Bakgrund   Sexuell hälsa är en viktig del av människans liv och byggs upp av flera delkomponenter. För att inneha en god hälsa och välbefinnande krävs det att även den sexuella aspekten av hälsa är tillgodosedd. Diverse faktorer kan påverka den sexuella hälsan, däribland kirurgi. Sjuksköterskan ska i sin profession arbeta personcentrerat och främja hälsa där även den sexuella aspekten ska inkluderas. Idag lever uppskattningsvis 43 000 människor i Sverige med stomi och sjuksköterskan spelar en nyckelroll inom att identifiera personer som lever med sexuell ohälsa och lyfta samtal kring sexualitet. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelse av hur stomi påverkade deras sexuella hälsa. Metod En icke systematisk litteraturöversikt baserat på 17 vetenskapliga artiklar, kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna togs fram genom databassökningar i CINAHL och PubMed. Resultat Stomi visade sig ha en negativ inverkan på sexualitet och den sexuella hälsan. Detta visade sig i nedsatt sexuell funktion till form av erektila problem hos män och dyspareuni samt minskad lubrikation hos kvinnor. Förändrade sexuella och sociala mönster, självbild, kroppsuppfattning, stigmatisering och tabu bidrog även till en sänkt och nedsatt sexuell hälsa. Det framkom även att det rådde kunskapsbrist gällande sexualitet samt otillräcklig uppföljning av sexuell ohälsa inom hälso- och sjukvården.  Slutsats Övervägande inverkade stomi negativt på den sexuella hälsan. Patienter upplevde en brist inom hälso- och sjukvården vilket kräver en förbättring kring sexualitet och hur sådana frågor ska bemötas. Likaså krävs en förbättrad utbildning inom sjuksköterskeprogrammet. Vidare forskning inom området behövs för att minska risken för sexuell ohälsa hos personer med stomi. / Background Sexual health is an important part of human life and is built on several components. In order to experience a good health and well-being, it is required that the sexual aspect of health is also noticed. Various factors can affect sexual health, including surgery. In her profession, a nurse must work in a person- centred way and promote health where the sexual aspect also is included. Today, it is estimated that 43,000 people in Sweden live with a stoma and the nurse plays a key role in identifying people living with a poor sexual health and to raise conversations about sexuality. Aim The purpose was to shed light on patients' experiences of how stoma affects their sexual health. Method A non-systematic literature review based on 17 scientific articles, qualitative and quantitative. The article search was made through the databases CINAHL and PubMed. Results An ostomy was shown to have a negative impact on sexuality and sexual health. This was manifested in impaired sexual function in the form of erectile problems in men and dyspareunia as well as reduced lubrication in women. Changes in sexual and social patterns, self-image, body image together with stigma and taboo contributed to a reduced sexual health. Lack of knowledge regarding sexuality and insufficient follow-up of sexual ill health emerged as a problem in the health care system. Conclusions Stomas had a predominantly negative effect on sexual health. Patients experienced a shortage in the health care system, which requires an improvement in knowledge about sexuality and how such issues should be addressed. Improved training regarding sexuality in the nursing program is also required. Further research in this area is needed to reduce the risk of sexual illness in people living with a stoma.

Background: Common sleeping problems in the elderly are difficulties falling asleep and waking up several times during the night. Waking up several times during the night means that the important recovery that takes place during deep sleep is absent. Longer stretches of bad sleep negatively affect feelings of hunger and the immune system. Lack of sleep can also lead to memory problems and severe fatigue during the day, which increases the risk of falling and fall injuries. At high age, the body's conditions for distributing drugs change and side effects become more common, which justifies non-pharmacological nursing measures that promote sleep for the elderly. Aim: The aim was to describe nursing measures that promote sleep for the elderly. Method: A literature study. Result: Measures that were shown to promote sleep were aromatherapy, chamomile extract, relaxation exercises, acupressure, hand bath with hand massage, yoga, physical activity and natural daylight. Relaxation exercises should be performed in the evening to give the best effect. Physical activity of the degree recommended by the WHO is sufficient to have an effect on sleep quality. Staying in daylight during the morning proved to be the best time to contribute to a better sleep. Conclusion: Many of the elderly get a better quality of sleep from non-pharmacological nursing measures, and in addition, they do not cause any side effects. This suggests that they should be used by nurses in the care of the elderly with sleeping problems. / Bakgrund: Sömnstörningar kan vara av olika karaktär. De vanligaste sömnproblemen äldre har är svårigheter med att somna och även att de vaknar flera gånger under natten. Att vakna flera gånger under natten leder till att den viktiga återhämtningen som sker under djupsömnen uteblir. Sömnbristen påverkar hungerkänslor och immunförsvar negativt. Sömnbrist kan även leda till minnesbesvär och svår trötthet dagtid, vilket ökar risken för fall och fallskador. Vid hög ålder ändras kroppens förutsättningar att distribuera läkemedel och biverkningar blir vanligare, vilket motiverar icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen hos äldre. Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen hos äldre personer. Metod: Allmän litteraturstudie. Resultat: Åtgärder som visade sig vara sömnfrämjande var aromaterapi, kamomillextrakt, avslappningsövningar, akupressur, handbad med handmassage, yoga, fysisk aktivitet samt dagsljus. Avslappningsövningar ska utföras på kvällen för att ge bäst effekt. Fysisk aktivitet av den grad som WHO rekommenderar är tillräckligt för att ge effekt på sömnen. Vistelse i dagsljus under förmiddagen visade sig vara bäst tidpunkt för att bidra till en bättre sömn. Konklusion: Många av de äldre får en bättre sömn av icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder, dessutom ger de inga biverkningar. Detta talar för att de bör användas av sjuksköterskor i vården av äldre med sömnproblem.

Abstrakt Bakgrund: Empatitrötthet är ett relativt okänt begrepp som kan drabba sjukvårdspersonal och inte minst sjuksköterskor som oftast arbetar patientnära. Empatitrötthet har visat sig ge en negativ inverkan på den egna hälsan, privatlivet samt på förmågan att förse patienterna med en säker och personcentrerad omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av empatitrötthet. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod baserad på sju kvalitativa artiklar och en mixad metod. Artiklarna är hämtade från databaserna Cinahl, Pubmed, Scopus, och PsycINFO. Även sekundära sökningar inkluderades. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; En mödosam arbetsmiljö upplevs leda till empatitrötthet, olika tillkortakommanden som upplevs leda till empatitrötthet, upplevda negativa symtom och konsekvenser av empatitrötthet och hanteringsstrategier som upplevs minska eller motverka empatitrötthet Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar på att sjuksköterskors empatitrötthet riskerar att inverka negativt på både privata och arbetsrelaterade plan samt kan påverka omvårdnadsförmågan och patientsäkerheten negativt. Empatitrötthet bör lyftas som begrepp och förklaras så att sjukvården blir mer medveten om vad tillståndet kan innebära samt hur det kan påverka omvårdnaden på ett negativt plan. Det är önskvärt att adekvata strategier appliceras för att minska och motverka empatitrötthet vid ett tidigt skede. / Abstract   Background: Compassion fatigue is a relatively unknown concept that can affect healthcare profession and in particular nurses that works close to the patients. Compassion fatigue has shown to have a negative impact on nurses well-being, the private life and the ability to perform a safe and person-centered care for the patients. Aim: To describe nurse's experience of compassion fatigue. Methods: A literature review according to Friberg's method based on seven qualitative studies and one mixed method. The studies were found using Cinahl, PubMed, Scopus and PsycINFO. Secondary searches were also included. Result: The analysis resulted in four main categories; an arduous work environment is perceived to lead to compassion fatigue, various shortcomings that are experienced lead to compassion fatigue, negative symptoms and consequences experienced by compassion fatigue and management strategies to counter or reduce the feeling of compassion fatigue. Conklusion: The results of the literature study show that the condition of compassion fatigue risks having a negative impact on both private and work-related levels among nurses and can negatively affect the ability of nursing and patient safety. Compassion fatigue should be highlighted as a concept and explained so that the health industry becomes more aware of what the condition may cause and and how it can affect nursing negatively. It is desirable that adequate strategies should be applied to reduce and counteract compassion fatigue at an early stage.

Bakgrund I Sverige lever idag cirka 160 000 personer med demenssjukdom och i hela världen cirka 50 miljoner. Att leva med demenssjukdom medför kognitiva, funktionella, sociala och yrkesmässiga nedsättningar vilket ställer ökat krav på hälso- och sjukvården för att kunna tillämpa god och säker vård. För att kunna tillämpa en personcentrerad vård är det av vikt att ha kunskap och förståelse för kommunikationens betydelse. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva kommunikationens betydelse för personcentrerad vård vid demenssjukdom. Metod Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt och baserades på 17 vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2012-2022. Sökningarna utfördes i databasen CINAHL. De valda artiklarna analyserades där likheter och skillnader har jämfördes. Resultat Resultat visar att flera olika typer av kommunikation har betydelse för personcentrerad vård vid demenssjukdom. Kommunikation kan vara både verbal, icke verbal, skriftlig och även innefatta sång och musik. I resultatdelen framkom tre kategorier; Förståelse för den unika personen, God och öppen kommunikation samt Anhörigas upplevelse av kommunikation. Slutsats Kommunikation stärker personens identitet samt främjar värdighet och respekt. Anpassad kommunikation skapar förtroende och känsla av välbefinnande. Utebliven kommunikation minskar upplevelsen av delaktighet. / Background In Sweden there are 160,000 persons diagnosed with dementia and in the rest of the world the total is 50 millions. Dementia is characterized by several symptoms caused by braindamage. Dementia leads to cognitive decline which interferes with the person´s functional and social abilities as well as their professional life, which places increased demands on health care in order to be able to apply good and safe care. In order to be able to apply person-centered care, it is important to have knowledge and understanding of the importance of communication. Aim The purpose of this literature review is to describe the impact on communication for person-centred care in dementia. Method A literature study was conducted to create an overview of existing research of the selected topic. The result is based on 17 scientific articles. The selected articles were analyzed where similarities and differences has been compared. Results The results show that communication is important for person-centred care in dementia. Communication can be both verbal, non-verbal, written or include song and music. Three sub-headings appeared in the results section; Understanding of the unique person, Good and open communication and Relatives' experience of communication. Conclusions Communication strengthens the person's identity and promotes dignity and respect. Adapted communication creates trust and a sense of well-being. Failure to communicate reduces the experience of participation.

Bakgrund: Patientdelaktighet är en viktig del av personcentrerad omvårdnad och således centralt i sjuksköterskans arbete. Traditionellt sett har överrapportering vid skiftbyte mellan sjuksköterskekollegor utförts i frånvaro av patienten. Studier visar att överrapportering vid patientens sängkant, så kallad bedside handover (BHO) kan öka patientdelaktigheten. Syfte: Syftet var att sammanställa veten-skaplig litteratur som beskriver sjuksköterskors erfarenheter av bedside handover. Metod: En litteraturstudie utfördes innehållande tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL och PubMed och kvalitets-granskades med SBUs granskningsmall som underlag. Data analyserades med innehållsanalys som metod. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades med åtta tillhörande underkategorier. 1) Personcentrerad omvårdnad 2) Arbets-effektivitet och patientsäkerhet 3) Konfidentialitet och 4) Tid och kunskap. Konklusion: BHO kan medföra utmaningar gällande konfidentialitet, tidshantering och kunskap men också främja patientdelaktighet och patientsäkerhet vilket är väl förenligt med hur sjuksköterskan ska bedriva sitt arbete. / Background: Patient involvement is an important part of person-centered care and therefore essential in the nurse's work. Traditionally the shift-to-shift handover between nurses has been carried out in the absence of the patient. Studies have shown that bedside handover (BHO) may increase patient involvement. Aim: The aim was to compile scientific literature describing registered nurses' experiences of bedside handover. Method: A literature review based on ten scientific articles was performed. The articles were retrieved from the databases CINAHL and PubMed and quality reviewed using SBUs review template. The data was analyzed using content analysis as a method. Result: Four main categories with eight corresponding subcategories emerged. 1) Person-centered care, 2) Work efficiency and patient safety, 3) Confidentiality and 4) Time and knowledge. Conclusion: BHO may bring challenges concerning confidentiality, time management and knowledge but also promote patient involvement and patient safety which is in line with how the nurse shall conduct their work.

Bakgrund: Varje år drabbas flera tusen individer av plötsligt hjärtstopp, varav flertalet inträffar på sjukhus där sjuksköterskan är högst delaktig. Hjärtstopp resulterar i cirkulationsstillestånd och därmed behöver hjärt-lungräddning påbörjas omedelbart om det inte finns ett dokumenterat ställningstagande om att inte påbörja resucitering. Hjärt-lungräddning (HLR) innebär ventilation av lungor samt yttre bröstkompressioner och målet är att återställa spontan cirkulation och andningsfunktion hos patienten. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans kognitiva erfarenheter i anslutning till HLR-situationer på sjukhus.Metod: En litteraturstudie baserad tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Databaserna; CINAHL, PsycINFO och PubMed, användes till sökning av artiklar. Resultat: I resultatet framkom fem teman som svarade på syftet; Stress, debriefing, närvaro av anhöriga, professionell utveckling och etiska dilemman.Konklusion: Tankar och känslor uppstår vid hjärt-lungräddningssituationer och känslor som stress, otillräcklig debriefing, brist på utbildning i kommunikation och etiska dilemman framkom i studien. Genom att tillämpa tydliga rutiner på avdelningen kan erfarenheten av hjärt-lungräddning bli mer positiv och färre etiska dilemman uppstå. Utbildning i olika typer av kommunikation kan med fördel genomföras regelbundet så som utbildning gällande kommunikation till anhöriga samt ”closed loop”-kommunikation som tillämpas mellan personalen. / Background: Every year, thousands of individuals are affected by sudden cardiac arrest, of which the majority occur in hospitals and were the registered nurse is highly involved. When a patient is suffering from cardiac arrest, a circulatory arrest occurs and cardiac resuscitation (CPR) needs to be started immediately if there is no documentation to not recucitate. Cardiac resuscitation involves ventilation of the lungs and external chest compressions and the aim is to restore the patient spontaneous circulation and respiratory function.Aim: The aim was to describe the nurse´s cognitive experience in connection to CRP situations in hospitals. Method: A literature review based on ten scientific articles with a qualitative study design. The databases; CINAHL, PsycINFO and PubMed, were used to search for articles. Results: The result revealed five themes that answered the purpose; Stress, debriefing, presence of relatives, professional development and ethical dilemmas.Conclusion: Thoughts and feelings arise in cardiopulmonary resuscitation situations and feelings such as stress, inadequate debriefing, lack of education in communication and ethical dilemmas emerged in the study. By applying clear routines to the ward unit, the experience of cardiopulmonary resuscitation could become more positive and fewer ethical dilemmas arise. Education in communication to relatives and closed loop communication between staff could with advantage be preformed regulary.

Arpadzic,S Patientens upplevelser av att leva med hjärtsvikt. En litteraturstudie.Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakultetenför hälsa och samhälle, institution för vårdvetenskap, 2020.Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som ökar med stigande ålder och harhög mortalitet bland äldre befolkningen. Vid Hjärtsvikt har hjärtat en nedsattpumpförmåga att pumpa ut den mängd blod som behövs till kroppen. Symtom vidhjärtsvikt är andfåddhet och trötthet. Egenvård är en viktig del i omvårdnaden föratt bibehålla ett gott välbefinnande för dem som drabbats av hjärtsvikt. För attkunna ge rätt omvårdnadsåtgärder och utbildning om egenvård till patienter ärviktigt i denna litteraturstudie att belysa patienters upplevelse av egenvård. Syfte:Att beskriva hur patienter med hjärtsvikt upplever egenvård. Metod: Studiengenomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databassökningengenomfördes i Cinahl och Pubmed. Vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskadesenligt SBU:s granskningsmall. En innehållsanalys genomfördes såsom beskrivenav Forsberg och Wengström (2016). Resultat: I resultat framkom fyra kategorieroch tillhörande elva underkategorier. Kategorierna som framkom varförändringar i vardagen, känslomässiga reaktioner, delaktighet stärker egenvårdoch att hantera vardagen. Livet ställs inför nya utmaningar där behov av kunskapoch olika form av stöd är betydande för att kunna acceptera sitt liv trotssjukdomen. Egenvård är en viktig del i omvårdnaden vid hjärtsvikt och leder tilleget ansvar och kunskap till delaktighet. Individer upplevde rädsla på grund avbristande kunskap om hjärtsvikt och egenvård. Konklusion: Hjärtsvikt innebärförändring på dagliga livet. Kunskap är viktigt i hantering av egenvård ochbehöver individanpassas. Som sjuksköterska är det viktigt att uppmuntraindividen i delaktighet i sin egenvård och bidrar med kunskap. För att kunnahjälpa individen på bästa möjliga sätt är att sjuksköterska och annan vårdpersonalarbetar med personcentrearad vård. / Arpadzic, S Patients´ experiences of living with heart failure. A LiteratureReview. Degree Project in Nursing 15 credit points, Malmö University: Facultyof Health and Society, Department of Care Science, 2020.Background: Heart failure is a chronic disease that increases with increasing ageand has a high mortality rate among the elderly population. In case of heartfailure, the heart has a reduced pumping capacity to pump out the amount ofblood needed for the body. Symptoms of heart failure are shortness of breath andfatigue. Self-care is an important factor in nursing work to maintain well-being.According to the study, it is important to describe self-care experience in order tobe able to help individuals through nursing measures and knowledge. Aim: Todescribe how patients living with heart failure experience self-care. Method: Aqualitative literature study based on 10 scientific articles. The database search wasconducted in Cinahl and Pubmed. Scientific articles were quality checkedaccording to SBU's review template. Content analysis presented by Forsberg andWengström compiled research data. Results: In the result four categories andeleven subcategories were found. The categories were: changes in everyday life,emotional reactions, participation strengthens self-care and to handle everydaylife. Life faced with new challenges where the need for knowledge and variousforms of support are significant in order to be able to accept one's life despite theillness. It was found in the study that self-care is an important factor in heartfailure and leads to own responsibility and knowledge to participation. Individualsexperienced fear because of lack of knowledge about heart failure and self-care.Conclusion: Heart failure means change in daily life. Knowledge is important inself-care management and needs to be individually adapted. It’s important fornurses to encourage the individual to participate in their self-care and contributeknowledge. The nurses and other health care professionals must work withperson-centered care so they can provide the best help for every individual.

Bakgrund: Kardiovaskulära relaterade sjukdomar vilket inkluderar stroke är den vanligaste dödsorsaken i världen. Stroke är ett samlingsnamn på hjärninfarkt och hjärnblödning. Personer som drabbas av stroke påverkas inte endast med fysiska nedsättningar utan även psykiskt med depressionssymtom. En del i rehabilitering från stroke är att ge patienten tilltro till sin egen förmåga, detta beskrivs ofta med self-efficacy.Syfte: Att ur ett helhetsperspektiv beskriva hur sjuksköterskor bedriver omvårdnad för patienter med stroke.Metod: Detta är en litteraturöversikt med systematisk sökning. Efter sökning i databaser valdes 15 artiklar, dessa granskades och innehållet analyserades innan dessa sammanställdes till ett resultat.Resultat: Att bedriva god omvårdnad till personer som drabbats av stroke kräver att sjuksköterskan tillämpar ett helhetssynperspektiv där alla aspekter av patienten inkluderas. Det är av viktigt att den psykiska delen av omvårdnaden inte missas då depressiva symtom efter stroke är vanligt. Utbildning av patienten i delaktighet genom self-efficacy kan förbättrat utfall för patienten. Checklistor och standardiserade riktlinjer kan hjälpa personalen i omvårdnaden.Slutsats: En rad förbättringar i vården av personer som drabbas av stroke identifierades som förbättrad personcentrerad helhetssyn, screening av depression och standardiserade riktlinjer. Men organisatoriska hinder så som personal och tidsbrist försvårar möjligheten att implementera förbättringarna i stor skala. / Bakground: Cardiovascular related diseases include stroke and is the most common cause of death in the world. The term stroke includes cerebral haemorrhage and brain infarction. People whom hits by stroke does not only experience functional impairment, psychological distress with depressive symtoms are often a reality. One part of rehabilitation after suffering a stroke is giving the patient faith in his or her own ability to handle the situation, it´s described as the term self-efficacy.Aim: From a holistic perspective describe how nurses care for patients who suffer from stroke.Method: This is a litterature review with a systematic database search which resulted in 15 articles whose content was analyzed and reviewed before being compiled in a result.Results: Carrying out good care for people affected by stroke requires that the nurse conducts care from a holistic perspective where all aspects of the patient are included. It is important that the mental part of the care is not missed as depressive symptoms after stroke are common. Educating the patient in participation through self-efficacy can improve outcomes for the patient. Checklists and standardized guidelines can help nurses care for patients.Conclusion: A number of improvements in the care of people suffering from stroke were identified as improved person-centered holistic view, screening for depression and standardized guidelines. However, organizational barriers such as staff and lack of time make it difficult to implement the improvements on a large scale

Bakgrund: Bukspottkörtelcancer är en av de dödligaste formerna av cancer. Det kan vara av värde för sjuksköterskor att inneha kunskap om hur patienter med bukspottkörtelcancer upplever sin sjukdom, för att kunna planera en personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser hos patienter med bukspottkörtelcancer. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats och kritisk granskning av nio vetenskapliga artiklar utfördes. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Fysisk påverkan till följd av sjukdom eller behandling, Psykisk påverkan till följd av sjukdom eller behandling samt Betydelsen av kommunikation med vårdpersonal. Resultatet visade att patienter med bukspottkörtelcancer led av fysiska och psykiska symtom. Symtomen påverkade deras sociala och vardagliga aktiviteter. Resultatet visade även att patienter med bukspottkörtelcancer var i behov av information och kommunikation med vårdpersonal. Slutsats: Studien kan bidra med kunskap om hur patienter med bukspottkörtelcancer upplever sin sjukdom på en fysisk och psykisk samt kommunikativ nivå. Ytterligare forskning kring hur patienter med bukspottkörtelcancer upplever sin sjukdom kan hjälpa sjuksköterskor att känna sig trygga med att arbeta med denna patientgrupp. Förslag på vidare forskning är att studera sambandet mellan personcentrerad vård i relation till patienter med bukspottkörtelcancer. / Background: Pancreatic cancer is one of the deadliest forms of cancer. It may be valuable for nurses to have knowledge of how patients with pancreatic cancer experience their disease, in order to be able to plan a person-centered care. Purpose: The aim of the study was to explore experiences in patients with pancreatic cancer. Method: A literature study with inductive structure and review of nine scientific articles was conducted. Result: The result revealed three categories: Physical impact as a result of illness or treatment, psychological impact as a result of illness or treatment and Importance of communication with healthcare professionals. The results showed that patients with pancreatic cancer suffered from physical and psychological symptoms. The symptoms affected their social and everyday activities. The results also showed that patients with pancreatic cancer were in need of information and communication with healthcare professionals. Conclusion: This study can contribute with knowledge about how patients with pancreatic cancer experience their disease on a physical, psychological and communicative level. Further research on how patients with pancreatic cancer experience their disease can help nurses feel safe working with this type of patients. Suggestion for further research is to study the relationship between person-centered care in connection to patients with pancreatic cancer.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige och kan påverka de drabbade kvinnorna psykiskt på olika sätt. För att kunna erbjuda en personcentrerad vård är det viktigt att sjuksköterskan har en kunskap om och förståelse för hur upplevelsen av att diagnostiseras med bröstcancer kan komma till uttryck. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att diagnostiseras med bröstcancer Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie baserad på tre patografier. Innehållsanalysen genomfördes med ett manifest förhållningssätt enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Kvinnorna i patografierna beskrev upplevelserna av att diagnostiseras med bröstcancer som något negativt, men också att de upplevde en vilja att kämpa mot sjukdomen. Analysen resulterade i tre huvudkategorier av upplevelser: 1) Att inse diagnosens verklighet delas in i underkategorierna overklighetskänsla, chock, ensamhet, rädsla och ångest 2) Att vara i behov av stöd har underkategorier som omfattar informationsstöd från sjuksköterskan och socialt stöd, samt 3) Kämpa för livet har underkategorierna kämpa och viljan att bli frisk. Slutsats: Sjuksköterskan bör ha förståelse för kvinnor som diagnostiseras med bröstcancer för att kunna bemöta dessa kvinnor på ett personcentrerat omvårdnadssätt. Starka känslor uppkommer i samband med diagnosen där kvinnan är i stort behov av information och stöd. Sjuksköterskan har en central roll genom sitt bemötande av dessa kvinnor i samband med att läkaren diagnostiserar kvinnan. Informationsstöd och emotionellt stöd är bland annat två centrala roller som krävs för att kvinnan ska känna sig bekräftad och få möjlighet att hantera sin kris i samband med diagnosticeringen.