspective may improve the knowledge and practice of person-centered care in clinical custom.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskans kliniska arbete ska präglas av ett etiskt förhållningssätt som genomsyrar omvårdnadsarbetet i att skapa vårdrelationer och patientdelaktighet. God vård är allt mer jämställt med begreppet personcentrerad vård, att se människan och personen i patienten. Syfte: Att utforska hur personcentrerad vård kan utföras i sjuksköterskans kliniska arbete. Metod: En litteraturstudie av 20 artiklar har genomförts. Resultat: Analysen genererade ett antal strategier som presenterades i fem teman: Att se personen, Att lyssna, Att skapa relationer, Att visa respekt och empati, Att skapa stödjande miljö. Slutsats: Det är essentiellt att förstå att trots varierande strategier är det nödvändigt att flera strategier bör tillgås för att uppnå personcentrerad vård i alla situationer. Klinisk betydelse: Denna studie bidrar med kunskap om vad personcentrerad vård innebär och ger ökad insikt i hur det kan uppnås i det dagliga kliniska arbetet. / Background: The nurse work within an ethical framework that provides guidelines in the requirements of establishing nurse-patient relationships and in shared decision making. Good quality in nursing care depend on to what degree the nurse meet these requirements, which is equated to patient-centered care: to place the person of the patient in the center of care. Aim: To explore how patient-centered care may be performed in the nurse’s clinical setting. Methods: A literature review of 20 articles was performed. Results: The analysis resulted in various strategies. These strategies are presented in five main themes: To see the person, To listen, To create relationships, To show respect and empathy, To create healing environments. Conclusion: Despite the fact that there are various strategies, it is essential to understand that a combination of them is needed, in order to truly fulfil person-centered care. Clinical significance: This study may contribute to knowledge on how patient-centered care may be achieved in the everyday clinical setting.

Syftet med studien var att undersöka och analysera undersköterskors uppfattning om vilka faktorer som påverkar möjligheten att främja fysisk aktivitet hos personer på demensavdelning. Individuella intervjuer genomfördes och det insamlade materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i nio underkategorier samt fyra kategorier; undersköterskans personliga egenskaper, undersköterskans yrkesroll, yttre faktorer samt personen med demens.Resultatet visar att personliga egenskaper, såsom attityd till fysisk aktivitet, engagemang och initiativförmåga spelar stor roll. Undersköterskans sätt att bemöta personen med demens upplevs som en avgörande faktor för att övervinna hinder skapade av demenssjukdomen och en bra fysisk miljö upplevdes stimulera personerna med demens till aktivitet. Samarbetet mellan undersköterskor och fysioterapeuter respektive arbetsterapeuter kan förbättras och demensboendet behöver ha tillräckligt hög bemanning för att undersköterskan ska ha möjlighet att ta tiden som krävs för att främja fysisk aktivitet. / Nursing assistants´ perception of promoting physical activity for people living in care-homes specialized in dementia. The purpose of the study was to investigate the perception of nursing assistant to promote physical activity in people with moderate and severe dementia living in care-homes specialized in dementia. Nine individual semistructured interviews were conducted. The collected material was analyzed using qualitative content analysis and resulted in nine subcategories that formed four categories; the personal qualities of the nursing assistant, the professional role of the nursing assistant, external factors, and the person with dementia.The result shows that personal qualities, such as attitude to physical activity, commitment and initiative, play a major role in the experience of promoting physical activity. The nursing assistant way of treating and acting towards the person with dementia is perceived as a determining factor and a good physical environment was experienced as stimulating the persons with dementia to activity. Furthermore, the result suggests that cooperation between nursing assistant and physiotherapists as well as occupational therapists can be improved and dementia housing needs sufficient staffing to enable the nursing assistant to use the time required to promote physical activity. Keywords: dementia, personcentered-care, movement, qualitative content analysis.

Bakgrund: Varje år drabbas ca 15 000 personer i Sverige av Alzheimers sjukdom som är den mest vanliga demenssjukdomen. Vård i hemmet har blivit alltmer vanligt och det kan innebära en stor förändring då ens partner drabbas av Alzheimers. Något som ofta glöms bort är det känslomässiga arbete den anhöriga får genomgå. Den anhöriga som lever med sin sjuka partner kommer nu behöva ta på sig en vårdarroll. De anhöriga upplever att det är svårt att tillgodose sina egna behov samtidigt som de vårdar någon annan. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur livskvaliteten upplevs av anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys baserad på tre patografier. Innehållsanalysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans modell för manifest ansats. Resultat: Studien resulterade i fem huvudkategorier och åtta underkategorier. Den första kategorin var Livet i vardagen med underkategorier Begränsningar, Känsla av hopp och Strategier. Den andra kategorin var Förändring i relationen med underkategorierna Förändrade roller och Kommunikation. Den tredje kategorin som framkom i resultatet var Upplevda känslor med underkategorier Sorg, Skuld och Ensamhet. Den fjärde kategorin var Betydelsefulla relationer och den femte Tankar om framtiden. Slutsats: De anhörigas livskvalitet påverkades när deras livspartner blev drabbad av Alzheimers sjukdom. Tillfredsställelsen i det dagliga livet och tilliten till framtiden försämrades och en känsla av ensamhet framträdde. De anhöriga upplevde att de hade ett större behov av stöd än vad de erhölls. Ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden innebär att sjuksköterskan kan stötta och se vilka behov de anhöriga har. När de anhöriga får det stöd de behöver kan det öka tryggheten och denna trygghet kan förbättra relationen mellan sjuksköterska och anhörig. Denna trygghet är viktig när sjuksköterskan ska tillmötesgå de anhörigas behov.

Bakgrund : Kommunikation i hälso- och sjukvården är viktig för att inte misstag ska uppstå och är betydande vid en överlämning av patientansvaret. I slutenvården sker en rapportering genom att sjuksköterskan som arbetat lämnar över patientansvaret till sjuksköterskan som ska påbörja sitt arbetspass. Bedsiderapportering är en rapporteringsmetod som innebär att patienten är närvarande under rapporten, som kan ske vid patientens sängkant eller i ett enskilt rum. Sjuksköterskor anser att bedsiderapportering ökar patienternas delaktighet men upprätthållandet av sekretess kan i vissa fall påverkas negativt. Sjuksköterskan ska arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, vilket innebär att respektera patientens delaktighet, självbestämmande och integritet. Syfte: Att sammanställa patientens upplevelser av och attityder till bedsiderapportering mellan sjuksköterskor vid ett skiftbyte, inom eller i anslutning till slutenvård. Metod: En litteraturöversikt. Resultatet utgår från 15 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2011 och 2017. Resultat: Delaktighet ansågs öka hos patienter vid användning av bedsiderapportering. Däremot fanns det patienter som önskade mer delaktighet. Patienterna kunde kontrollera att informationen som gavs under bedsiderapportering var korrekt. Vissa patienter upplevde svårigheter att förstå språket medan andra inte påpekade detta som ett problem. Rapporteringsmetoden riskerade inte upprätthållandet av sekretess men däremot kunde flerbäddssalar göra det. Känslig information skulle diskuteras med försiktighet. Konklusion : Bedsiderapportering har en positiv effekt på patienternas delaktighet i hälso- och sjukvården. Patienternas delaktighet i rapportering minskar risken för att fel information om patienten vidarebefordras. Sekretess kan bevaras ytterligare och känslig information bör hanteras varsamt vid användning av bedsiderapportering. / Background : Communication in health care is important to prevent mistakes and is significant during patient handover. A patient handover is performed in hospitals when the outgoing nurse gives a patient report to the incoming nurse. Bedside handover is a method where the patient is present during the report, and it can be done at the patient’s bedside or in a private room. Nurses believe that bedside handover increases patient participation. However, the privacy of the patient can be negatively affected. Nurses need to have an approach with individual focus, which means to respect the patient’s participation, autonomy and integrity. Aim: To compile the patient’s experiences and attitudes regarding bedside handover between nurses during a handover, in or in connection to in-patient health care. Method: A literary review. The result is based on 15 different scientific studies. The studies were published between 2011 and 2017. Results: Patient participation did increase during bedside handover, but some patients wished to have more participation. Patients could verify that the information during bedside handover was correct. Some patients did find it hard to understand the language used by the personnel, other patients did not see this as an issue. The reporting method did not endanger the privacy of patients, but could be negatively affected if a room were shared. Sensitive information should be carefully discussed. Conclusion: Bedside handover has a positive effect on patient participation in health care. Patient participation reduces the risk of inaccurate information about the patient being passed on. The privacy of patients can be further maintained, and sensitive information should be handled carefully during bedside handover.

Bakgrund: De människor som invandrar till olika länder har med sig sitt eget språk, kultur, synsätt och vanor vilket har skapat ett behov på kulturellt anpassad vård. Sjuksköterskan som möter den mångkulturella patienten i sitt dagliga arbete kan uppleva en kulturkrock omvårdnadsarbetet. Kulturella skillnader och kommunikationssvårigheter ses som ett hinder för en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser i vårdandet av den mångkulturella patienten Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar med publicering mellan åren 2008- 2018 från databaserna PubMed, Cinahl och Web of Science. Resultat: Det framträdde tre huvudteman: språkbarriärer, kulturella problem samt utbildningsbehov. Språkbarriärer upplevdes som ett stort hinder och en utmaning i vårdandet av patienter från andra kulturer. Sjuksköterskans upplevelser i mötet med den mångkulturella patienten påverkades av av kulturella- och kommunikationsproblemen mellan patient och sjuksköterska. Problemen för sjuksköterskorna att möta den mångkulturella patientens omvårdnadsbehov kunde bero på bristande kunskap och utbildning om olika kulturer. Slutsats: Det behövs mer kunskap hos sjuksköterskan om andra kulturer för att enklare kunna möta den mångkulturella patienten. / Background: People who immigrate to different countries have their own language, culture and habits. This has created a need for culturally adapted care. The nurse who meets the multicultural patient can experience a cultural clash in their work. Cultural differences and communication problems between nurse and patient is seen as an obstacle in providing good healthcare. Aim: To describe the nurse’s experiences in caring for the multicultural patient Method: A literature review based on 15 scientific articles with data collection from PubMed, Cinahl and Web of Science. Result: Three main themes were presented: language barriers, cultural problems and the need for education. The results show that language barriers pose a major obstacle and a challenge in the care of patient from other cultures. The nurse’s experience of caring for the multicultural patient was affected by the lack of knowledge about other cultures. Conclusion: The nurses need more knowledge about other cultures to make it easier in the meeting with the multicultural patient.

Sammanfattning Bakgrund: Att lida av försämring i psykisk ohälsa med tillhörande medicinering, kan medföra att det egna engagemanget i den psykiatriska vården påverkas. Under senare år har politiska initiativ gjorts för att stärka patienters delaktighet under pågående vård. Tidigare forskning påvisar dock att vårdpersonalen utgår från en paternalistisk syn, där man besitter en expertroll där patienten genom informationsförlust och bristande dialog utesluts från möjlighet att delta i beslutsfattande, vilket medför att rätten till delaktighet inte efterlevs. Teoretisk referensram: Tidvattenmodellen har utgjort ramverk för studien samt i Utvecklingsprojekt teamrond. Syftet: Att beskriva personers erfarenheter av delaktighet under vårdtiden på en allmänpsykiatrisk slutenvårdsavdelning före och efter implementering av utvecklingsprojekt Teamrond. Metod: Studien utfördes med Mixed Method embedded concurrent design. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer vid mättillfällena. Den dominerade kvalitativa datan analyserades induktivt genom innehållsanalys och kvantitativ data hanterades med deskriptiv statistik. Resultat: I kvantitativa resultatet framgick att samtliga variabler frånsett delaktighet i beslutsfattandet förbättrades vid utvärderingsmätningen. Vid sammanställning med det kvalitativa resultatet tydliggjordes att målsättningen med Utvecklingsprojekt teamrond avseende ökad patientdelaktighet kunde uppnås. Slutsats: Vårdpersonalen kan genom att visa intresse för personens unika kunskap om sitt liv, skapa en känsla av förståelse, vilket genom ett vidgat perspektiv medför att vården utformas tillsammans. Nyckelord: Mixed Method, Patientdelaktighet, Patientupplevelser, Personcentrerad vård, Psykiatrisk slutenvård, Psykisk ohälsa.