No description available.

Sammanfattning Bakgrund När smärtan varat mer än tre-sex månader klassificeras den som långvarig smärta. Det är en av de vanligaste anledningarna till att personer söker sjukvård och det är ungefär 20 procent av Sveriges befolkning som lever med långvarig smärta. Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse som innefattar hela personens livsvärld. Syfte Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur personer hanterar långvarig smärta, samt att beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Sökningarna resulterade i elva kvalitativa artiklar där personerna beskrev hur de hanterade sin långvariga smärta. Huvudresultat Det framkom två huvudkategorier i resultatet vilket var inre hanteringsstrategier och yttre hanteringsstrategier. Huvudkategorierna har två respektive tre underliggande kategorier som är av betydelse för hur personer hanterar långvarig smärta. Slutsats Sjuksköterskan bör alltid i sitt möte med patienten ha en medvetenhet och kunskap om att flera aspekter är av betydelse när patienten ska hantera sin långvariga smärta. Sjuksköterskan behöver då ta reda på vilka inre och yttre resurser patienten besitter för att kunna stötta och hjälpa patienten till effektiva hanteringsstrategier. Acceptans, positiv attityd och motivation till att vilja förändra situationen är av stor vikt för att personen ska ha möjlighet till att hantera sin långvariga smärta.

Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk och allvarlig sjukdom som successivtleder till fysisk funktionsnedsättning. Sjukdomen uppstår på grund avinflammation i det centrala nervsystemet. Det är den vanligaste orsaken tillrörelsehinder i Sverige. Orsaken är okänd och det finns inget botemedel. Studiervisar att behandlingen av MS är främst inriktad på symtomlindring. Det var därförbetydelsefullt att belysa personers upplevelser av att leva med MS för att kunnaförstå hur de uppfattar sjukdomen. Detta kan leda till en förbättrad ochpersoncentrerad vård där deras perspektiv är i centrum. Syfte med studien var attbelysa personer med MS och deras upplevelser av att leva med sin sjukdomMetod: En litteraturstudie baserad på elva studier med kvalitativ ansatsgenomfördes och data analyserades med innehållsanalys. Resultat: Tre temanidentifierades som var fysiska och psykisk påverkan, att hitta copingstrategier ochpåverkat socialt liv. De flesta av personerna blev fysisk begränsade i derasförmåga till rörlighet men även emotionellt påverkade. Självbilden blev påverkadoch kroppen kändes främmande. Familjeroller förändrades där majoriteten kändesig misslyckade i sina tidigare roller. Personerna upplevde att andra människorinte förstod sjukdomen och hade fördomar om den sjuka individen. På grund avbegränsningar blev det av vikt att planera vardagen för att orka och spara energi.De flesta fann hopp och var villiga att acceptera sjukdomen samt lära sig att levamed det. Konklusion: Symtom på MS varierar mycket och är känd för sinoförutsägbarhet. Det är viktigt som sjuksköterska att kunna identifiera personernasbehov av vård på ett personscentrerat sätt.

En av njurarnas funktion är att rena blodet från slaggprodukter och överflödig vätska. Vid njursvikt försämras denna förmåga och dialys kan behövas för att kompensera funktionen. Det finns två olika dialysmetoder; hemodialys och peritonealdialys, vilket renar blodet på en konstgjord väg. Personer som erhåller hemodialys behandlas vanligtvis på sjukhus men liksom peritonealdialys går det att behandlas med hemodilays även i personens egna hem. Sjuksköterskan har ett ansvar att kunna ge en god vård vilket bland annat innebär att ta hänsyn till och få en uppfattning om personens livsvärld. Detta är en förutsättning för att kunna möta patienten, för att kunna ge individanpassad utbildning samt att arbeta hälsobefrämjande specifikt mot den enskilde personens behov. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers upplevelser och erfarenheter av att leva med hemdialys. Metod var en litteraturöversikt där analysen utgjordes av sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Resultatet visade att hemdialys har en positiv inverkan på hälsan och att personerna upplevde en känsla av frihet. Sjuksköterskans stöd har visats ha en stor betydelse för personerna och att det är viktigt med en noggrann utbildning. Personerna upplevde en oro över att de var ensamma i ansvaret för behandlingen och även för att komplikationer skulle uppstå. Dialysbehandlingen gjorde att hemmet förändrades då mycket material skulle förvaras, det visades även att familjens stöd var betydelsefullt. Slutsatsen är att hemdialys har en positiv påverkan på hälsan men det har även visats skapa oro gällande det stora ansvaret för behandlingen. Sjuksköterskans stöd är betydelsefullt för att stärka personens självförtroende. Kunskapen kan användas för att förbättra sjuksköterskans hälsofrämjande arbete.

Bakgrund: Demens är inte en specifik sjukdom utan ett övergripande begrepp för en rad kognitiva och beteendemässiga symtom som orsakas av degenerativa förändringar i det centrala nervsystemet. Andelen äldre personer i befolkningen ökar såväl i Sverige som runt om i världen. Risken för att insjukna i någon form av demens ökar med ökad ålder. För att kunna tillgodose demensdrabbade personers unika behov är det viktigt att förstå personers egna upplevelser av att leva med sjukdomen. Syfte: syftet med examensarbetet var att beskriva personers upplevelser av att leva med demens. Metod: En bok, som innehåller intervjuer med tjugotre personer som lever med demens, analyserades med kvalitativ innehållsanalys utifrån induktiv manifest ansats. Resultat: Resultatet visade att diagnosen medförde olika reaktioner för den sjuka personen och närstående, att personer upplevde att demenssjukdomen medförde förluster, att stödet från vårdpersonal kunde vara både bra och mindre bra, att sjukdomen påverkade hela familjen och att närståendes stöd var av stor betydelse, att personerna ville bli behandlade med respekt, hitta strategier för att hantera sjukdomen och skapa en ny mening med livet. Slutsats: Vårt examensarbete visade att sjuksköterskan kan bidra till att demensdrabbade personer kan fortsätta leva ett värdigt liv trots sjukdomen. Det är viktigt att sjuksköterskan genomför personcentrerad vård och omvårdnad och stödjer personer som lever med demens och deras närstående.

Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna hos människor över hela världen och har en betydande bidragande orsak till funktionshinder hos personer. Att ha blivit drabbad av en stroke har stor påverkan på individen och personerna i dennes närhet. Återhämtningen är utmanande för den drabbade personens väg tillbaka till ett funktionellt liv. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av återhämtning i hemmet efter stroke. Metod: En kvalitativ metod användes där 18 artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Personers upplevelse av återhämtning i hemmet efter stroke resulterade i 5 kategorier: Att känna sig begränsad; Att vara en börda och beroende av andra; Att kunna anpassa sig till livet efter stroke; Socialt och professionellt stöd i återhämtning; Återhämtning i hemmet har betydelse. Slutsats: Utifrån personernas upplevelser av återhämtning i hemmet efter stroke som framkom i studien finns det behov av att vården sätter fokus på att följa upp personen ännu mer för att kunna veta hur personen upplever återhämtning och för att kunna åtgärda de utmaningar som personen kan påträffa under återhämtning.

Bakgrund: Opioidberoende hos personer är ett folkhälsoproblem och konsumtionen av opioider ökar konstant. Beroendet kan utvecklas efter en regelbunden användning av opioider och kännetecknas av exempelvis kognitiva samt fysiologiska tecken. En persons beroende kan utvecklas trots att konsumtionen inte överstigit den ordinerade mängd opioider, oftast utvecklas ett beroende ovetandes hos personen som använder opioider. Personer med ett beroende upplever stöd av de sjuksköterskor som lyssnar och visar medkänsla. Syfte: Syftet var att belysa hur personer som använder opioider och de personer som har utvecklat ett beroende av opioider upplever mötet med vården. Metod: Studien är en litteraturstudie. Sökningar genomfördes i två databaser och genererade nio resultatartiklar. Resultat: Tre kategorier skapades: Upplevelser av oro; Det upplevda bemötandet; Önskan på ett gott vårdmöte. Konklusion: Upplevelsen som framkallades vid en behandling av opioider var karakteriserad av risken att drabbas av ett beroende. Upplevelsen för hur livet skulle påverkas av att använda opioider och hur vårdens stigmatisering ledde till misstro av personer som använde opioider. Upplevelsen av ett fördomsfritt bemötande kunde avgöra huruvida en person valde att fortsätta få vård. / Opioid addiction is a public health problem and the consumption of opioids is constantly increasing. An addiction can develop after using opioids regularly and can be recognized by cognitive and physiological characteristics. A person's dependence can develop unknowingly despite following the opioid prescription. People with an addiction experience support from the nurses who listen to them and show compassion. Aim: The aim of this literature study was to highlight how people who use opioids and people with an opioid addiction experience the encounter with healthcare. Method: This study is a literature study. The searches were made using two databases and the searches generated nine result articles. Result: Three categories were formed: Experiences of worry; The experiences of the encounter; Desires of a good healthcare encounter. Conclusion: People’s experiences of getting treatment with opioids was characterised with concerns of becoming addicted. The effect opioid treatment had on people's lives and the stigmatization of opioid use with healthcare professionals led to distrust. People who received care from healthcare professionals who had an open mind and were non-judgmental were more likely to finish their care.

No description available.

No description available.

Hälso- och sjukvårdpersonal kommer i framtiden arbeta allt mer med långtidssjukdomar. Personer med diabetes behöver dagligen fatta viktiga beslut för diabeteshanteringen därav är patientutbildning en viktig del av diabetesvården. Det vanligaste upplevda hindret i diabetesvården är vardagslivet, att agera på motivationen till en förändring och att bibehålla denna. Motiverande samtal som samtalsmetod är personcentretad och syftar till att främja livsstilsförändringar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur personer med diabetes upplever motiverande samtal. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Resultatet grundades på åtta vetenskapliga artiklar och resulterade i fyra teman: upplevelsen av ett nytt förhållningssätt, upplevelsen av självbestämmande, upplevelsen av samtalsledarens roll och upplevelsen av de yttre faktorerna. Personer upplevde att motiverande samtal inspirerade till livsstilsförändringar, att det var personcentrerat och att det främjade den egna kunskapen. Upplevelsen av den icke dömande attityden resulterade i att personer upplevde att de kunde berätta mer öppet om sin hälsa. Samtalsledaren roll uppfattades som stödjande och främjande av självbestämmande. Samtalet förändrade personernas uppfattning av sig själva, förändrade deras förhållningsätt och motiverade till livsstilsförändring. / Health professionals are increasingly working with long-term and chronic diseases. People with diabetes make important decisions daily related to their diabetes management, patient education is an important part of the diabetes care. The most common perceived obstacle in diabetes care is everyday life and acting on the motivation for a change and maintaining it. Motivational interviewing (MI) as such is a communication method which is person-centered and aims to promote lifestyle changes. The purpose of the literature study was to describe how people with diabetes experienced motivational interviewing. The study was conducted as a general literature study. The result was based on eight scientific articles and resulted in four themes: experience of a new approach, self-determination experience, experience of the leader's role and experience of the external factors. People experienced that MI inspired to conduct lifestyle changes. The communication was perceived as person-centered and thus promoted the persons own knowledge. Furthermore, the experience of the non-judgmental attitude resulted in people experiencing that they could speak more openly about their health. The motivational interviewer’s role was perceived as supportive and as promoting self-determination. MI changed the persons perception of themselves, changed their approach and motivated lifestyle change.