Palliativ vård är ofta vård i livets slutskede och är inte en kurativ metod utan syftar till att ge livskvalité i livets slutskede. Detta genom att tidigt identifiera och bedöma omvårdnadsbehov samt smärt- och symtombehandling. Hälso- och sjukvårdspersonal ska bevara patientens integritet och respekt genom god omvårdnad, vilket gör att människovärdet bibehålls vid den palliativa vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av palliativ vård. Litteratursökningen skedde i två databaser. Därefter valdes studier ut för kvalitetsgranskning vilket resulterade i tolv stycken vetenskapliga studier som sedan skulle ingå i litteraturstudien. Analysen skedde med metod enligt Graneheim och Lundman (2004) för kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: Vikten av att bli sedd och hörd för att få individuella behov tillgodosedda, Att bibehålla sin värdighet i samband med en förändrad livssituation och Att förbereda sig inför döden utan att tappa hoppet. Slutsatsen var att patienter upplevde ett behov av att bli sedd och hörd och att få alla sina individuella omvårdnadsbehov tillgodosedda. Vidare forskning i ämnet palliativ vård kan vara att öka kunskapen kring hur man talar om döden som en naturlig del av livscykeln. Detta för att skapa en trygghet för patienten.

According to World Health Organization 1.5 million people die every year due to diarrhoeal diseases. Diarrhoeal diseases may be caused by a multitude of different reasons, though WHO highlights the fact that 58% of these, are caused by lack of clean water, sanitation and hygiene. A qualitative study conducted with nurses working at different departments at a hospital in Tanzania. Semi-structured interviews were performed with ten nurses and the interviews were analysed through content analysis. The purpose was to describe nurses' experiences of working with self-care for patients suffering from gastroenteritis. Nurses experience that patients need more self-care knowledge, and the common perception is that patients are happy to receive the nurses’ advice regarding basic hygiene. It appears that the nurses find that there are no social structures that can help people maintain good health, despite their own efforts to maintain good health, there is not always prerequisite to maintain it. The community health workers are considered important for all people entitled to experienced health, for human rights and for people to get the right care when they need it. / Titel: Egenvård vid gastroenterit i Tanzania - Sjuksköterskors perspektiv. Enligt Världshälsoorganisationen dör 1,5 miljoner människor varje år på grund av diarrésjukdomar. Diarrésjukdomar kan bero på flera olika orsaker, däremot framhäver Världshälsoorganisationen att 58% av dessa orsakas av brist på rent vatten, sanitär utrustning och hygien. En kvalitativ studie utförd med sjuksköterskor som arbetar vid olika avdelningar på ett sjukhus i Tanzania. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 sjuksköterskor och intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetet med egenvård för patienter som är drabbade av gastroenterit. Sjuksköterskor beskriver att de upplever att patienter behöver mer kunskaper gällande egenvård, och den gemensamma uppfattningen är att patienterna är tacksamma för att få sjuksköterskans råd angående basal hygien. Det framkommer att sjuksköterskorna upplever att det saknas samhälleliga strukturer som kan hjälpa människor att kunna bibehålla en god hälsa, trots deras egna försök att upprätthålla en god hälsa så finns inte alltid förutsättningen att underhålla den. De lokala hälsoarbetarna som finns anses vara viktiga för alla människors rätt till upplevd hälsa, för mänskliga rättigheter och för att människor ska få rätt vård när de behöver det.

Bakgrund: Delaktighet innebär en aktiv medverkan. I vården är delaktighet ömsesidig och beroende av både vårdpersonal och patient med anhöriga. Sjuksköterskans kärnkompetenser består bland annat av personcentrerad vård, vilken utgår från patientens behov. För att skapa en säker personcentrerad vård av kvalitet bör sjuksköterskan bland annat ha kunskap om delaktighet.   Syfte: Att beskriva patientens upplevelse av delaktighet i vården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med kvalitativ och induktiv ansats. CINAHL och MedLine har använts som databaser, vilket genererade i tio kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra kategorier och nio subkategorier analyserades fram och resulterade i att patienten upplever delaktighet vid kommunikation, delaktighet genom relation, möjlighet till delaktighet och via vårdpersonalens förhållningssätt till delaktighet. Slutsats: Förståelse för patientens upplevelser av delaktighet har betydelse för att klarlägga och främja delaktighet samt forma en personcentrerad vård av kvalitét. / Background: Participation means an active involvement. In health care, participation is mutual and dependent on both healthcare professionals and patients with relatives. Six competencies for nursing consists among others patient-centered care, based on patient needs. In order to create a safe patient-centered quality care, the nurse should, for example, have knowledge of participation. Aim: To describe patients experience of participation in healthcare. Methods: A literature review was carried out with qualitative and inductive approach. CINAHL and MedLine were used as databases, which summed up in ten qualitative articles. Results: Four categories and nine subcategories were analyzed and resulted in patient´s experience of participation. Patient experienced participation thorough communication, participation thorough relationship, possibility to participation and by healthcare professionals’ attitudes to participation. Conclusions: Understanding of patients´ experience of participation is important to clarifying and promoting participation and shaping a patient-centered care of quality.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 200 000 människor med hjärtsvikt. Det är en kronisk sjukdom där drabbade kan bli i stort behov av sjukvård. Sjukdomen är oförutsägbar, symptom kan komma plötsligt och leda till snabb försämring och plötslig död. Behandling av hjärtsvikt kan innebära stora livsstilsförändringar varpå det blir intressant att undersöka personers erfarenheter av att leva med sjukdomen. Syfte: Attbelysa personers erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar framtagna med hjälp av systematiska sökningar i databaser. Inklusionskriterier för valda artiklar var: personers erfarenheter av att leva med hjärtsvikt samt att studierna skulle vara utförda i en svensk kontext och baseras på en kvalitativ metod. Resultat: Deltagarnas erfarenheter av hjärtsvikt kategoriserades i tio subkategorier som vidare delades in i tre huvudkategorier: kroppens nya förutsättningar, delaktighetens betydelse, uppleva en existentiell förändring. Metoddiskussion: Strukturerades och diskuterades utifrån Shentons (2004) kvalitetsbegrepp tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. Resultatdiskussion: Följande aspekter valdes att belysas och diskuteras: meningen med livet, den sociala kontextens förändring samt att skapa ett patientdeltagande. Erfarenheterna av hjärtsvikt skiljde sig åt varpå personcentrerad vård blir av stor betydelse för att som sjuksköterska kunna bemöta de individuella behoven som uppstår. Deltagarna visade på e lösningsorienterad förmåga att anpassa sig efter kroppens nya förutsättningar vilket betonar betydelsen av patientdeltagande för att stärka personens egna potential och resurser.

Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle där det blivit vanligare att patienter som söker vård varken talar eller förstår det svenska språket. Det kan uppstå en språkbarriär mellan sjuksköterska och patient, där sjuksköterskor utmanas med att kunna erbjuda en jämlik vård och etablera en vårdrelation med patienterna. Utifrån Joyce Travelbees omvårdnadsteori ses sambandet mellan kommunikation som viktigt hjälpmedel inom omvårdnad och personcentrerad vård, där vikten att förstå patienters lidande lyfts upp. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter där en språkbarriär förekommer.    Metod: Artiklarnas resultat analyserades enligt Fribergs metod för litteraturöversikt. Artikelsökningen utfördes i databaserna Cinahl och PsycINFO.   Resultat: I resultatet identifierades tre kategorier och fem subkategorier. Sjuksköterskorna erfor mestadels språkbarriärer som ett hinder, då det försvårade informationsöverföring och förståelse för patienters situation. Sjuksköterskorna upplevde många faktorer som påverkade tillgången och användandet av tolktjänster. Sjuksköterskorna behövde istället använda sig av familjemedlemmar eller anhöriga som tolk, trots att de var medvetna om att det inte var en optimal lösning.   Slutsats: Det upptäcktes ett behov av mer kunskap om språkbarriärer, samt riktlinjer och hjälpmedel som kan underlätta vårdandet av patienter som inte talar samma språk som sjuksköterskan. Sjuksköterskor har begränsade förutsättningarna som behövs för att kunna skapa en god vårdrelation med patienter när det förekommer en språkbarriär.

Att som äldre drabbas av grav synnedsättning påverkar livet på olika sätt och för ögonsjuksköterskan blir det viktigt att förstå dessa patienters upplevelser. Syftet var att undersöka äldres upplevelser av att drabba av åldersrelaterade ögonsjukdomar som ger en kraftigt nedsatt syn. Studien är en integrativ litteraturstudie där analysen resul­te­rade i tre områden av särskild betydelse för dessa patienter; att förlora sitt obero­ende, livet blev inte som planerat samt att finna nya vägar. Resultatet visar att äldre med synnedsättning var mindre aktiva, mindre självständiga, och mindre nöjda med livet än de med god syn. Det visade sig att äldres syn hade stor betydelse för deras upplevelse av hälsa. Genom ett personcentrerat förhållningssätt kan ögonsjuksköters­kan bemöta dessa pa­tienter i deras livsförändring och genom samtal förbereda patien­ten inför hur livet kan komma att förändras med synnedsättning, samt skapa realist­iska förhoppningar inför framtiden. Ögonsjuksköterskan kan förmedla kontakt med stödfunktioner såsom Syn­verksamheten och därmed hjälpa patienterna att finna nya lösningar i vardagen. / Learning how to live with severe visual impairment in old age affects many areas in their everyday life and for an ophthalmic nurse it is important to understand these pa­tients’ experiences. The aim of the study was to find out elderly people’s experiences of suffering of age-related visual impairment. The study is an integrative literature study in which the analysis resulted in three areas of special meaning for these pa­tients: loosing independence, life was not as planned and finding new ways. The result shows that elderly with visual impairment where less active, less independent, and less ple­ased with life than those with good visual ability. Research showed that el­der´s visual ability had great meaning of how they experienced their health. Having a person centered approach the ophthalmic nurse can support these patients in their life­style changes and through a dia­logue prepare patients for the upcoming changes of life living with visual impairment. The ophthalmic nurse can also support the patients to get realistic expectations of the future. The ophthalmic nurse can me­diate contact with supportive functions such as Synverksamheten, and thereby help pati­ents to find solutions coping with their everyday life.

Bakgrund: För att skapa en så bra livskvalitet som möjligt för personen med demenssjukdom behöver vården och omsorgen ges utifrån ett personcentrerat förhållningssätt med personen i fokus istället för demenssjukdomen i sig. Levnadsberättelsen är ett betydelsefullt verktyg för att lära känna personen med demenssjukdom. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att använda levnadsberättelsen inom särskilda boenden för personer med demenssjukdom.Metod: Kvalitativ intervjustudie med vårdpersonal på särskilda boenden för personer med demenssjukdom. Resultat: Levnadsberättelsen var viktig för att lära känna personen vilket var betydelsefullt för att planera omvårdnaden och bemöta personen på bästa sätt. Den kunde bidra till att bibehålla funktioner och vanor samt vara en hjälp vid samtal som kunde stimulera och väcka minnen. Levnadsberättelsen kunde också vara en hjälp för att förebygga och lindra BPSD. Utbildning och ett gott ledarskap sågs som framgångsfaktorer för ett väl fungerande arbete med levnadsberättelsen. Slutsats: Levnadsberättelsen är en förutsättning för att kunna bedriva personcentrerad vård inom särskilt boende för personer med demenssjukdom. Den är en hjälp för att kunna respektera personens vilja och önskemål samt för att kunna planera vården och omsorgen därefter. Utbildning av vårdpersonal samt goda chefsegenskaper har kunnat ses som framgångsfaktorer för ett lyckat arbete med levnadsberättelsen. / Background: In order to create as good quality of life as possible for the person with dementia, care need to be given based on a person-centered approach with the person in focus instead of the dementia itself. The life-story is important for getting to know the person with dementia. Purpose: To describe the health professionals experience of using the life-story in nursing homes for people with dementia. Method: Qualitative interview study with healthcare professionals experience of using life-stories in nursing homes for people with dementia. Results: The life-story was important in order to get to know the person, which was important for planning nursing and responding to the person in the best way. It could help maintain functions and habits as well as help in conversations that could stimulate and wake up memories. The life-story could also help to prevent and alleviate BPSD. Education and good leadership were seen as success factors for a well-functional work with the life-story. Conclusion: The life-story is a prerequisite for being able to conduct personal care in nursing homes for people with dementia. It is a help to respect the person's will and wishes, and by acting on the basis of the life-story, then plan the care. Education of health professionals and good management skills has been seen as success factors for successful work with the life-story.

Bakgrund: Personer som drabbats av glaukom eller diabetes ska erbjudas undersökningar regelbundet. Sjuksköterskeledd mottagning är en åtgärd för att möta efterfrågan. Syftet med studien var att undersöka personers erfarenhet av besök vid sjuksköterskeledd mottagning inom ögonsjukvård. Metod: Tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats och konsekutivt urval. Under en månad svarade 187 respondenter som besökte ögonmottagningen med anledning av diabetes eller glaukom på en enkät. Sex enkätfrågor modifierade från den nationella patientenkäten avsåg att undersöka erfarenheten av besöket. Enkäten besvarades digitalt direkt efter besöket. Enkätsvaren var icke parametrisk på ordinalnivå med gradering 1= nej inte alls till 5 = Ja helt och hållet. Resultat: Medianvärdet och typvärdet blev 5 i alla enskilda frågor och det totala medelvärdet blev 4,96. Det fanns inga skillnader i erfarenhet avseende ålder, anledning till besök, besökstyp eller upplevda synbesvär. Konklusion: Personer som besökte den sjuksköterskeledda ögonmottagningen erfor att mottagningen bedrevs personcentrerat. Frågor som ställdes med bakgrund i personcentrerad vård besvarades instämmande av majoriteteten. / Background: People struck by glaucoma or diabetes shall be offered examination on a regular basis. Nurseled clinic is a measure to cope with the demand. The purpose of the study was to analyze people’s experience of a nurse-led clinic within ophthalmology. Method: Cross sectional study with quantified approach and consecutive selection. During one month, 187 participants who visited the clinic for control of diabetic and glaucoma responded to a survey. Six questions modified from the Swedish National Patient Survey were used. The data was collected in a digital format directly after the visit. Questionnaire responses were on a non parametric ordinal scale with responses between 1, no, not at all to 5 yes, I agree. Result: Median and mode showed 5 and the total mean value showed 4,96. There was no difference in the experience related to age, diagnosis, type of visit and vision impairment. Conclusion: Visitors to a nurseled ophthalmology clinic experienced the clinic to be carried out personcentered. The questionnaire was inquired targeted in personcentered care and was agreed by the majority.

Bakgrund: I alla tider har kvinnor stöttat andra kvinnor under förlossningen och den födande kvinnan ses som huvudperson. Omfattande forskning finns på kvinnors behov av professionellt stöd under förlossningen. Nyligen har även pappors upplevelse och behov uppmärksammats. Pappans förlossningsupplevelse är av betydelse för pappans och barnets interaktion, i transitionen till faderskapet och för hans egna välbefinnande. Inom området behövs mer kunskap om pappors behov av professionellt stöd vid födseln av sitt första barn. Denna kunskap behövs för att pappor ska uppleva ett professionellt stöd. Syfte: Att beskriva det professionella stödets betydelse för pappors upplevelse av sitt första barns födelse. Metod: Sex informanter har blivit intervjuade över telefon. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att besvara studiens syfte. Resultat: Information, kommunikation, delaktighet och tillgänglig förlossningspersonal är betydande för pappors upplevelse av det professionella stödet. Pappor avläser barnmorskans kroppsspråk och känner tillit till förlossningspersonalen som utstrålar kompetens och säkerhet. Pappor anser att deras huvudsakliga uppgift är att vara ett stöd till den födande kvinnan och ett professionellt stöd möjliggör för detta. Konklusion: Professionellt stöd till pappan är betydelsefullt för att han ska uppleva förlossningen som hanterbar. / Background: Throughout time women have supported each other during childbirth with the woman in labor seen as the main character. Extensive research exists on women’s need for professional and social support during the labor process. Recently, the fathers’ experiences and needs have been given attention. Father´s childbirth-experience is important for father-child bonding, in the transition to parenthood and his own well-being. More knowledge about fathers’ experiences with professional support during their first child’s birth is expected. This knowledge is needed so the fathers experience professional support. Aim: To describe the meaning of professional Support for fathers during the birth of their first child. Method: Six participants have been interviewed over telephone. A qualitative content analysis has been used to answer the aim of the study. Results: Information, communication, participation and available birth attendants are important for the fathers experience with professional support. Fathers read the midwives body language and feel faith in the birth attendants who radiate competence and certainty. The fathers consider that their main task is to be supportive for the woman in labor, and professional support makes that possible. Conclusion: Professional support for fathers during childbirth is important for their feeling of manageability.

Bakgrund: Demens är ett samlingsnamn för en grupp olika sjukdomar som drabbar hjärnan och dess funktioner. Terapidjur används för att lugna och förbättra livskvaliteten hos personer med demenssjukdomar. För att undvika problem som allergier, kostnader för skötsel och skador som kan uppstå vid användandet av levande djur har därför robotdjur utvecklats. Syfte: Att sammanställa aktuell forskning som beskrivit effekter och erfarenheter av robotdjur inom demensvården. Metod: En litteraturöversikt grundad på 15 vetenskapliga artiklar, publicerade mellan åren 2013 och 2018. Resultat: De flesta studierna visade på positiva effekter på social interaktion och att intervention med robotdjur kunde främja psykiskt välbefinnande och reducera ensamhet hos äldre med demenssjukdom. Resultatet från de olika studierna visade att med hjälp av ett robotdjur kunde isolering och avskärmning brytas. Inverkan på aggression och utåtagerande beteende varierade vid interaktion med robotdjur. Slutsats: Resultatet av denna studie visade att användande av robotdjur kan ha positiv effekt på social interaktion och livskvalitet. Vidare kan användande av robotdjur ha en lugnande inverkan och dämpa agitation samt reducera nedstämdhet hos äldre personer med demenssjukdom. / Background: Dementia is an umbrella term which involves a number of diseases that effects the brain and its functions. Animal assisted therapy is being used to calm and enhance the overall quality of life for people who suffers from dementia. To avoid problems like allergies and costs that involves care for the animals and for the damages that they might cause, the development of the robotic animal has begun. Aim: To compile current research, which highlights the effects and experiences of using robotic animal in the care of people who suffers from dementia. Method: Literature review based upon 15 scientific studies, published between the years 2013 and 2018. Results: Most studies pointed towards a positive effect upon social interaction and that intervention with a robotic animal could promote mentaly well-being as well as reducing loneliness in elderly people suffering from dementia. The result from the studies showed that using a robotic animal could help break isolation among the participants. The effects on aggression and extroverted behaviour when using an robotic animal showed a varying result. Conclusion: The results of this study shows that the use of robotic animals could have positive effects on social interaction and quality of life. A robotic animal could also have a calming impact on agitation and reduce depression in people who suffers from dementia.