Bakgrund   Att genomgå en abort är en stor händelse i en kvinnas liv och varje abort som utförs har sin orsak. Lagstiftningen skyddar kvinnans rätt till valet att utföra en abort, oavsett anledning, i de delar av världen där abort är lagligt och säkert. Bemötandet från vårdpersonalen spelar en stor roll för kvinnans mående före, under och efter aborten, och det påverkar upplevelsen av den inducerade aborten till stor del. Syfte Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av omvårdnad vid inducerad medicinsk abort. Metod En litteraturöversikt gjordes utifrån 15 artiklar. Datasökningar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat Studiens resultat visar på följande kategorier: kvinnans emotionella upplevelse, känsla av lättnad, negativa känslor hos kvinnan, upplevelsen av fysisk smärta och dess påverkan vid abort, respektfullt bemötande och känsla av självständighet samt informerat samtal. Resultatet av studien var att majoriteten av de kvinnor som genomgår en medicinsk inducerad abort är nöjda med upplevelsen av omvårdnaden. I de fall när upplevelsen i stort är negativ, så syns ett tydligt mönster i att det är enstaka negativa faktorer som påverkat upplevelsen att bli negativ, trots att där finns även positiva aspekter som återges. Slutsats Studien bidrar med kunskap kring omvårdnaden vid inducerad medicinsk abort, vilket kan skapa bättre vårdsituationer när kunskapsluckorna stängs och medvetenheten om de val kvinnan gör när hon väljer att genomföra en abort ökar. Personcentrerad omvårdnad och adekvat smärtlindring är avgörande för en positiv upplevelse. De brister som uppmärksammats kan ligga till grund för vidare forskning inom bättre bemötande i abortvården.

BAKGRUND Forskning om hur premenstruellt dysforiskt syndrom påverkar kvinnors livssituation är bristfällig. Symtomen liknar de som förekommer vid premenstruellt syndrom men är av allvarligare grad. Tidigare studier har visat på en nedsatt livskvalitet hos kvinnor med premenstruellt dysforiskt syndrom. Besvären får konsekvenser för både relationer och arbetsliv. Bristande bemötande kan leda till att ett ytterligare lidande för de kvinnor som söker vård, utöver det redan upplevda lidandet i förhållande till sjukdomen. SYFTE Att beskriva upplevd livssituation och upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvården hos kvinnor med premenstruellt dysforiskt syndrom. METOD Kvalitativ forskningsintervju valdes som metod. PMS-förbundet kontaktades för rekrytering och sju kvinnor som uttryckte intresse för att delta valdes sedan ut. Efter transkribering bearbetades materialet med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i Katie Erikssons omvårdnadsteori. RESULTAT Resultatet visade att kvinnorna upplevde ett sjukdomslidande. Relationer och arbetsförmåga påverkades liksom kvinnornas självbild. Den bristfälliga vården kunde bidra till ett ytterligare lidande. Detta vårdlidande kunde lindras genom ett respektfullt bemötande där kvinnorna fick information och tilläts ta del i utformningen av vården. Kvinnorna efterfrågade ett helhetstänkande hos vårdpersonal som upplevdes vara fokuserad på farmakologisk behandling. SLUTSATS Att leva med premenstruellt dysforiskt syndrom innebar lidande. Kvinnorna upplevde ett bristfälligt bemötande inom hälso- och sjukvården och en okunskap som förstärkte lidandet. Personcentrerad omvårdnad bör i högre grad tillämpas vid vård av kvinnor med premenstruellt dysforiskt syndrom. Utökad patientinformation är nödvändig för kvinnorna och personer i deras omgivning då detta leder till ökad förståelse.

Bakgrund Antibiotikaresistens ökar i världen och utgör ett hot mot global folkhälsa. Multiresistenta bakterier kan ge upphov till svåra ihållande infektioner på grund av att förstahandsvalpreparat inte längre fungerar som behandling eller profylax, vilket i sin tur leder till att infektioner blir svårare att kontrollera. Sjuksköterskan kärnkompetens är att bedriva personcentrerad omvårdnad, vilket betyder att patienten ses som en helhet, inkluderas i omvårdnaden samt ges makt att påverka dess utformning. Ett sätt att göra det är genom patientutbildning om smitta med multiresistenta bakterier där sjuksköterskan utgår ifrån patienternas individuella behov och preferenser. Genom skräddarsydda utbildningsinsatser kan sjuksköterskan värna om patienternas känsla av trygghet. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans information och patientutbildning gällande smitta med multiresistenta bakterier och smittprofylax. Metod Allmän litteraturöversikt valdes som metod lämpad för att basvara syftet. Databassökning gjordes i databaser PubMed och CINAHL. Tretton vetenskapliga artiklar, varav 11 kvalitativa och två kvantitativa, inkluderades i studien. Resultat Arbete med dem inkluderade artiklarna resulterade i identifiering av tre huvudteman. De tre huvudteman var patienters negativa upplevelser, patientutbildningens positiva effekter och utbildningsstrategier. Slutsats Sjuksköterskan har en viktig roll att bedriva personcentrerad omvårdnad och värna om patienterna känsla av trygghet. Patienter smittade med multiresistenta bakterier erkänner sitt informationsbehov och upplever att det är viktigt att utbildas om smittan. Detta kan mildra deras negativa upplevelser av vården samt främja deras känslor av trygghet och egenmakt. Att ha med en närstående vid utbildningstillfälle och imitera sjuksköterskans agerande kring smittskyddsåtgärder framstår som framgångsrika utbildningsstrategier.

Bakgrund: Cirka 56 miljoner aborter görs varje år i världen, en del av dessa aborter genomförs sent i graviditeten. Anledningarna är i många fall fostermissbildningar men även andra orsaker förekommer. Abortmetoden vid detta stadium är medicinsk abort. Relationen som patienten får med vårdpersonalen influerar starkt patientens upplevelse och det faller inom sjuksköterskans profession att göra denna så positiv och anpassad efter patienten som möjligt. Att skapa en tydlig bild av hur patienter upplever en sen abort innebär en möjlighet för vårdpersonal att ge en mer anpassad vård. Syfte: Syftet med studien var att sammanfatta den befintliga forskningen om kvinnors upplevelser av att genomgå en sen abort. Metod: En allmän litteraturöversikt valdes där 15 artiklar användes och genomgick en integrerad analys. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderade artiklarna sammanställdes i en matristabell. Resultat: Resultatet visade på 3 huvudkategorier: lidande, positiva aspekter och behovet av stöd. Fortsättningsvis identifierades subkategorier. Slutsats: Det som framkom av studien var att kvinnor som genomgår en sen abort upplever lidande i form av fysisk och emotionell smärta. Den emotionella smärtan ledde till att kvinnor isolerade sig för att undvika att bli påminda om upplevelsen. Kvinnor kunde också uppleva känslor av empowerment för att de hanterat en svår situation. Att få stöd från anhöriga och vårdpersonal var för många mycket viktigt. Tydliga brister i informationsöverföringen mellan vårdpersonal och patienterna identifierades. Detta hade en tydlig negativ effekt på kvinnorna.

Bakgrund: En autismspektrumstörning [ASS] karakteriseras av allvarliga och genomgående avvikelser i utvecklingen gällande kommunikationsförmågor och sociala interaktionsförmågor samt stereotypa beteenden, intressen och aktiviteter. Spektrumet är brett med ett flertal diagnoser men kan även delas in i låg- och högfungerande ASS. Det är vanligt att individer med en ASS även har andra fysiologiska och psykiatriska sjukdomar och störningar och därmed besöker vården ofta. Ett sätt att strukturera vården och underlätta för personcentrering är med hjälp av dokumentationsmodellen VIPS. En personcentrerad omvårdnad innebär att respektera vårdtagaren som en unik person och bemöta dennes unika behov tillsammans med de närstående och övrig vårdpersonal. Syfte: Att utifrån VIPS-modellen beskriva särskilda omvårdnadsproblem hos barn med ASS. Metod: Studien presenterades i form av en allmän litteraturstudie. Databassökningar gjordes i PubMed och PsycInfo med inklusionskriterierna att artiklarna skulle vara publicerade de senaste tio åren, vara skrivna på engelska och att deltagarna var mellan 0-18 år. Databassökningarna resulterade i att 28 artiklar inkluderades. Ytterligare fem artiklar har inkluderats genom manuella sökningar vilket resulterat i totalt 33 artiklar. Resultat: Resultatet strukturerades under sökord inom VIPS-modellen för att ge en heltäckande bild av de omvårdnadsproblem som barn med ASS har. Många problem uppkom på grund av barnens nedsatta kommunikationsförmågor, deras svårigheter med bearbetning av sinnesintryck samt de repetitiva och stereotypa beteenden som barnen uppvisade. Föräldrarna till barnen spelade en mycket viktig roll i att förmedla vilka rutiner och strategier som passade just deras barn bäst. Slutsats: Barn med ASS har många omvårdnadsproblem vilka ofta är direkt förknippade med de svårigheter som hör till diagnoskriterierna. Dessutom har barn med ASS flertalet svårigheter utöver de som hör till diagnoskriterierna. Tillsammans bildar dessa problem en komplex, sammansatt och ömtålig struktur. Om svårigheter uppstår inom något problemområde kan det skapas en svallvåg inom andra områden som får betydande konsekvenser.Den situation som dessa barn kan hamna i under en sjukhusvistelse kan leda till en mängd problem utöver de svårigheter barnet redan lever med. Genom att dokumentera efter VIPS-modellen kan sjuksköterskan skapa en individuell vårdplan med en övergripande bild av omvårdnadsbehoven hos sin vårdtagare. Om sjuksköterskan arbetar med en personcentrerad omvårdnad kan detta ge möjligheten att bemöta barnet och familjen på ett sätt som gynnar en optimal omvårdnad för just detta barn.

Bakgrund: Hot och våld på akutmottagningen är ett stort problem inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskor kan komma att utsättas för både verbalt och fysiskt våld eller hot om våld av patienter eller anhörig, varav sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvård samt vård av äldre eller funktionsvarierade löper störst risk. Arbetsplatser har sällan tydliga rutiner för hur våld hanteras. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att utsättas för hot och våld på sin arbetsplats. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Databaser som användes var CINAHL och Medline. Artiklarna granskades enligt Fribergs femstegsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman med fyra subteman. Resultatet visar på att sjuksköterskor främst utsätts för verbalt våld av patienten eller dess närstående. Erfarenheter framkommer där sjuksköterskan drabbas negativt som konsekvens av att ha blivit utsatt på arbetsplatsen vilket kan resultera i depression, stress samt utbrändhet. Patientrelationen mellan sjuksköterskor och patienten kan påverkas negativt vilken resulterar i bristande personcentrerad omvårdnad. Slutsats:Sjuksköterskor påverkades negativt av att utstå hot och våld på arbetsplatsen. Konsekvenser av hot och våld bidrog till negativa personliga faktorer för sjuksköterskor samt att den personcentrerade omvårdnaden blev lidande vilket ger negativa konsekvenser för patienterna. / Background: Threats and violence in the emergency department is a major problem in health care. Nurses may be exposed to both verbal and physical violence or threats of violence by patients or relatives, of which nurses working in emergency care and care of the elderly or disabled are at most risk. Workplaces rarely have clear routines concerning how violence is handled. Aim: The purpose was to describe the nurse's experiences of being subjected to threats and violence in the workplace. Method: A literature review with qualitative design and inductive approach. Databases used were CINAHL and Medline. The articles were reviewed according to Friberg's five-step analysis. Results: The result revealed two main themes with four subthemes. The result shows that nurses are mainly exposed to verbal violence by the patient or their relatives. Experiences emerge where the nurse is negatively affected as a consequence of being exposed to workplace violence, which can contribute to depression, stress and burnout. The relationship between the nurse and the patient can be negatively affected by which result in a lack of person-centered care. Conclusion: Nurses were negatively affected by enduring threats and violence in the workplace. Consequences of threats and violence contributed to negative personal factors for nurses and that person-centred care suffered, which has negative consequences for patients.

Bakgrund Hemsjukvården har under de senaste decennierna fått ansvaret för allt fler patienter och det finns en önskan hos många allvarligt sjuka personer att vårdas i det egna hemmet. En åldrande befolkning med kroniska sjukdomar ställer krav på en välfungerande hälso- och sjukvård. Krav ställs även på sjuksköterskors kompetens att kunna tillgodose såväl patienters som närståendes behov i hemmet. Att få en inblick i hemsjukvården sett ur sjuksköterskors perspektiv kan bidra med viktig kunskap kring hur en god och trygg miljö skapas i hemmet för både patienten, närstående och sjuksköterskan. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda allvarligt sjuka patienter i deras hem. Metod Den metod som användes var icke-systematisk litteraturöversikt. Utifrån datainsamling via databaserna PubMed och CINAHL Complete inkluderades 16 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats till litteraturöversikten. Dessa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med stöd av en integrerad analysmetod. Resultat Tre huvudkategorier identifierades: arbetsmiljön i hemsjukvården, relationer med patient och närstående samt betydelsen av kompetens och samarbete i hemsjukvården. Under dessa huvudkategorier skapades nio subkategorier: utmanande arbetsmiljö, säker vård - en förutsättning för trygghet, planering av vården, en jämbördig relation, att komma patienten och närstående nära, svåra möten och vårdsituationer, kunskap och erfarenhet, kompetensutveckling samt samverka i team. Slutsats Sjuksköterskor som arbetar med allvarligt sjuka patienter i hemmet har ett stort ansvar att arbeta personcentrerat och patientsäkert. Arbetet för sjuksköterskor i hemsjukvården är varierande och därför är det viktigt att vara flexibel och lyhörd. Relationer till såväl patienten som närstående är av största vikt och förväntningarna på sjuksköterskors arbete är höga. Detta kan skapa stress även om många sjuksköterskor beskriver att de trivs med sitt arbete. Mer resurser såsom kompetensutveckling och fler sjuksköterskor krävs för att kunna utveckla hemsjukvården i den takt som behovet ökar.

Bakgrund: Svårläkta bensår är sår som sitter nedom knät och inte har läkt på sex veckor. Det finns olika typer av svårläkta bensår, den vanligaste är venösa bensår och innefattar cirka 70 procent av alla svårläkta bensår. Vid behandling kan fokus lätt bli kring såret och patientens upplevelse kan lätt bortses. Distriktssköterskor ska vara patientens företrädare och arbeta personcentrerat genom att inkludera patienten i omvårdnaden.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med svårläkta bensår.Metod: Litteraturstudie med systematisk sökning. Dataanalys skedde utifrån Whittemore & Knafl´s integrativa innehållsanalys. Resultatet baseras på tretton vetenskapliga artiklar, varav nio är kvalitativa och fyra är kvantitativa.Resultat: Resultatet av litteraturstudien visade tre huvudkategorier; emotionell påverkan, påverkade relationer och fysisk begränsning. Patienterna upplevde att det svårläkta bensåret påverkade den psykiska hälsan, självbilden och ledde till negativa känslor. Det svårläkta bensåret hade negativa effekter på sociala relationer och det dagliga livet. En bra relation till vårdpersonal var viktig för patienterna.Slutsats: Att leva med svårläkta bensår påverkar patienters dagliga liv på olika sätt. Genom ökad kunskap om patienters upplevelser hos distriktssköterskor ökar förutsättningen att arbeta personcentrerat. Ökad kunskap behövs för att kunna förstå och anpassa vården efter patientens behov.

Bakgrund: Sjuksköterskeprofessionen innefattar en helhetssyn på patientens situation. Sjuksköterskan ska kunna föra en god kommunikation och ge en god omvårdnad. Patienter med substansberoende har en ökad risk för fysiska och psykiska sjukdomar. Den här patientgruppen söker vård och förekommer i alla vårdkontexter. För de patienter spelar bemötandet en viktig roll och därför är det viktigt att som sjuksköterska vara uppmärksam och arbeta personcentrerat.   Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors attityder vid bemötandet av patienter som har ett substansberoende inom somatisk slutenvård.   Metod: En integrativ litteraturöversikt som inkluderade sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Analysen utgick från Fribergs analysmodell.   Resultat: Det identifierades fyra kategorier av attityder som påverkar bemötandet: Fördomsfull, reserverad, uppgiven samt förstående attityd.    Slutsats: Attityden i bemötandet påverkar interaktionen mellan sjuksköterska och patienter som har ett substansberoende. Det framkom fyra kategorier av attityder som påverkar sjuksköterskans bemötande och därmed patientens vård. Attityder formas utefter ett par faktorer, samhällsnormerna, social stigmatisering och kunskapsbrist. Medan personliga erfarenheter och utbildning visade sig ha en viktig roll för en positiv attityd.

Bakgrund: Trots medicinska framsteg och internationella insatser förekommer stigmatisering och diskriminering av personer som lever med HIV, även inom vårdmiljöer. Detta utgör ett globalt folkhälsoproblem som försvårar tillgången till HIV-screening, behandling och vård. Det är därför viktigt att förstå hur kunskap och attityder relaterade till HIV manifesteras och uppfattas ur ett patientperspektiv. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer som lever med HIV upplever bemötande i hälso- och sjukvården. Metod: Ämnet utforskades med induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys av resultaten från tio kvalitativa studier publicerade mellan 2013 och 2023 hämtade från Cinahl, PubMed och PsycInfo genom strukturerad sökmetod. Resultat: Två övergripande teman framkom med inbördes underkategorier. Temat, Ett värdigt bemötande, omfattar två underkategorier som beskriver hur patienter med HIV blev bemötta med Acceptans och respekt, samt Stöd och uppmuntran. Det andra temat, Ett ovärdigt bemötande, omfattar sex underkategorier som beskriver hur patienterna blev bemötta med; Ovänlighet och avsky, Rädsla för smittöverföring, Fördomsfulla frågor och kommentarer, Oaktsamhet för den personliga integriteten, Skam- och skuldbeläggning, samt Ohjälpsamhet och nekande av vård. Konklusion: Upplevelserna varierade, där en del kan härledas till ett personcentrerat förhållningssätt från vårdpersonal, medan övervägande upplevelser kan förstås en ett resultat okunskap, empatilöshet och bristande professionalitet. Det är därför viktigt att vårdpersonal främjar respektfulla patientrelationer och reflekterar över sina attityder och kunskaper om HIV. Vidare efterfrågas ytterligare forskning på området och implementering av utbildningsprogram för personcentrerad omvård hos verksamma för att möta patienternas individuella behov och motverka det stigma och den diskriminering som denna patientgrupp ofta möter.