Even though lots of social media companies do not utilize all the information collected by the end-users today, no one knows what type of information they may want in the future. Accepting an End-User License Agreement (EULA) may imply that the company has the permission to gather any personal information, without having to ask for the end-users permission again as the information is already being stored in the database of the company. Young women is today one of the groups that is sharing, publishing and consuming the most information on social media. For that reason it is intreguing to study how young women are relating to the personal integrity on social media. The study concludes that there is a wide variation of how the women relates to integrity on the social media.

Bakgrund: Samtidigt som e-handel som säljkanal växer ökar konsumenternas oro för att lämna ut sin egen personliga information online. Vilket är viktigt att ta hänsyn till då konsumenternas personliga information är viktig data för företagen, då de med hjälp av den kan effektivisera sin marknadskommunikation, genom att exempelvis rikta erbjudanden till konsumenter. Konsumenters personliga integritet är något som företag bör värna om för att på så vis respektera sina konsumenter samt få tillgång till deras personlig information. Gör inte företagen det skulle det kunna leda till negativa attityder samt att konsumenter faktiskt inte vill dela sin personliga information och att köp online inte genomförs. Vilket i vissa fall kan leda till att konsumenterna känner en brist på kontroll över hur deras personliga information används.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur personlig integritet, typ av personlig information, attityder samt konsumentkontroll kan ligga till grund för konsumenternas vilja eller ovilja att lämna ut sin personliga information vid köp online.  Metod: Denna undersökningen har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod. För att undersöka ämnet konsumentkontroll genomfördes 16 stycken semistrukturerade intervjuer med konsumenter. Dessa respondenter hade varierande demografiska uppgifter, således en heterogen grupp, för att på så vis komma åt bredden inom ämnet.  Slutsats: Från de genomförda intervjuerna framkom det att konsumentkontroll inte behöver ha en sådan stor påverkan för konsumenter vid utlämning av personlig information vid köp online. Då det föreligger oklarheter kring vad konsumentkontroll i samband med personlig information är, samt att vi lever i ett bekvämt samhälle med konsumenter som är vana vid snabba interaktioner. Det blev också tydligt att konsumentbeteende är komplext, då konsumenter är olika samt dynamiska.

This bachelor thesis aims at investigating how librarians at university libraries experience privacy and user data when using the digital library, and to relate their views to an era of Big Data. Protecting the library user’s privacy is part of the librarian profession and established in the ethical codes published by the International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA). Privacy issues have also been of interest for the library- and information science over the years, some studies which have investigated the expectations of privacy by library users. The results show that library users expect the library to protect their privacy and feel safe about the library as an institution for doing so. Earlier studies, as well as my result, shows that this is a major challenge in an era of Big Data, when the digital library depends on third party suppliers and the exchange of data between libraries, suppliers, and library users.  The thesis takes on a qualitative approach. Interviews were held with five librarians using the semi-structured interview as a method. To analyse the result, the thoughts presented by Mai (2019) about personal information in an era of Big Data, and the models of privacy and information presented by Mai (2016, 2019) and Agre (1994), have been used. The result shows that the librarians view on privacy and user data correspond with the perspectives reflected in the Panopticon Model and the Capture Model. That is a traditional view on privacy and information, seeing personal information as a certain type of information that can be controlled. According to this view, violation of a user’s privacy is about not being able to fully protect that personal information. According to Mai (2016, 2019) this is not a satisfactory view on privacy in an era of Big Data. He therefore suggests the Datafication Model. Privacy should, according to Mai (ibid.), be less about the information and more about the situations where the information is being used. This view on privacy and information couldn’t be seen in the result of the study.

Digitala fotspår är de spår av personlig information individer lämnar efter sig när de använder internet. Syftet med studien var att söka en förståelse över individers medvetenhet gällande dessa digitala fotspår och därmed insamling av personlig information. Vidare var det sekundära syftet att jämföra om det fanns en skillnad mellan två utvalda generationer. Tillvägagångssättet byggde på kvalitativa intervjuer för att skapa en djup förståelse för hur individer uppfattar digitala fotspår. Ett induktivt arbetssätt har tillämpats där teorier utvecklats utifrån det empiriska materialet för att ge empirin den största rösten. Studiens resultat visar att individer är medvetna om att deras personliga information samlas in när de använder internet och digitala tjänster. Följaktligen bekräftar studien att det finns en oro gällande sin integritet på internet, men trots denna oro kommer individer fortsätta använda internet och digitala tjänster då bekvämligheten överstiger. Slutligen visar studien att den största skillnaden mellan individer är att olika generationer spelar sin roll där en äldre generation ser en större medvetenhet av konsekvenser än vad en yngre generation gör. / A digital footprint is the personal data people leave behind when using the internet. The purpose of this study was to get an understanding of people’s awareness towards digital footprints and personal data. The secondary purpose was to compare if there is a pattern between different generations. The inductive study is based on qualitative interviews to generate a deep understanding of how people feel about their digital footprints and collection of personal data. Therefore, the theories have been developed according to the empirical data in order to truly present the voice of the respondents. The study shows that people are aware of the fact that their data is collected when they use the internet and digital services. Consequently, the study presents privacy concerns towards privacy attitudes in different contexts. However, despite the privacy concern, people will continue to share their data in exchange for using the internet and its digital services. Furthermore, the study came to the conclusion that the main difference between generational belonging is individual’s perceptions of digital footprint and has proven to be the base of their vulnerability and integrity on the internet.

Denna studie behandlar det sociala nätverket Facebooks mest aktiva användare, personer mellan 16 och 25 år. Studien studerar skälen bakom varför många väljer att inte sätta sig in i detalj i Facebooks användarvillkor och policy för dataanvändning, samt vilken attityd dessa användare har i frågan om avtalen i förhållande till användarnas beteende på Facebook. Syftet med studien är att kartlägga Facebooks mest aktiva användares kännedom om Facebooks elektroniska avtal som användarna ingår med Facebook vid registrering för att ta del av Facebook. Studien är sammanställd genom en kvantitativ, webbaserad enkätundersökning som genererade 136 svar, varav 98 svar från respondenter inom den undersökta målgruppen, samt två kvalitativa, fokusgruppsdiskussioner med semistrukturerade frågor varav sammanlagt sex respondenter medverkade. Studien visade att de mest aktiva användarna på Facebook visar en likgiltighet gentemot avtalen där användarvillkoren och datapolicyn sällan läses. Detta grundar sig i att användarna finner dem komplexa och för långa för att vilja ta del av dem. Användarna visar på en oro för den lagring som sker av deras information, men som samtidigt motsäger den frivilliga delning av information som användarna genererar. Studien visar på en attitydförändring sedan 2006 och att vi i dag befinner oss i ett samhälle som anpassat sig till och accepterat den informationsdelning som Facebook medför och där total anonymitet i dag är svårt att uppnå. / This study deals with the social network Facebook's most active users; people aged 16 to 25years. The study examining the reasons behind why many users choose not to understand the detail of the terms of use and policy, as well as the attitude the users have towards theseagreements, and in relation to the behavior Facebook users have on the social network. Thepurpose of this study is to identify Facebooks most active users awareness of Facebook'selectronic contracts which users are included with when registering on Facebook. The study was compiled by a quantitative, web-based survey that generated 136 responses, of which 98responses from respondents in the surveyed audience, as well as two qualitative focus groupdiscussions with semi-structured questions, which a total of six respondents participated in. The study showed that the most active users on Facebook show an indifference to agreements where the terms of service and data policy is rarely read. This is based on the fact that users find them complex and that they are too long for wanting to take part of. Users, however, show a concern for the storage of their information, but which also contradicts with the voluntary sharing of information that the users generate. The study shows a change in attitude since 2006 and that we today find ourselves in a society adapted to and accepted the information sharing which Facebook entails and where total anonymity is now difficult to achieve.

Antalet användare på sociala medier har på de senaste åren ökat successivt på grund av de effektiva kommunikationsverktygen som underlättar kontaktknytningen med vänner, familj och arbetskollegor. Trots ökade användare på sociala medier visar tidigare forskning på att flera användare inte är medvetna om den stora mängd data som samlas in av olika sociala plattformar såsom Facebook och LinkedIn. Syftet med denna studie är därmed att beskriva hur nätanvändare beaktar personlig integritet på Facebook och LinkedIn. För att uppnå studiens syfte har vi samlat in det empiriska materialet genom en enkätundersökning som resulterade i svar från 144 respondenter. Utifrån det empiriska materialet har studiens forskningsfråga besvarats som omfattar hur Facebook- och LinkedIn användare skyddar sig mot personligt integritetsintrång. Resultatet visade på att nätanvändare valde att skydda sig på olika sätt baserat på hur medvetna var om datahanteringen och hur bekanta de var med respektive sociala media. En central likhet mellan de undersökta sociala medierna var att användare från både Facebook och LinkedIn skyddade sig genom olika lösenordsstrategier. En stor skillnad som framkom kring hanteringen av sekretessinställningar var att Facebook-användare justerade inställningarna kontinuerligt för att minimera risker för att obehöriga inte ska kunna ta del utav den personliga informationen. Flera LinkedIn-användare hittade däremot inte sekretess inställningarna vilket kan bero på den låga användningsnivån av plattformen till skillnad från användare som använder Facebook dagligen. / The number of users on social media has in recent years gradually increased due to the effective communication tools that facilitate contact with friends, family and co-workers. Despite the increase in users on social media, previous research shows that many users are not aware of the vast amount of data collected by different social platforms such as Facebook and LinkedIn. The purpose of this study is therefore to describe how network users take account to privacy on Facebook and LinkedIn. In order to achieve the purpose of the study, we collected the empirical material through a survey resulting in answers from 144 respondents. Based on the empirical study, the research question has been answered which depends on how Facebook- and LinkedIn users protect themselves against privacy intrusions. The result showed that network users chose to protect themselves in different ways based on how aware they were of the data management. A central similarity between the studied social media platforms was that users from both Facebook and LinkedIn protected themselves through different password strategies. A significant difference was found regarding the privacy settings of Facebook-users who adjusted the settings continuously to minimize the risk of unauthorized being able to take part of the personal information. Several LinkedIn-users did not find the privacy settings that may be due to the low usage level of the platform, unlike users who use Facebook daily.

Insamling av personlig information utförs av företag i kommersiella syften och används till att skapa profiler och beteendemönster. Utnyttjandet av användares personliga information har upprepande gånger lett till konflikter där människors oro över sin personliga integritet har belysts. Detta har resulterat i skapandet av förordningar som GDPR, California Consumer Privacy Act och ett flertal nationella lagar som syftar till att stärka och skydda individers personuppgifter. Tidigare statistiska undersökningar har visat att studenter är en population som upplever oro över personlig datainsamling. Därav kommer urvalet för denna studie fokusera på studenter.  Syftet med studien är att skapa en förståelse över när en student känner oro i att lämna ifrån sig personlig information. Tidigare forskning visar på att frågor inom integritetsoro är djupt förknippad med en kontext och betydelsen av att placera situationen i ett sammanhang. Domänområdena e-bank, e-handel och e-hälsa har därför valts ut att undersökas i denna studie på grund av deras känsliga samband till integritetsoro men även dess påtagliga relevans inom IS-området.  Studiens resultat bekräftar att integritetsoro skiljer sig genom kontexter i viss mån men studien pekar även på tydliga samband. En oro över faktorn obehörig tillgång förekommer bland tre domäner, dock skiljer sig situationen åt i varje domän. Människors medvetenhet har visat sig vara oberoende av domän då studenter förstår att personlig information samlas in, men vet inte vad den används till. / Today’s companies use Personal data collection for commercial purposes and use it to create profiles and analyze behavior patterns. This abuse of users' personal information has repeatedly led to conflicts in which people's concerns about their privacy have been enlightened. This has resulted in the creation of several regulations such as the GDPR, the California Consumer Privacy Act and a number of national laws that strengthen and protect individuals' personal data. Previous statistical surveys have shown that students are a population that is concerned about personal data collection. Hence, the selected group for this study will be students.  The purpose of this study is to create an understanding of when a student is concerned about disclosing personal information. Previous research shows that privacy concerns are deeply associated with placing the situation in a context. The domain areas of ebanking, e-commerce and e-health have therefore been selected to be examined in this study due to their sensitive connection to privacy concerns but also its noticeable relevance within the IS-area.  The result of this study confirms that integrity concerns differ through contexts to some extent, however the result also shows that there are certain similarities. A concern about the factor improper access occurs among three domains, however, the situation differs in each domain. People's awareness has been shown to be independent by domain as students, regardless of the discussed domain, understand that personal information is collected, but do not know what it is used for.

Förtroende har sitt ursprung i trygghet och säkerhet. För att lämna ifrån sig personlig information krävs att man känner förtroende och således även trygghet och säkerhet. Tillgång till personlig information är en viktig konkurrensfördel för ett företag. Samtidigt utgör den personliga informationen ett problem eftersom många kunder känner en oro att lämna ifrån sig denna. Oron beror på osäkerhet om vad som kan hända med den information man lämnar, denna oro kan i sin tur leda till brist på förtroende. Chansen är med andra ord större att kunden väljer att fullfölja en registrering om den känner förtroende. I USA presenterar de flesta stora webbplatser en integritetspolicy, även om tillämpningen av dem varierar något, i syfte att skapa förtroende. I Sverige existerar företeelsen inte alls i samma utsträckning. Kundernas oro för att lämna ifrån sig personlig information gör att det finns ett behov av att informera dem om hur erlagd information hanteras. Genom att presentera en integritetspolicy (enligt rekommend ationerna) kan man öka Internetanvändarnas kunskap om vad som händer med deras personliga information. Således minskar även användarnas osäkerhet och förtroende kan byggas. / 0707-94 66 52 / 0703-64 15 00

Denna studie handlar om studenters kännedom om de personliga uppgifter som lagras av institutioner inom högre utbildning, och om det finns skillnader mellan kön gällande kännedomen och hanteringen av dessa uppgifter. Då det i samband med den expanderande lagringen av data och användningen av den genom Big data inom organisationen, visat sig ha påverkan på den personliga integriteten. Tidigare forskning indikerar på att det finns en brist i kännedomen och hanteringen hos människor om vad som lagras av organisationer. Tidigare forskning har även indikerat på att det finns skillnader mellan kön i hanteringen och kännedomen om personliga uppgifter som lagras av organisationer. Denna studien avgränsar sig till studenternas kännedom om vad institutioner inom högre utbildning lagrar om dem och skillnader mellan kön angående dessa uppgifter. För denna studie har en forskningsmetod i form av elektroniska enkäter använts, där studenter fått redogöra för deras kännedom och tankar av institutioner inom högre utbildnings lagring och hantering av personliga uppgifter. Syftet var att undersöka vilken kännedom dessa har om de personliga uppgifter som lagras av organisationer och vilken insikt de har om hur de kan användas. Totalt har 151 deltagit i enkätundersökningen där 126 uppgett att de varit studenter. Metoden som använts för studien är en kvantitativ ansats med kvalitativa inslag, där den kvalitativa delen avser de frågor som besvarats i fri text. Vidare är den kvantitativa delen för de frågor som har analyserats genom statistik och siffror. Frågorna från den använda forskningsmetoden i denna studie i form av elektroniska enkäter har bearbetats och slutligen presenterats. Under teoriavsnittet redogörs de begrepp som använts i studien, samt en mer ingående redogörelse för integritetens betydelse vid lagring av data. Vidare analyseras resultatet från studien utifrån Petronios CPM-teori och dess fem principer med hänsyn till den personliga integriteten. Arbetet konkluderades med en slutsats om att studenter har en vag form av kännedom gällande de uppgifter som lagras av institutioner inom högre utbildning. Det visade sig att studenter inte upplever att deras kännedom är tillräcklig. Till följd av att de inte upplever att de får tillräcklig med information av institutioner inom högre utbildning. Resultatet från studien visade att studenter hade kännedom om begrepp kopplade till lagring av personliga uppgifter. Det visade sig att det finns skillnader mellan kön i hanteringen av personliga uppgifter, men till följd av avsaknaden av bortfallsanalysen var dessa fynd svårt att verifiera fullt ut. Resultatet indikerade på att ett flertal studenter inte kände sig trygga när institutioner inom högre utbildning samlade information om dem. På grund av att de inte hade kännedom om vad som lagrades. Dock visade resultatet att de flesta tycker att skolan borde ge tydligare information om de personliga uppgifterna som lagras. Vilket i sin tur gjorde att flera kände att de förlorade kontroll över den personliga integriteten. Detta gällande de åsikter om hur tydliga de anser att institutioner inom högre utbildning är vid informering av personliga uppgifter som de lagrar. / This research study examines students' knowledge of personal data stored by institutions of higher education as well as, whether there are differences between the genders regarding the knowledge and the management of this stored data. This is connected to the expanding storage of data and the use of it through Big data within the organisations where it was shown to have impact on the personal integrity. Previous studies report that there is a knowledge gap within society regarding the information on what is stored. In addition to this, research showed that there are differences between genders about the knowledge and control of their personal data. Therefore, this study focuses on students' knowledge of what higher education institutions store about them as well as whether there are differences between genders. This study applies a quantitative research method in the form of electronic questionnaires for data collection. These questionnaires were handed out to students which contained questions about students' knowledge and views about their institution's storage and management of their personal data. A total of 151 people participated in this study, where 126 of the participants stated that they were students. Moreover. this study includes some elements of qualitative research methods where some of the questions in the electronic questionnaires could be answered in free text. The qualitative and quantitative methods were later analyzed and compared to Petrionio's CPM-theory and its five principles regarding the personal integrity. The result of the study showed that students' have a vague form of knowledge regarding the data stored by institutions of higher education. The research also indicated that there are differences between the sexes in the handling of personal data. However, our findings show that the lack of dropout analysis makes the mentioned findings quite difficult to be fully verified. The result has shown that several students did not feel secure when organizations within higher educational institutions stored personal data about them. This is because they feel that their knowledge on what is being stored is insufficient which consequently led them to feel a lacking control about their own personal integrity. Thus, results showed that most people think that the educational institutions should provide more specific information about the personal data that they store about them.

Car insurance is one of the most important and profitable markets within the property and casualty insurance industry. Therefore, there is a great interest in accurate pricing, both for insurance companies and policyholders. This study examines a pricing model (i.e., personalized car insurance) based on drivers' driving patterns and styles. Since the model relies on the collection of personal information, driver privacy becomes a significant factor. The purpose of the study was to map and measure car drivers' privacy concern, and the parameters influencing them, towards personalized car insurance, focusing on privacy and collection of personal data. To investigate the study's purpose, a quantitative study was conducted, and a theoretical model was developed based on the Privacy calculus theory. The model consisted of the following factors: Perceived benefit, Perceived risk, Privacy concern, and Intent to disclose information. The study was carried out through a survey, with the sample selected through convenience sampling. The survey was distributed through the social platform Facebook. The data was analyzed using bivariate and multivariate statistics. Results showed that perceived benefit and perceived risk have a moderate impact on the privacy concern, and privacy concern has a moderate impact on intent to disclose information. Based on the results, the following conclusions could be drawn: both perceived benefit and perceived risk have some influence on car drivers' privacy concern towards personalized car insurance, and the privacy concern towards personalized car insurance has a moderate impact on how a potential implementation would be accepted.