Syftet med studien är att undersöka hur läsundervisningsmetoderna phonics och whole language behandlar avkodning och läsförståelse, samt hur dessa metoder påverkar elevernas avkodnings- och läsförståelseförmåga. Genom manuell och elektronisk sökning i databaser har vetenskapliga forskningsartiklar samlats in och sammanställts. Totalt valdes 16 internationella och nationella artiklar inom området, vilket vårt resultat baseras på. Samtliga inriktas mot elever i den tidiga läsinlärningen. Det har länge varit en debatt mellan metoderna, vilken av dem som fungerar bäst och vilken som därför bör användas. Denna debatt är därför intressant att belysa då det finns anledning att förmoda att de båda metoderna fungerar allra bäst tillsammans. Resultatet visar att det finns både för- och nackdelar med phonics respektive whole language- undervisning. Metoderna kan i undervisningen användas var för sig eller med den ena metoden som grund och med inslag av den andra. Det vi kan konstatera från denna studie är att en kombination av de båda metoderna är det mest optimala för att uppnå en god läsundervisning.

No description available.

Phonics was identified as one of the critical components in reading development by the National Reading Panel. Over time, research has repeatedly identified phonics as important to early reading development. Given the compelling evidence supporting the teaching of phonics in early reading, it is critical to make sure that instructional decisions in phonics are based upon valid and reliable assessment data. This study examined the psychometric properties of the Consortium on Reading Excellence (CORE) Phonic Survey and was designed to establish instrument validity and reliability. Analyses indicated moderate to very strong validity and reliability coefficients. Additionally, a D study using generalizability analyses data identified the optimal assessment administration protocol for the CORE Phonics Survey to minimize the error variance and maximize the reliability under absolute and relative decision-making conditions.

Att stärka den fonemiska medvetenheten hos elever i riskzon för tidiga lässvårigheter har visatsig vara framgångsrikt i flera studier. I denna uppsats undersöks om delar ur ett utvecklatforskningsbaserat undervisningsmaterial, TIMA, Tidiga interventioner i matematik ochavkodning (Linköpings universitet, 2023), kan bidra till att gynna läsutvecklingen för elever irisk för tidiga lässvårigheter i årskurs 2. I undersökningen implementeras, genomförs ochutvärderas en intensiv, strukturerad och varierad läsintervention som pågår under 6 veckor.Programmet baseras på phonics-metoden där 12 elever undervisas i par med lärare vid 25tillfällen á 30 minuter. Interventionen och dess effekter analyseras både kvantitativt ochkvalitativt. Studien utgår från två grundskolor med sammanlagt 106 elever fördelat på fyraklasser där elever med tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter slumpmässigt randomiserastill en interventions- respektive kontrollgrupp. Urvalet grundar sig på grundskolornasscreeningtester i avkodning vid två tillfällen under höstterminen 2022. En ABA-AXA-designanvänds där både interventions- och kontrollgrupp genomför för- och eftertest, men endastinterventionsgruppen genomgår läskursen medan kontrollgruppen följer den ordinarieundervisningen. Resultaten visar på en förbättring hos interventionsgruppen iavkodningsförmåga av vanliga ord och nonord jämfört med kontrollgruppen. För att få redapå deltagarnas upplevelser av programmet genomfördes semistrukturerade intervjuer somanalyserades tematiskt. För eleverna i interventionsgruppen framträdde två teman; gemenskapoch förvärvade färdigheter i läsning. Resultaten indikerar att tidiga insatser bestående avphonics-träning med hög intensitet kan öka elevernas avkodningsförmåga avsevärt. Medtanke på elevernas framsteg och positiva upplevelser skulle vårt upplägg av läsprogram kunnaanvändas för att uppfylla garantin för tidiga stödinsatser i grundskolan (SFS 2010:800).

De flesta elever lär sig läsa oberoende av vilken läsinlärningsmetod som används, men för ungefär en femtedel av eleverna kan användandet av strukturerad phonicsträning vara helt avgörande för en positiv läsutveckling. Syftet med den här systematiska litteraturstudien var att undersöka vad den senaste forskningen säger om hur phonics kan användas för att utveckla läsningen hos låg- och mellanstadie elever med dyslexi. Vi ville även ta reda på vilka metoder inom phonics som har visat sig vara framgångsrika när det gäller att utveckla läsningen hos elever med dyslexi och om det är gynnsamt att kombinera phonicsträning med andra metoder. Resultatet av de studier vi granskat visade stora positiva effekter av strukturerad phonicsträning och att det även kan vara gynnsamt att kombinera phonicsträning med träning av andra språkliga aspekter för att utveckla läsning och skrivning effektivt. Forsknings-genomgången visade att språkliga områden som är effektiva att kombinera med phonicsträning är stavning, läsflyt/läsförståelse, morfemkunskap, stavelseträning eller sight word-träning. Flera av studierna visade dock att strukturerad phonicsträning var en nödvändig grund och att eleverna först behövde ha uppnått en viss nivå av fonologisk medvetenhet och avkodning genom phonicsträning, för att sedan kunna utveckla exempelvis stavning och läshastighet effektivt.

Reading may be viewed as an invisible skill, and some may even consider it a passive skill. However, reading is an active and complex skill. It requires one to use a wide range of skills simultaneously to achieve fluency. Hence, it is crucial to learn and use strategies to master such a complex skill. Today, research states that fluent reading includes using top-down and bottom-up strategies, or an interactive approach, to truly become a fluent reader. In fact, research has shown the effects that all three models have had on students. More specifically, L1 studies have shown positive effects in using phonics instruction (a type of bottom-up model) on students' reading fluency. Although this is true, there has been little research in L2 settings that investigates the effects that phonics instruction has had on L2 learners. It seems that L2 reading curricula focus on teaching top-down strategies in hopes that students implicitly learn bottom-up strategies. In reality, students may need to experience a transitional phase where they explicitly learn phonics and how to decode words in order to become fluent readers. The current study seeks to explore whether implementing extended explicit systematic phonics instruction in an L2 setting facilitates reading fluency. Thus, the goal of this study was to investigate whether extended explicit systematic phonics instruction would affect L2 students' reading fluency in terms of decoding, reading rate and comprehension. Two groups of students participated in this study; an experimental group who received extended explicit systematic phonics instruction and a control group who did not receive the treatment. Two types of exams were administered. One exam indicated that phonics instruction helped students read words accurately, but the second exam illustrated that phonics instruction did not make a difference in decoding, reading rate and comprehension. These results suggest further exploration on the topic.

No description available.

No description available.

As America’s schools strive to educate a diverse population of students, some of these students, who are identified as low-achieving, find school to be difficult. The need to improve low-achieving students’ reading skills has been the focus and concern of educators for many years. This study, which utilized a causal comparative research design, investigated third and fourth grade students’ literacy achievement scores for participation or non-participation in the Students Reading Enrichment Program (SREP), which is an in-school and/or after-school program, in the Jenkins School District (JSD). The SREP provides low-achieving students the opportunity to work in small groups with interventionists, teachers, and tutors who offer structured support based on each student’s ability level. The purpose of the study was to determine if the SREP in-school and after-school programs affected student achievement in Grades 3 and 4. Students’ MCT2 and STAR Reading scores were statistically examined. Existing data from a convenience sample of students were used. A multivariate analysis of covariance (MANCOVA) and Pearson correlations were used to answer the research questions for this study. The independent variables for the study were: (a) level of participation, (b) grade level, (c) sex, and (d) attendance. The dependent or treatment variable, Reading Achievement, was comprised of students’ reading scaled scores on MCT2 and STAR Reading. No statistically significant differences were found to indicate that reading interventions affected student achievement in Grades 3 and 4. Recommendations for future research include: (a) conducting longitudinal studies to determine long term effects on students attending in-school and after-school programs over the remaining four years of the SREP, (b) analyzing other variables such as classroom teachers, in-school interventionists, after-school teachers, and after-school tutors, (c) investigating the unique contribution that each of these variables has on student achievement, (d) comparing data for the interventionists who are certified teachers and the interventionists who are not certified teachers, and (e) examining the professional development of classroom teachers, in-school interventionists, after-school teachers, and after-school tutors.

Syftet med detta självständiga arbete är att ge en bild av läromedlet iMAL för att möjliggöra förpedagoger att ta ställning till om läromedlet kan bli en del av deras läs-och skrivundervisning. Denteoretiska utgångspunkten för studien är phonics som teori, där fonem- och grafemkoppling står ifokus för att en elev ska lära sig läsa och skriva. Metoden som valdes var metodologisk trianguleringdär en kvalitativ innehållsanalys av både de digitala iMAL-uppgifterna och arbetsbladen gjordes. Föratt kunna ta del av pedagogers upplevelser av iMAL och hur läromedlet används gjordessemistrukturerade intervjuer. Dessa transkriberades och en kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Iintervjuerna deltog tre pedagoger som är verksamma i grundskolans tidigare år. Resultatet indikerar attiMAL-uppgifterna kan möjliggöra för elever att befästa fonem-grafemkopplingen, vilket tyder på attiMAL utgår från phonicsteorin. Två av pedagogerna använder iMAL som bas i den tidiga läs-ochskrivundervisningen och en pedagog som ett komplement till undervisningen samt som ett svenskasom andraspråksmaterial. De digitala uppgifterna och arbetsbladen används och anpassas i olikaomfattning av pedagogerna.