No description available.

Hjärtinfarkt är en av de vanligaste orsakerna till dödsfall i Sverige. Det är vanligt att de som drabbats har svårt att hantera sin förändrade livssituation eftersom sjukdomen påverkar vardagen fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt. Kvinnor har oftare svårare att anpassa sig till livet efter hjärtinfarkten än män. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor upplever det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metoden för studien var en litteraturöversikt av 10 kvalitativa artiklar. I resultatet framkom fem olika kategorier; En förändrad livssituation som innebär förändrad social roll och hur kvinnan hanterade livet efter hjärtinfarkten. Förändrade relationer beskriver hur relationerna till vänner, familj och arbetskamrater påverkas. Behov av stöd omfattar stödet som kvinnan behöver för att kunna hantera sin nya livssituation. Den förändrade kroppen tar upp vilka kroppsliga symtom som kan komma efter en hjärtinfarkt och Känslomässiga reaktioner beskriver det psykiska måendet som kom med den nya situationen. Slutsatsen är att kvinnorna ofta förlorar kontroll över det dagliga livet och är i behov av stöd både från vårdpersonal och närstående. / Myocardial infarction is one of the most common causes of death in Sweden. It is common for the affected person to have difficulties managing the changes in his or her life situation caused by the disease both physically, mentally, socially and economically. Women have more often difficulties adapting to her life after a myocardial infarction than men do. The aim of this study was to describe how women experience daily life after a myocardial infarction. The methodology for this study was a literature review of ten qualitative studies. The result showed five different categories; A changed life situation, which describes changed social roles and how woman managed life after a myocardial infarction. Changes in relationships, which describes how relationships with friends, family and co-workers are affected. The category Need of support process the assistance that women need in order to manage their new life situation. The changed body, which involves the physical symptoms that can occur after a myocardial infarction and Emotional reactions, which describes the mental condition that accompanies the new situation. The conclusion is that women often lose control over their daily lives and are in need of support from both health care professionals and relatives.

Bakgrund: Användning av djur i vården har visat sig ge många positiva effekter på människan. Oavsett människors ålder och tillstånd kan djur bidra med att förbättra psykiska, fysiska och sociala funktioner. Bra bemötande, personcentrerat förhållningssätt och goda mellanmänskliga relationer krävs för att kunna ge god omsorg. Närhet och tillhörighet är en del av de grundläggande mänskliga behoven. Livskvalitet handlar om hur individen värderar sitt psykiska, fysiska och sociala välbefinnande och att förbättra livskvalitet kan ofta ses som målet med omvårdnaden. Syfte: Att beskriva hur djurassisterade interventioner påverkar hälsorelaterad livskvalitet hos vårdtagare. Metod: Deduktiv litteraturöversikt genomfördes med nio kvantitativa artiklar. I dataanalysen användes Fribergs trestegsmodell. Resultat: Det framkom sex domäner som ingick i hälsorelaterad livskvalitet: fysiskt, socialt, mentalt, emotionellt, aktivitet och funktion samt tillfredsställelse. Utöver domänerna framkom generell livskvalitet. Inget enhetligt resultat kunde påvisas inom de olika domänerna, dock sågs signifikant förbättring i den generella livskvaliteten i majoriteten av studierna. Signifikant förbättring var mest förekommande i den sociala domänen. Slutsats: Djur inom vården påverkar hälsorelaterad livskvalitet i varierande utsträckning hos olika vårdtagargrupper. Djur kan påverka vårdtagarnas livskvalitet positivt och är därmed lämpligt att använda som ett komplement i behandling och rehabilitering inom vården. / Background: The use of animals in healthcare has shown to give many positive effects on humans. Regardless of people’s age and conditions, animals can contribute to the improvement of mental, physical and social functioning. A positive attitude, a person-centred approach and good interpersonal relationships are needed to provide good care. Intimacy and belonging are a part of the basic human needs. Quality of life is about how individuals value their mental, physical and social well-being. To improve quality of life often can be seen as the goal of nursing. Purpose: To describe how animal-assisted interventions influence health related quality of life in patients. Method: Deductive literature review was conducted with nine quantitative articles. To analyze the data Friberg’s three-stage model was used. Results: Six domains emerged in the concept of health related quality of life: physical, social, mental, emotional, activity and function and satisfaction. In addition to the domains a general quality of life emerged. No homogenous results could be seen in the different domains; however, in the majority of the studies there was significant improvement in the general quality of life. The most significant improvement was seen in the social domain. Conclusion: Animals in healthcare have different levels of impact on health related quality of life in different patient groups. Animals may positively affect patient’s quality of life and it is therefore suitable for use as a supplement in treatment and rehabilitation in healthcare.

Bakgrund: Missfall är ett ofrivilligt avslutande av en graviditet som kan medföra känslor av chock, sorg och skuld. Vårdtiden vid missfall är ofta kortvarig och vårdpersonal har en betydande roll för kvinnornas upplevelse och återhämtning. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av missfall och den vård som ges i samband med missfall. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat var Kvinnors egna subjektiva tankar och känslor i samband med missfall med subteman Förlust av en graviditet, Skuldkänslor, Oro och förväntningar vid framtida graviditeter. Det andra huvudtemat var Kvinnors erfarenheter av bemötande från vårdpersonal vid missfall, med subteman Attityder och bemötande, Brist på information. Det sista huvudtemat var Kvinnors behov av stöd i samband med missfall med subteman Familj och närståendes betydelse, Vårdpersonalens betydelse. Slutsats: Missfall var en chockartad upplevelse, ofta präglad av existentiell smärta och sorg. Kvinnors erfarenheter av vården var oftast negativa. Kvinnorna hade ett behov av tillräcklig och adekvat information, delaktighet, stöd utifrån den individuella upplevelsen och bekräftelse vilket är faktorer som kännetecknar personcentrerad omvårdnad. Klinisk betydelse: Beskrivning av kvinnors upplevelser av missfall och den vård som ges i samband med missfall kan öka medvetenheten hos vårdgivare om hur kvinnors individuella behov tillgodoses genom personcentrerad omvårdnad. / Background: Miscarriage is an involuntary termination of pregnancy which may cause feelings of shock, sadness and guilt. The hospital stay for miscarriage is often brief and health professionals have an important role in women's experience and recovery. Objective: The objective was to provide a literature review of women's experience of miscarriage and the care associated with miscarriage. Method: Literature review based on ten scientific articles with a qualitative design. Results: The result consisted of three main themes and associated subthemes. The first main theme was Women's own subjective thoughts and feelings associated with miscarriage with subthemes Loss of a pregnancy, feelings of guilt, anxiety and expectations in future pregnancies. The second main theme was Women's experience of how they were treated by healthcare professionals during miscarriage, with subthemes attitudes and treatment, lack of information. The last main theme was Women need of support in association with miscarriage with subthemes significance of family and kindred, professionals importance. Conclusion: Miscarriage was a shocking experience, often marked by existential pain and grief. Women's experiences of care were often negative. The women had a need for sufficient and adequate information, participation, support based on the individual experience and confirmation, which are factors that characterizes person-centered care. Clinical significance: Description of women's experiences of miscarriage and the care associated with miscarriage can increase awareness among health care providers on how women's individual needs are met through person-centered care.

Bakgrund Tidigare studier av hemsjukvård för barn har visat att den föredras av föräldrar och är patientsäker samt kostnadseffektiv. Studier har gjorts om föräldrars delaktighet i barns vård på sjukhus men få i kontexten hemsjukvård. I Sverige har inte alla barn idag tillgång till hemsjukvård. Förbättringsarbetet att utöka tillgången till hemsjukvård för barn ägde rum vid en barn- och ungdomsklinik på ett länssjukhus i södra Sverige.   Syfte Syftet med förbättringsarbetet var att utöka möjligheterna till hemsjukvård för barn och att identifiera fler lämpliga patienter. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar upplever hemsjukvård för barn med fokus på delaktighet i barnets vård och beslut som rör den.   Metod Åtta intervjuer genomfördes med sammanlagt 10 föräldrar till barn som erhållit hemsjukvård under perioden mars 2013-februari 2014. Intervjuerna var semistrukturerade, och analyserades efter transkribering enligt kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats.   Resultat Under perioden 1 november 2013 till 30 april identifierades sjutton barn som lämpliga för hemsjukvård. Elva av dem erhöll hemsjukvård, vilket var en ökning från föregående halvår då fyra barn erhöll hemsjukvård. Resultatet av studien sammanfattas i tre teman och nio underteman. Föräldrars upplevelse av hemsjukvård var att kommunikationen med vårdpersonalen är god, de har en känsla av medverkan i vård och beslut, och familjens bästa prioriteras.   Slutsatser Hemsjukvård upplevdes ovärderlig i egenskap av att främja ett så normalt liv som möjligt för familjen. Resultaten från studien stödjer ett personcentrerat arbetssätt präglat av jämbördig och prestigelös dialog. Mer forskning behövs dock kring hur barn upplever hemsjukvård och delaktighet i beslut om sin vård och vårdform. / Home care services for children ‒ parents experiences focusing on participation in care   Background Previous studies about hospital- and community-based home care for children shows that it is safe, cost efficient and preferable by parents. Studies have been done about parent´s participation in care at hospitals but not in the home care setting. In Sweden not all children have access to home care services. The quality improvement intervention, to increase access to home care services took place at a children´s clinic at a county hospital in southern Sweden.   Aim The purpose of the improvement effort was to enhance home care for children by the means of identifying children at the hospital who were suitable for offering the service. The purpose of the study was to investigate how parents experiences home care service for children in terms of participation in the child´s care and decision-making regarding it.   Methods Eight interviews were carried out with ten parents of children that had received home care during the period from March 2013 to February 2014. The interviews focused on experiences primarily regarding parents participation in the child´s care and decision-making, and were semi-structured. The content was transcribed verbatim and analyzed by using qualitative content analysis with an inductive approach.   Results During November 2013 to April 2014 seventeen children were identified as suitable for home care and eleven of them actually received home care service. This was an increase from the previous 6 month, when four children received the service. The three themes and nine subthemes that emerged, describing parent´s experiences, showed that they felt they had good communication with doctors and staff, they experienced involvement in care and decision-making, and that the best of the whole family was prioritized.   Conclusions Parents felt that home care was invaluable in terms of being able to live a normal life, for the family as a hole. The result supports a person-centered care approach and emphasizes the equal dialogue as a tool. Further studies are needed to enlighten children´s own experiences about home care, participation in their own treatment and decision-making regarding care form.

No description available.

Om eller när en person drabbas av ohälsa, orsakad av exempelvis sjukdom eller olyckshändelse kan känslan av hopp vara en styrka som bidrar till att klara av situationer som kan upplevas svåra eller krävande. Hopp beskrivs som ett mångdimensionellt begrepp och kan vara en nödvändig del i anpassningen till en ny situation. Transition innefattar processen i en förändring hos människor som av olika anledningar drabbas av ohälsa, där hoppet är en väsentlig del. Hopp kan upplevas på olika sätt, därför finns det ett värde om vårdpersonal kan ge personcentrerad omvårdnad, en individuellt utformad vård. Litteraturöversiktens syfte är att beskriva personers upplevelser av hopp vid olika tillstånd av ohälsa. En kvalitativ ansats valdes där 10 artiklar inkluderades. En analys genomfördes av datan enligt Fribergs fem analyssteg. Huvudfynden visar hoppet som en livskraft, dels som aktivt hopp men också passivt och realistiskt hopp. Dessutom kan en drivkraft inom hoppet vara att återfå förlorade förmågor. Det framkommer också att källor till hopp kan vara fysisk utveckling, stöd från omgivningen och en andlig tro. I diskussionen belyses hur sjuksköterskan kan använda realistiskt hopp i omvårdnaden samt hur sjuksköterskan kan anpassa informationen till en person med ohälsa. Upplevelsen av hopp behöver inte vara kopplat till vilken typ av ohälsa en person lider av. Hopp upplevs på liknande sätt av olika människor. / People affected by ill health (caused by sickness, or injury) can believe that the feeling of hope is a strength that contributes to their coping of the situation. Hope can be defined as a multidimensional concept and is often a necessary part of the adjustment or transition process to a new situation. Transition involves the process of change or development in an individual who is suffering from ill health, where hope is an essential part of the process. Hope can be experienced in different ways. Therefore it is of value that health care professionals can provide person-centered care, or also known as individual designed care. The purpose of this literature overview was to present individual’s experiences of hope in various states of ill health. A qualitative approach was chosen with 10 studies examined. After data collection, analysis of these studies, according to Friberg’s  five-step analysis, was undertaken. The main findings of the literature overview show that hope for some, is a life force, and is an active condition/state. It has also been shown to be passive and realistic. In addition, having hope can also provide individuals with the opportunity to regain lost abilities. It also appears that the sources of hope can be from; personal physical development, environmental support and spiritual beliefs. The implications for clinical practice highlight how nurses can use realistic hope, to assist in the care of their clients. It also demonstrates how nurses can adapt information to a person with ill health.  The clients’ experiences of hope need not be linked to any specific type of illness. Finally, hope is experienced in a similar way by many individuals.

Stroke är ett akut och livshotande tillstånd som drabbar cirka 30 000 människor i Sverige varje år. Stroke kan leda till fysisk och kognitiv nedsättning men även till psykiska symptom som depression och nedstämdhet. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera strokerelaterad depression samt att främja hälsa hos dessa patienter. Litteraturstudien baseras på en kvalitativ och åtta kvantitativa artiklar som beskriver hur sjuksköterskan i mötet med patienten kan förbättra hälsa. För att sjuksköterskan ska kunna identifiera patienter som drabbats eller ligger i riskzonen för att drabbas av post stroke depression (PSD), studerades olika screeninginstrument, som skulle kunna vara användbara för att identifiera PSD. Många instrument var inte tillrättalagda för att kunna användas på patienter med kognitiv nedsättning, vilket flertalet av de strokedrabbade har. Tidigare kardiovaskulär sjukdom och psykisk ohälsa sågs som en risk för att drabbas av PSD. PSD ger en skadlig påverkan på både den fysiska och den psykiska hälsan, vilket i förlängningen ger en negativ inverkan på livskvaliteten. Socialt stöd från sjuksköterskan främjade livskvalitet hos patienten och dess närstående. Om strokerelaterad depression i ett tidigt skede uppmärksammas och behandlas, så kan den fysiska rehabiliteringen ge ett bättre resultat och därmed förbättra patientens hälsa. Ett problem som sjuksköterskan möter då hon ska identifiera PSD, är tidsbristen i vården, då det ofta krävs en mer tät kontakt för att kunna uppmärksamma skillnader i patientens hälsa. Sjuksköterskan bör inta en lyhörd och följsam roll för att se patientens livsvärld och det som inkluderas i den, så som de närstående och patientens sociala aktiviteter.

No description available.

Personcentrerad vård beskrivs som att se hela människan och kunna sätta sig in i den andras livssituation. Respekt och förståelse för val och önskningar ska leda till självbestämmande och delaktighet i vård och behandling. Implementering av ett personcentrerat synsätt förordas för att möta de förväntningar som finns på god vård där patienten kan vara trygg och känna tilltro till vården. Att utvärdera personcentrerad vård är viktigt för att visa hur grundläggande behov som trygghet och tillit tillgodoses vid en förändrad vårdmodell. Syftet med studien var att belysa faktorer i personcentrerad vård som påverkar patientens upplevelse av trygghet och tillit. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där sex kvalitativa och fyra kvantitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 2009-2014, analyserades utifrån en induktiv metod. I resultatet framkom faktorer som påverkade trygghet och tillit för patienten vid personcentrerad vård vilka delades in i tre kategorier: vårdrelationen, informations- och kunskapsutbytet samt organisatoriska faktorer. Resultatet visar att person-centrerad vård bidrar till att skapa trygghet och tillit för patienten. Förutsättningarna är en ömsesidig, respektfull relation, att patienten får kunskap och information om sin sjukdom för att vara delaktig och medbestämmande i vård och beslut. En kompetent sjuksköterska som bidrar till kontinuitet och tillgänglighet i vården skapade trygghet och tillit. För att utvärdera effekterna av personcentrerad vård krävs ytterligare forskning kring införande i klinisk verksamhet. Kännedom om vad som påverkar skapandet av trygghet och tillit för patienten kan bidra till kvalitetsförbättring vid utvecklandet av personcentrerad vård. / Patient centered care is described as seeing the entire person and the person’s right to mutual respect, understanding and empowerment during care. The implementation of patient centered care is advocated to meet the expectations of high quality healthcare where patients experience safety and a trusting environment. Evaluation of patient centered care is important to demonstrate how the basic needs of trust and safety are provided for in a transfer to a different care model. The aim of this study was to describe factors that influence trust and safety when the patient is cared for in a patient centered manner. A systematic literature review was undertaken and six qualitative and four quantitative articles published between 2009-2014 were analysed based on an inductive method. Factors that influenced trust and confidence in patient centered care emerged from the results and were described in three categories: the nurse-patient relationship, sharing of information and knowledge, and organisational factors. The overall results shows that patient centered care generates trust and safety for the patient. Facilitators are a mutual, respectful nurse-patient relationship, the gaining of knowledge about the disease to be able to participate in care and decision-making. A knowledgeable, skilled nurse who contributes to continuity and accessibility generates trust and safety. Further research is needed to evaluate the effects of patient centered care in clinical practice. Gaining awareness of facilitators that create trust and confidence for the patient may contribute to quality improvements when developing patient centered care.