Bakgrund: Antalet invånare som inte talar det officiella språket och som har en kulturell bakgrund som skiljer från de flesta i Sverige blir allt vanligare. Vården måste besitta strategier för att kunna förse alla invånare i Sverige med jämlik vård. När språkbarriärer inte uppmärksammas leder det till brister i vården samt att vård på lika villkor blir ogenomförbar. I denna uppsats är personcentrerad omvårdnad, patientsäkerhet samt etiska principer centrala begrepp. Den teoretiska referensramen är transkulturell omvårdnad.  Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskans strategier att vårda patienter trots en språkbarriär. Metod: Genom en litteraturstudie har 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserats med en integrerad analys. Resultat: Fyra kategorier framkom, vilka var att samarbeta med tolk, icke-verbal kommunikation, anpassad kommunikation och kreativa metoder. Sjuksköterskan använde sig av olika strategier för att kunna ge vård och omsorg till patienter som talade ett annat språk. Den vanligaste strategin var användningen av tolk, antingen genom en professionell tolk eller med hjälp av anhöriga och kollegor. Utöver det använde sjuksköterskan resurser som fanns tillhands. Slutsats: En personcentrerad och patientsäker vård som följer etiska principer kan ske när en professionell tolk som arbetar etiskt, objektivt och konfidentiellt finns tillgänglig. På detta sätt kan sjuksköterskan ge bättre vård och omsorg till patienter med rådande språkbarriär.

Bakgrund: Jämlik vård och att minska skillnader i hälsa är centrala mål för hälso- och sjukvården. Utifrån det anses sjuksköterskan utgöra en viktig roll genom att förbättra vården såväl som att möta patienter med respekt och med hänsyn till människors olikheter. Forskning visar att HBTQ-personer utsätts för diskriminering och marginalisering i samhället i stort men också inom vården vilket bidrar till sämre psykisk och fysik hälsa för dessa grupper. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors och HBTQ-personers erfarenheter från att mötas i vården. Metod: En induktiv kvalitativ litteraturstudie med queerperspektiv som teoretisk referensram genomfördes. Urvalet bestod av vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och som beskriver möten mellan sjuksköterskor och HBTQ-personer i vården. Datainsamlingen utfördes genom sökningar i två databaser, CINAHL och MEDLINE och resulterade i nio artiklar som analyserades med temaanalys. Resultat: Erfarenheter från möten mellan sjuksköterskor och HBTQ-personer i vården beskrivs i tre teman: Sjuksköterskans kompetens, Humanitet i mötet och Tillgänglighet med det övergripande temat Stigmatisering relaterat till heteronormen. Slutsatser: Sjuksköterskor behöver ett normkritiskt förhållningssätt för att möta HBTQ-personer med respekt och utan diskriminering. Sjuksköterskans kompetens och attityd hänger samman med vårdens tillgänglighet för HBTQ-personer som också har betydelse för en mer jämlik hälsa. Heteronormen har en överordnad påverkan på alla de delar som har betydelse för HBTQ-personers hälsa och tillgång till god vård. Det behövs mer tvärvetenskaplig forskning inom ämnet för att skapa förändring mot en mer jämlik hälsa i samhället. / Background: Equal care and reducing differences in health are central goals for health care. Based on this, the nurse is considered to play an important role by improving care as well as meeting patients with respect and with regard to people's differences. Research shows that LGBTQ people are exposed to discrimination and marginalization in society at large but also in healthcare which contributes to poorer mental and physical health for these groups. Aim: The aim of this study was to describe nurses' and LGBTQ person's experiences from meeting in care. Method: Inductive qualitative literature study with a queer perspective as a theoretical frame was performed. The selection consisted of scientific articles with a qualitative approach and which describe meetings between nurses and LGBTQ persons in care. The data collection was performed through searches in two databases, CINAHL and MEDLINE and resulted in nine articles that were analysed with thematic analysis. Results: Experiences from meetings between nurses and LGBTQ persons in care are described in three themes: The nurse's competence, Humanity in the meeting and Accessibility with the overall theme Stigmatization related to heteronormativity. Conclusions: Nurses need a norm-critical approach to meet LGBTQ persons with respect and without discrimination. The nurse's competence and attitude is connected with the care's accessibility for LGBTQ persons, which is also important for a more equal health. The heteronormativity has an overall impact on all the parts that are important for LGBTQ person's health and access to good care. More interdisciplinary research in the subject is needed to create change towards a more equal health in society.

Bakgrund: Personcentrerad vård innebär att se hela människan och att förstå personen bakom sjukdomen. Detta kan vara ett passande förhållningssätt för personer med demens. Personer med demens uppfattar sig själva som en belastning för människor i deras omgivningen och de erfar att de betraktas som en diagnos. Anhöriga önskar mer inflytande i sina närståendes vård. Syfte: beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att vårda personer med demens personcentrerat. Metod: En Systematisk litteraturstudie enligt Evans där tio kvalitativa artiklar ligger som grund för resultatet som presenteras i en beskrivande syntes. Resultat: Två huvudteman och sex subteman framkom där personcentrerad vård erfors vara ett gynnsamt tillvägagångssätt för personer med demens. I temat Relationella förutsättningar beskrev vårdpersonalen vikten av att skapa genuina relationer. Patientens livsberättelse erfors vara ett hjälpmedel för både förståelsen av olika beteenden och lära känna personen. Anhöriga ansågs vara en viktig del av personcentrerad vård. I temat Förutsättningar i omgivningen framkom att kvaliteten på vården var beroende av tid och främjades utav en hemlik miljö. Slutsats: Vårdpersonalens erfarenheter av att använda personcentrerad vård för personer med demens var positivt. Detta bekräftades även utifrån patienters och anhörigas perspektiv i bakgrunden. Det framkom även att vårdpersonal erfor personcentrerad vård var beroende av tillräckligt med tid. / Background: Person-centered care means seeing the whole person and understanding the human being rather than the disease. This has proven to be an appropriate way of nursing for people with dementia. People with dementia see themselves as a burden to people in their surroundings and they experience that they looked upon from a diagnostic perspective. Relatives want more influence in the care of their next-of-kin. Aim: describe the care staff's experiences of giving care for people with dementia based upon person-centered care. Method: A Systematic literature study according to Evans where ten qualitative articles form the basis for the analysis and the results. Results: Two main themes and six sub-themes emerged where person-centered care is experienced as a favorable approach for people with dementia. In the theme Relational prerequisites, the care staff described the importance of creating genuine relationships. The patient's life story is experienced as a tool for both understanding different behaviors and getting to know the person. Relatives were considered an important part of person-centered care. In the theme Prerequisites in the environment, it emerged that the quality of care was dependent on time and was promoted in a homely environment. Conclusion: The care staff's experiences of using person-centered care for people with dementia were positive. This was also confirmed from the perspective of patients and relatives in the background. It also emerged that care staff experiencing person-centered care were dependent on sufficient time.

Bakgrund: Med patientens vilja och rättighet att vara delaktig i sin vård krävs det att hälso- och sjukvården har ett förhållningssätt där personen står i centrum och inte ohälsotillståndet. För att implementera personcentrerad vård på vårdavdelningen krävs stöd från organisationen. Sjuksköterskan bör ha ett personcentrerat förhållningssätt samtidigt som patientsäkerheten ska upprätthållas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva betydelsen av personcentrerad vård i relation till patientsäkerhet på sjukhus. Metod: En litteraturstudie baserad på Polit och Beck (2017) nio steg. Databaserna CINAHL, PubMed, Scopus samt en frisökning på inkluderade och exkluderade artiklars referenslistor användes för att hitta relevanta artiklar. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning enligt granskningsmallarna i Polit och Beck (2017). Induktiv ansats användes och resultatet bestod av tio artiklar. Resultat: I resultatet framkom sex teman; organisationsens struktur, rutiner, teamarbete, vårdrelationen, patientens delaktighet samt kommunikation. Slutsats: Personcentrerad vård kan när den implementeras rätt och används tvärprofessionellt ha möjlighet att påverka patientsäkerheten.

Bakgrunden till studien belyser utmaningarna med en växande andel äldre befolkning nationellt och de förändringar av vården som behövs för att täcka behoven med befintliga resurser. Regeringen har tillsatt en utredning för att redogöra för vilka förändringar som behöver göras inom hälso-och sjukvård för att klara förutsättningarna i framtiden, och bygga upp god och nära vård till befolkningen. Borgholms hälsocentral har förändrat sitt arbetssätt och ställt om verksamheten för att utveckla vården främst för de mest sjuka äldre individerna. Syftet med studien har varit att beskriva vårdpersonalens erfarenheter vid implementering och arbetet med god och nära vård för de mest sjuka äldre individerna, med utgångspunkt i Borgholmsmodellens centrala delar. Metoden utgår från en kvalitativ empirisk studie med deduktiv ansats. Fyra fokusgrupper med 15 personer har deltagit i semistrukturerade intervjuer på Borgholms hälsocentral. Informationen har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Huvudfynden belyser vikten av relationer med medaktörer för att skapa bättre vårdkedjor, behovet av samverkan i team och samordningssjuksköterskans roll i planering och uppföljning för patienten. Resultatet påvisar betydelsen av tillgänglighet till resursfunktioner i verksamheten, och möjlighet till uppföljning av patienter i hemmet med hjälp av digital teknik. Stödet från ledningen för att avsätta tid i verksamheten beskrivs, och vikten av att god och nära vård är ett delat ansvar på patientens villkor. Slutsatserna av studien visar att samverkan på alla nivåer i och utanför verksamheten är grunden för god och nära vård för sjuka äldre. Tillgänglighet och kontinuitet skapar trygghet och är en förutsättning för att vården för de mest sjuka äldre ska kunna utgå från ett personcentrerat förhållningssätt. När vården byggs upp utifrån patientens behov och förutsättningar, och samverkan mellan aktörerna i primärvården ger trygga vårdkedjor kan onödiga vistelser på akutmottagningar för de mest sjuka äldre förhindras och kvaliteten på vården öka. / The background for this study highlights the challenges with an increasing proportion of older people on a national level and the changes in care which are necessary to meet the needs with existing resources. The Government has appointed a study to report on what changes need to be made in health care to meet the presumptions in the future, to build up good and close care for the population. Borgholms Health Care Centre has changed the way of working to develop care for the sickest older individuals. The purpose of this study was to describe the health professionals´ experience of implementation and work with good and close care to the sickest older individuals, based on the central parts in the Borgholm´s model. The method is based on a qualitative empirical study with a deductive approach. Four focus groups with 15 persons have taken part in semi-structured interviews at Borgholm´s Health Care Centre. The information has been analysed with qualitative content analysis. The main outcome of this study points out the importance of co-actors to create better care chains, the need for collaboration and the nurse´s coordination role in planning and structuring the care.The result demonstrates the importance of available resource functions in the organisation, and opportunities to monitor patients at home with digital techniques. The support from the management to allocate enough time is described and the importance of good and close care being a shared responsibility on the terms of the patient. The conclusion shows that collaboration at all levels in and outside the organisation is the basis for good and close care for the sickest older individuals. Accessibility and continuity create security and is a condition for the care of the sickest older individuals to be based on a person-centred approach. When care is built on the patients’ needs and conditions and collaboration between co-actors in primary care provides safe care chains unnecessary visits at the emergency unit for the sickest older individuals can be avoided and the quality of care increase.

Bakgrund: Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som karaktäriseras av en utbredd kronisk smärta. Fibromyalgi har en betydande påverkan både socialt och fysiskt på en persons dagliga liv, vilket ger upphov till ett ökat lidande för personerna med fibromyalgi. Det finns en stigmatisering kring personer med fibromyalgi från samhället och hälso-och sjukvårdspersonal, vilket orsakar ett bristfälligt bemötande av personer drabbade av fibromyalgi. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur personer med fibromyalgi upplever bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonal. Metod: En litteraturstudie genomfördes där resultatet innehåller 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Litteraturstudiens resultat delades in i tre kategorier: Bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonal, Brist på kunskap och Brist på stöd. Resultatet visade på att personer med fibromyalgi upplevde bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonal som bristfällig. De upplevde sig missförstådda, inte trodda och de kände en brist på stöd, förståelse och kunskap från professioner inom hälso-och sjukvården. Konklusion: Studien visade på att personer med fibromyalgi upplevde bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonal som ansträngd där man inte tog dem på allvar och inte såg dem som individer. Studien indikerar på att mer forskning behövs för att öka kunskapen om sjukdomen fibromyalgi, men även att undervisning för hälso-och sjukvårdspersonal om bemötande kan vara effektivt för att personer med fibromyalgi inte ska uppleva det som ansträngt. / Background: Fibromyalgia is a chronic disease that is characterized by a widespread pain. Fibromyalgia has a significant impact both socially and physically on a person’s daily life which causes an increased suffering for people with fibromyalgia. There is a stigmatization around people with fibromyalgia from the society and healthcare personnel which causes an defective refutation of people with fibromyalgia. Purpose: The purpose of this study was to describe how people with fibromyalgia experienced the refutation from healthcare personnel. Method: A literature study was conducted where the result included 11 scientific articles. Result: The literature result was divided into three categories: Refutation from healthcare personnel, Lack of knowledge and Lack of support. The result showed that people with fibromyalgia experienced the refutation as defective. They felt misunderstood, not believed and they felt a lack of support, understanding and a lack of knowledge from professions in healthcare. Conclusion: The study showed that people with fibromyalgia experienced the refutation with healthcare personnel as strained where they did not take them serious and did not see them as individuals. The study indicates that more research is needed to increase the knowledge about the disease fibromyalgia but also that education of healthcare personnel about refutation could be advisable so that people with fibromyalgia would not experience the refutation as strained.

Ett växande problem inom sjukvården idag är hot och våld riktat mot omvårdnadspersonal och omvårdnadspersonal som arbetar inom demenssjukvård på särskilda boenden tillhör en av de verksamheter som i störst utsträckning drabbas. I denna studie har omvårdnadspersonalens erfarenheter av metoder som förväntas kunna förebygga eller hantera hot och våld vid vårdande av människor som drabbats av en demenssjukdom studerats. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där genom sökning i Cinahl och Medline åtta stycken artiklar av god kvalitét togs fram varav fem av kvalitativ ansats respektive tre av kvantitativ ansats. Resultatet visade att personcentrerad vård är något alla är eniga om är ett bra sätt att förebygga hot och våld. Risken är högre vid patientnära vård, felaktigt bemötande och bristande kommunikation. Frustration kopplat till konsekvenserna av demenssjukdomens förlopp miljörelaterade faktorer kan vara orsaker till en förhöjd risk. Att omvårdnadspersonalen känner till dessa är till fördel för att kunna anpassa och strukturera arbetet. Delade meningar råder kring användandet av lugnande vid behovsmedicinering samt fysiska restriktioner, tvångsåtgärder och isolering vid en hotfull eller våldsam situation. Avledning genom kommunikation och distraktion genom miljöombyte är metoder som kan förhindra ett eskalerande förlopp. Reflektion kollegor emellan, reflektion med chefer och ledning samt avvikelserapportering är indirekta åtgärder som kan leda till förbättring genom exempelvis utbildning och strukturella förändringar. Anledningen till problemet kan grunda sig i att personcentrerad vård i mindre utsträckning tycks kunna utövas till följ av tidsbrist, nedskärningar, brist på specifik utbildning samt organisatoriska faktorer.

Bakgrund: Aortaaneurysm är en vidgning på stora kroppspulsådern, en asymtomatisk diagnos som kan blir livshotande om den brister. Aneurysm kan repareras med antingen öppen kirurgi eller endoskopiskt. Män är majoriteten av dessa patienter och rökning, hjärtkärlsjukdomar samt hög ålder utgör riskfaktorer. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers erfarenheter av att leva med ett aortaaneurysm. Metod: Designen är kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultatartiklar söktes fram på databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo med hjälp av relevanta sökord för ämnet. Även manuella sökningar gjordes. De framtagna artiklarna lästes med hjälp Fribergs 5-stegsmodell och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sju subkategorier. Resultat: Vägledning i att ha levt med aortaaneurysm, Emotionella aspekter av att ha levt med aortaaneurysm och Livet och vardagen med aortaaneurysm var de tre huvudkategorierna som framkom från analysen, och subkategorierna Information från vården, Kunskap kring diagnosen, Rädsla för diagnosen, Tankar kring döden, En framtid trots diagnos, Mötet med vården samt Begränsningar i vardagen. Information var det som var mest påtagligt och som under tidens gång visade sig kunna påverka övriga subkategorier både positivt och negativt beroende på mängd, leveranssätt och tidpunkt.  Slutsats: Genom denna litteraturöversikt visade sig erfarenheterna variera och dessa var individuella beroende på var i livet deltagaren befann sig och hur livet i övrigt var för deltagaren. Ytterligare studier behövs för att ta fram ett mer personcentrerat och individuellt tillmötesgående för personer med aortaaneurysm. / Background: Aortic aneurysm is a dilation of the aorta, an asymptomatic diagnosis that can become life-threatening if it burst. Aneurysms can be repaired with either open surgery or endoscopically. The majority of patients are men, and smoking, cardiovascular disease and old age are risk factors. Aim: The aim of the literature review was to describe people´s experiences of living with an aortic aneurysm. Method: The design is a qualitative literature review with an inductive approach. Result articles were searched on the databases CINAHL, PubMed and PsychInfo using relevant keywords for the topic. Manual searches were also performed. The produced articles were read using Friberg's 5-step model and analyzed on the basis of Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. The analysis resulted in three main categories being selected with seven subcategories. Results:  Guidance in lived aortic aneurysm, Emotional aspects in lived aortic aneurysm and Life and daily living with aortic aneurysm were the three main categories which emerged in our analysis. With the subcategories Information from the healthcare, Knowledge about the diagnosis, Fear of the diagnosis, Thoughts about death, Future despite the diagnosis, Meeting the healthcare and Obstacles in everyday life. Information was what was most noticeable and over time, it turned out to be able to influence other subcategories both positively and negatively depending on quantity, delivery method and time. Conclusion: Through this literature review, the experiences turned out to be varied and these were individual depending on where in life the participant was and how life in general was for the participant. Further studies are needed to develop a more person-centred and individualized approach for people with aortic aneurysm.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom där antal fall och prevalens i realtid ökar i hela världen. Riskfaktorer för utveckling av diabetes typ 2 är ärftlighet, ålder och levnadsvanor som rör fetma och fysisk inaktivitet. Vid diabetes typ 2 kan hälsofrämjande omvårdnad ges i form av stöd för person och närstående vid förändrad situation i livet.  Omvårdnaden präglas av ett personcentrerat förhållningssätt i syfte att stärka egenvård och minska risken för diabeteskomplikationer.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande omvårdnad för personer med diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudiens metod baseras på kvalitativ design i syfte att utforska upplevelser av ett fenomen. Den analysmetod som användes var kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet bygger på 12 vetenskapliga artiklar som analyserats och genom dessa har tre huvudkategorier där två huvudkategorier fick vardera tre respektive två underkategorier. De tre huvudkategorierna var Att skapa goda relationer, Arbetet mot förbättrat hälsotillstånd och Den egna yrkesrollens möjligheter och begränsningar.  Konklusion: Sjuksköterskor har liknande erfarenheter från olika kontexter gällande hälsofrämjande omvårdnad för personer med diabetes typ 2. För att utforma en personcentrerad hälsofrämjande omvårdnad för personer med diabetes typ 2 krävs det att sjuksköterskor besitter tillräcklig kunskap om god egenvård och åtgärder som förebygger diabeteskomplikationer. De faktorer som främjar en god och personcentrerad vård för personer med diabetes typ 2 är när sjuksköterskor har tid för enskilda möten med lagom arbetsbelastning samt vid ett gott samarbete mellan andra yrkesprofessioner. / Background: Type 2 diabetes is a chronic disease in which the number of cases and prevalence increase in the whole world. Risk factors for the development of type 2 diabetes are heredity, age, and lifestyle habits related to diet and physical inactivity. Within type 2 diabetes, health-promoting care can be given in the form of support for the person and relatives in the event of a changed situation in life. Aim: The aim of this literature study was to write about nurses’ experiences of health-promoting nursing for people with type 2 diabetes.  Method: The literature study method is based on a qualitative design in order to explore experiences of a phenomenon. The analysis method used was qualitative content analysis. Results:The results are based on 12 scientific articles that have been analyzed and through these, three main categories have been created  and two main categories each received three and two subcategories respectively. The three main categories were “Nurses experiences of patient relationships”, “The work towards improved health” and “The possibilities and limitations of one's own professional role”. Conclusion: Nurses have similar experiences regarding health-promoting nursing and its meaning for the design of care for people with type 2 diabetes. In order to make a person-centered care for people with type 2 diabetes, nurses must have sufficient knowledge and have opportunities for influence. The factors that promote good and person-centered care for people with type 2 diabetes are when nurses have time for individual meetings without time pressure and high workload and in good cooperation between other involved professional categories.

SAMMANFATTNING Bakgrund – Vårdande kommunikation är komplext och viktigt att studera eftersom den kan påverka vårdens kvalitet och patientens upplevelse av kvalitet. Syfte - Syftet med denna studie är att beskriva anestesisjuksköterskors vårdande kommunikation med patienter i preanestesifasen Metod – Metoden var kvalitativ, induktiv och beskrivande fokuserad etnografi. Fem fokuserade deltagandeobservationer med fältanteckningar och skisser av vårdandetgenomfördes. Analysen utfördes enligt kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultat –Anestesisjuksköterskors vårdande kommunikation sker genom att; Skapa förtroende och agera medmänskligt genom att använda ett situationsspecifikt och lämpligt kommunikationsmönster. Skapa förståelse för procedurerna i förloppet genom information och instruktioner. Skapa försäkran tillsammans med patienten genom att fokusera på säkerhet i miljön. Slutsats - Anestesisjuksköterskor bedömer patientens kliniska behov och vårdar genom att skapa förtroende, skapa förståelse, skapa försäkran. Vårdande kommunikation har sin särskilda betydelse i den här kliniska kontexten och är förankrad i anestesisjuksköterskans mycket praktiska arbete och dennes förutsättningar för vårdande. Nyckelord: Vårdande relation, Vårdande kommunikation, Personcentrerad vård, Anestesisjuksköterska, Etnografi ABSTRACT Background – Caring communication is an important object of study since the care provided may have impact on quality of care and the perceived quality of care. Aim - The purpose of this study is to describe anaesthetic nurses' caring communication with patients in the pre-anaesthetic phase Method - The method was qualitative, inductive, and descriptive focused ethnography. To describe situation-specific patterns of Caring communication, data collection was performed with sampling of field notes and hand-drawn sketches. Data analysis was performed with conventional qualitative content analysis. Results – Anaesthetic nurses caring communication was provided through; Create trust and act compassionately by communicating with care and good judgement. Create comprehension of important procedures with information and instruction. Create assurance in cooperation with the patient by focusing on safety in the environment.  Conclusion – Anaesthetic nurses assess patient´s needs and work to provide a caring communication. Create trust, create comprehension, create assurance are contextual and unique caring communication. Further interpretative research can enlighten a deeper understanding of important perspectives from patient and nurses in the preanesthetic context. Keywords: Caring Relationship, Caring Communication, Person-Centred Care, Anaesthesia Nurse, Ethnography