Bakgrund: HIV är ett virus som i förlängningen skadar immunförsvaret. Utan läkemedelsbehandling orsakar det allvarliga följdsjukdomar. Det finns en stigmatisering i samhället kring HIV, vilket gör att det är psykiskt påfrestande att vara HIV-bärare. Därför är omvårdnadsbehandlingen viktig. Sjuksköterskor behöver sträva mot att ge HIV-bärare ett gott bemötande för att undvika vårdlidande. Syfte: Att beskriva hur det är att leva med HIV och därmed öka sjuksköterskors förståelse för HIV-bärares livssituation. Metod: Studien är en analys av bloggar utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Tio bloggar har utgjort källan för data. Resultat: Resultatet beskriver HIV-bärares känslor kring och efter HIV-beskedet samt vägen till acceptans och hanterbarhet. Resultatet beskriver även hur stigmatiseringen kring HIV visar sig i samhället och vården samt beskriver hur det påverkar HIV-bärarnas hälsa och livssituation. HIV-bärarna anser att samhällets kunskapsluckor behöver fyllas för att minska stigmatiseringen. Konklusion: Sjuksköterskor har en nyckelroll i att stödja HIV-bärare i deras hälsoprocess och ansvarar för att vården av HIV-bärarna är personcentrerad. Ökad kunskap kring HIV behövs både inom vården och i samhället. Genom att öka kunskapen ökar förståelsen för dessa individers livssituation. / Background: HIV is a virus that in the long run damages the immune system. Without medicinal treatment it causes serious secondary diseases. There is a stigmatization in society about HIV and therefore it is psychologically strenuous to be a HIV carrier. Nursing care is therefore important. Nurses need to strive towards giving HIV carriers a good reception to avoid care suffering. Aim: To describe what it is like to live with HIV and thereby increase nurses’ understanding of HIV carriers’ life situation. Method: This study is an analysis of blogs based on a qualitative content analysis. Ten blogs represents the source for data. Results: The results describe HIV carriers’ feelings around and after they found out that they are HIV-positive, and the path to acceptance and manageability. The results also describe how the stigmatization around HIV is shown in society and healthcare and also how it affects HIV carriers’ health and life situation. HIV carriers consider that society’s gaps in knowledge need to be filled to decrease stigmatization. Conclusion: Nurses have a key role in supporting HIV carriers in their health process and they are responsible for ensuring that the care that HIV carriers receive is person-centered. Increased knowledge about HIV is needed both in healthcare and society. By increasing the knowledge a better understanding for these individuals’ life situation is reached.

Introduktion: Hunden har kallats "människans bästa vän" kanske är den också det. Vårdhunden har blivit vanligare på såväl sjukhus som i kommunal vårdmiljö och kan vara ett icke-farmakologiskt komplement i omvårdnaden för personer med demenssjukdom.Syftet: Att granska vilken inverkan vårdhunden har för personer med demenssjukdom.Metod: Litteraturstudie i 9-steg enligt Polit & Beck (2012) med datainsamling i databaserna PsycINFO, PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes enligt Polit & Beck (2012) med granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa studier. De artiklar som kvarstod i urval 3 var 11till antalet och dessa presenterades i tre teman.Resultat: De teman som framträdde var, Själslig påverkan Relationell påverkan och Kroppslig påverkan.Slutsats: Vårdhund har en relativt kortvarig men signifikant inverkan på livskvaliteten för personer med demenssjukdom, samt i omvårdnaden av dessa. Det behövs ytterligare forskning inom området och den personcentreradevård som möjliggörs genom vårdhundmöten. Detta då icke- farmalogiska alternativ för personer med demenssjukdom är ett åsidosatt om än så viktigt område att bedriva forskning inom.

Bakgrund I Sverige lever runt 160,000 människor med demens, vilket är ett neurologiskt tillstånd där hjärnvävnad förtvinat. Detta leder till att fysiologiska och kognitiva funktioner försvagas. Omvårdnadsåtgärder relaterade till en person med demens fokuserar på att lindra symtom och tillhandahålla assistans gentemot den funktionella nedsättningen. Detta kan appliceras vid nutritionsintag då måltidssituationer kan bli en komplex uppgift för personer med demens, dessa åtgärder kan utföras ur ett personcentrerat spektra för att tillgodose individen. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att utforska personcentrerade omvårdnadsåtgärder som en sjuksköterska kan applicera till olika omständigheter för att optimera nutritionsintaget hos personer med demens. Metod En litteraturöversikt sammanställd genom 11 stycken vetenskapliga artiklar. Resultat Fem omvårdnadsåtgärder som främjade nutritionsintag hos personer med demens var att under måltid lyssna till musik, erhålla personlig assistans för att underlätta måltidsintag, muntlig uppmaning som stöd, hur maten presenterades, träningsprogram vid måltid. Konklusion Ur denna översikt har omvårdnadsåtgärder framkommit som är till fördel för personen med demens i samband med nutritionsintag. När inte omvårdnadsåtgärder appliceras för måltidssituationen kan tillståndet hos personen med demens förvärras drastiskt genom exempelvis sjukdom och orörlighet, vilket ger försämrad livskvalitet. De omvårdnadsåtgärder som presenteras skulle genom enkla tillvägagångssätt kunna tillhandahållas av vårdgivare och anhöriga. / Background In Sweden, around 160,000 people live with a dementia diagnosis, which is a neurological condition where brain tissue has faded. This will lead to a decrease in physiological and cognitive abilities. Nursing interventions related to a person with dementia focus on relieving symptoms and providing assistance towards the functional decrease. These interventions can be applied to nutritional intake since meal situations can be a complex task for people with dementia. To accommodate the individual, these actions can be performed from a person-centered spectra. Aim The aim of the literature review was to explore person-centered nursing measures that a nurse can apply for various factors to optimize nutrition intake in people with dementia. Method An overview compiled of 11 scientific articles. Findings Five interventions that benefited the nutritional intake for people with dementia were listen to music during the meal, receive personal assistance to aid food intake, verbal prompting as support, how the food was presented, training programs at mealtime. Conclusion From this overview, interventions have been identified that are beneficial to the person with dementia in connection with nutritional intake. When no interventions are applied to meals, the condition of the person with dementia could be worsened dramatically through, for example, disease and immobility, resulting in deterioration in quality of life. The interactions presented could be provided by caregivers and relatives through simple approaches.

Bakgrund: Demenssjukdom är en samling av sjukdomar som kopplas till minnesstörning, nedsatt tanke- och kommunikationsförmåga på grund av någon form av hjärnskada. Demenssjukdom är en av de största folksjukdomarna i Sverige. Personcentrerad vård är en viktig aspekt inom omvårdnad för personer med demenssjukdom och innebär att det inte bara är sjukdomen som ställs i centrum, utan istället ses även människan som en aktiv samarbetspartner varspersonliga unika upplevelser och personlighet sätts i fokus. Sjuksköterskan har en viktig roll för optimering av personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor kan bidra till en personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom inom vård och omsorg. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt som grundas på en analys av elva vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ design. Resultat: Personcentrerad omvårdnad hos demenssjuka personer skapas genom att sjuksköterskan med hjälp av olika åtgärder, bland annat att öka vårdpersonalens kunskap inom demensvård, tillvarata patientens livsberättelser, utforma vårdmiljön samt utföra meningsfulla aktiviteter som är anpassade till personens individuella förmåga Slutsats: Personcenterad omvårdnad hos demenssjuka personer ökar deras livskvalitet och välbefinnande genom att inte bara se en person som lever med demenssjukdom utan att se hela människan med sina unika förmågor och behov samt bidrar till att omvårdnaden blir individuellt anpassad. Vårdpersonalens kunskap, den demenssjuka personens livsberättelser, meningsfulla aktiviteter och personsanpassad vårdmiljö är de resurser som personcenterad omvårdnad handlar om i stort sett vilket i sin tur resulterar i att personens upplevelser av välmående ökar. / Background: Dementia is a collection of diseases related to memory disorder, reduced thought and communication skills due to some form of brain injury. Dimentia as a disease is growing rapidly nowadays and is one of the largest public diseases in Sweden. Personcentered care is an important aspect of nursing care for people with dementia, which means that it is not only the disease at its core, but also the human being is seen as an active partner whose personal unique experiences and personality are put in focus. Nurse has an important role in optimizing of person-centered care for people with dementia. Aim: The purpose of this literature study is to describe how nurses can contribute to a personcentered care for people with dementia in the health care system. Method: The study is a literature review based on an analysis of eleven scientific articles with quantitative and qualitative design. Results: Person-centered care of demented persons is created by the nurse with the help of various measures including increasing of knowledge of care skills, taking care of the patient's life stories etc., which allows to design the healthcare environment and to perform meaningful activities which are adapted to the individual's unique ability. Conclusion: Person-centered nursing of demented people increases their quality of life and well-being by not only seeing a person as a person living with dementia but also by seeing the whole person with his/her unique abilities and needs, as well as it contributes to the care being individually adapted. Healthcare professionals' knowledge, person's life stories, meaningful activities and personally adapted healthcare environment are the resources that person-centered nursing is about, which in its turn results that people with dementia feel increasing of wellbeing.

Bakgrund: Demenssjukdom kan innebär förlust av identitet och hinder i det dagliga livet. Hinder i det dagliga livet beskrivs genom att bli allt mer beroende av omvårdnadspersonalen, inte kunna göra omvårdnadspersonalen förstådda eller att inte få ta egna beslut. Vård och omsorg bör ges utifrån personcentrerad omvårdnad för att bemöta personer på ett värdefullt sätt. Personcentrerad omvårdnad anses vara medmänsklig moral, humaniskt sätt att vara mot andra.  Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom.  Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats enligt Evans.  Resultat: Förtrogenhet upplevs genom att se personer genom livsberättelser och att synliggöra personer i omvårdnaden. Förtroende var betydelsefullt för att skapa relation med personer, och även samarbetet med omvårdnadspersonalen. Påfrestning upplevdes genom att förstå personerna och att ta sig tid.  Slutsatser: Personcentrerad omvårdnad har stor inverkan på att arbeta med personer med demenssjukdom. Personcentrerad omvårdnad är ett viktigt redskap för att kunna fullfölja och genomföra en god och personcentrerad omvårdnad. Omvårdnadspersonalen bör ha vetskap om personcentrerad omvårdnad. Dess inverkan på personer med demenssjukdom kan leda till att personerna kan leva det livet de gjort innan sjukdomen, uppleva välbefinnande, känna sig trygg och ha tillit.  Nyckelord: Demens, erfarenheter, kvalitativa studier, omvårdnadspersonal, personcentrerad omvårdnad.

Andnöd är ett vanligt symtom på allvarliga sjukdomar som medför multidimensionella och komplexa upplevelser. Andnöd är kraftigt fysiskt och psykiskt begränsande dygnet runt för patienten. Syftet med studien var därför att belysa patientens upplevelse av andnöd. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Litteratursökningen genomfördes systematiskt. Resultat: Nio vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Med hjälp av meningsbärande enheter framkom sex underkategorier som resulterade i två huvudkategorier: Attack på livet och Hantera livet. Slutsats: Symtomet bidrog till kraftiga begränsningar i livet. Patienterna upplevde att hela deras livsvärld påverkades av andnöden även efter den akuta fasen. Rädsla eller okunskap skapade osäkerhet hos patienterna som upplevde sig själva som otillräckliga och hjälplösa. Detta tillsammans med brister inom vården bidrog till att patienterna upplevde skam på grund av andnöd. Genom att andnöden ständigt fanns med patienten i tankarna upplevdes också hopplöshet och negativ syn på framtiden. Resultatet visar även en positiv sida där patienterna kunde hantera livssituationen genom stöd av familj och anhöriga, ökad kunskap, kontroll samt träning. Fortsatt forskning om hur personcentrerad vård kan hjälpa patienter och lindra upplevelserna av andnöd behövs. Ny forskning som tydligare uppmärksammar patienternas upplevelser av andnöd även efter den akuta fasen är angeläget. / Shortness of breath is a common symptom of serious illnesses producing multidimensional and complex experiences. Breathlessness is very limiting - physically and psychologically - for patients around the clock. The purpose of the study was therefore to highlight the patient's experience of breathlessness. Method: The study was conducted as a general literature study with inductive approach. Literature was searched systematically. Result: Nine scientific articles formed the outcome. Using meaningful extracts six subcategories were formed in two main categories: Attack on life and Managing life. Conclusion: Breathlessness contributed to severe limitations in life. Patients felt their entire way of life was affected even beyond the acute phase. Fear or ignorance created uncertainty among patients who perceived themselves as inadequate and helpless. This, combined with shortcomings in health care, contributed to patients experiencing shame. Because breathlessness was always on the patient’s mind, hopelessness and despair were also experienced. The result also described a positive side where patients could handle life through supporting family and relatives, increased knowledge, control and training. Further research how person-centred care can relieve patients’ experiences of breathlessness is needed. New research clearly addressing patients' experiences of breathlessness outside the acute phase is required.

No description available.

Kraven på hälso- och sjukvård växer i takt med den globala populationen. Forskning visar att behovet av vård ökar men att kvalitén på den blir allt lägre, vilket leder till en problematisering huruvida personcentrerad vård går att uppnå eller om det är en idealbild för vården. Vårdpersonal inom hälso- och sjukvård tror sig arbeta utifrån personcentrerad vård där patienten ses som person och sätts i centrum av vårdandet. Av föregående utformades litteraturstudiens syfte, att undersöka hur sjuksköterskans prioriteringar i omvårdnadsarbetet överensstämmer med en personcentrerad vård. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med stöd av innehållsanalys där en jämförelse tog grund i att finna likheter och skillnader mellan hur sjuksköterskan prioriterade utifrån definitionen av personcentrerad vård. I litteraturstudiens resultat framkommer att sjuksköterskor uttryckte önskan om att bedriva vård utöver den, för dem, nödvändiga vården och att vården snarare genomfördes enligt rutiner där främst de medicinska behoven tillgodosågs än att identifiera patienters samtliga behov. Att bedriva vård i samråd med patienten har visats ha goda och gynnsamma följder för vårdandet, vilket karaktäriseras av den personcentrerade vården. Det anses vara av vikt att mer forskning fastställer hur personcentrerad vård kan implementeras inom hälso- och sjukvård. / With a growing global population the demands on health care increases. Research shows that the need of care is getting bigger but quality is decreasing. A question rises, whether it is even possible to provide person-centred care or if it is an ideal picture of care. Healthcare professionals believe that they work based on person- centered care where the patient is seen as a person and at the heart of care. This led up to the aim of the study which was to show how registered nurses priorities in caring correspond with person-centered care. The study was conducted as a general literature study. Guided by content analysis similarities and differences, in registered nurses priorities related to person-centered care where found. The results show that registered nurses felt, unlike what they would want, that the care provided was not person-centered but rather what was necessary from a medical perspective. Instead of being person-centered and adapted to the individual at hand, care was based on routines. Providing care together with the patient is what characterizes person- centered care and it has beneficial consequences. It is of importance that future research explores how person-centered care could be implemented in health care.

Bakgrund: Stroke är ett samlingsbegrepp för hjärninfarkter och hjärnblödningar. Stroke ger ofta livslånga men, såsom afasi. Afasi innebär en reducerad förmåga att förstå talat/skrivet språk och/eller en reducerad förmåga att uttrycka sig adekvat. För att en god och personcentrerad vård ska kunna erbjudas patienter med stroke så är en fungerande kommunikation en förutsättning. Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som påverkar personcentrerad vård och kommunikation mellan sjuksköterskan och patienter som drabbats av strokeinducerad afasi. Metod: Studien är en litteraturöversikt. Studien är baserad på 15 vetenskapliga artiklar som lästs och analyserats och där gemensamma teman identifierats. Resultat: Resultatet visade på ett antal strategier som främjade eller försvårade en god kommunikation mellan sjuksköterskan och patienter som drabbats av strokeinducerad afasi. Dessa strategier berörde sju områden: Verbal kommunikation, Icke verbal kommunikation, Att se patienten som en kompetent och unik individ, Uppmärksamhet och engagemang, Tidsaspekten vid kommunikation med afasidrabbade, Den omgivande miljöns betydelse för kommunikationen samt Personalens utbildning och kompetens. Konklusion: Det finns inget standardsvar på hur kommunikationen ska gå till, varje individ är unik och varje situation kräver sin unika lösning. Dock finns det ett antal aspekter och metoder som är betydelsefulla och användbara vid kommunikation med afasidrabbade. Dessa används i olika utsträckning inom vården. / Background: Stroke is a collective term for cerebral infarction and cerebral hemorrhage. Stroke often causes lifelong detrimental effects, such as aphasia. Aphasia means a reduced ability to understand spoken/written language and/or a reduced ability to express oneself adequately. To enable a good and person-centred care for the patients, an effective communication is a prerequisite. Aim: The aim of this study is to describe the factors that influence the person-centred care and communication between the nurse and patients affected by stroke induced aphasia. Method: The study is a literature review on bachelor level. The study is based on 15 scientific articles that have been red and analyzed and where common themes have been identified. Result: The results revealed a number of strategies that promoted and hindered good communication between the nurse and people affected by stroke induced aphasia. These strategies concern seven areas: Verbal communication, Nonverbal communication, Seeing the patient as a competent and unique individual, Attention and involvement, The time aspect of communication with patients with aphasia, The importance of the surrounding environment for communication and The personnel's education and skills . Conclusion: There is no standard answer to how communication shall be achieved, each individual is unique and every situation requires a different solution. However, there are a number of aspects and methods that are important and useful when communicating with aphasic people. These are used to different degrees in health care.

Background: Information, communication and participation between health professionals and patients is a central element in the person-centered care. Great part of the health damages are related to communications failures.  Aim: The aim of the study was to investigate and describe hospitalized patients' experiences of information, communication and participation of their health, care and treatment.  Method: Quantitative non-exprimental cross-sectional study with descriptive design with qualitative elements. Participants were 36 patients hospitalized in a hospital in southern Sweden on medicine, surgeon, orthopedic, stroke or infection departments. The data collection took place in one week's time with the help of a survey. Data were analyzed with descriptive statistics.  Results: High results were shown for the total responses for requests for information, communication and participation. No significant differences were found between acute patients and elective. In the comparison between men and women´s experience, a significant difference was detected in terms of information on possible delays and if it was given enough privacy when the staff talked about his or her medical/health condition or care/treatment. For both questions, men estimated higher results. Conclusion: Positive results of the participants' perception of information, communication and participation regarding their health, care and treatment. To follow the developments that have occurred and still occurs on person-centered care need further research be done to ensure that patients understand the information communicated and feel involved in their care and treatment. / Bakgrund: Information, kommunikation och delaktighet mellan vårdpersonal och patienter är en central del inom den personcentrerade vården. Stor del av vårdskadorna är relaterade till kommunikationsbrister.   Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva inneliggande patienters upplevelser av information, kommunikation och delaktighet om sitt hälsotillstånd, vård och behandling. Metod: Kvantitativ icke-exprimentell tvärsnittsstudie med deskriptiv design med kvalitativa inslag. Deltagarna var 36 patienter inneliggande på sjukhus i södra Sverige på medicin, kirurg, ortoped, stroke eller infektionsavdelning. Datainsamlingen skedde under 1 veckas tid med hjälp av en enkät. Data analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Höga resultat visades för de samlade svaren för frågor rörande information, kommunikation och delaktighet. Inga signifikanta skillnader påvisades mellan akut inlagda patienter och elektiva. I jämförelse mellan män och kvinnors upplevelse kan en signifikant skillnad påvisas i fråga om information vid eventuell försening samt ifall det gavs tillräckligt med avskildhet när personalen pratade om dennes sjukdom/hälsotillstånd eller vård/behandling vid båda resultaten skattar män sin upplevelse högre än kvinnorna. Slutsats: Positiva resultat av deltagarnas uppfattning av information, kommunikation och delaktighet rörande sitt hälsotillstånd, vård och behandling. För att följa den utveckling som har skett och fortfarande sker mot personcentrerad vård måste vidare forskning ske för att patienterna ska förstå den information som kommuniceras och känna delaktighet i sin vård och behandling.