Bakgrund: År 2019 avslutades Covid-19 pandemin, sjukvården var några av de som blev mest drabbade av denna kris och som var med i kampen om att bekämpa viruset. Arbetsmiljön i form av den fysiska och psykiska delen påverkades inom sjukvården under denna svåra krissituation. Det förelåg brister inom vården redan innan pandemin och det blev därför en utmaning för sjukvården att hantera pandemin. Detta är något som ingår i chefernas arbete, att enligt svensk lag hantera arbetsmiljö på arbetsplatsen. Föreliggande studie undersöker hur arbetet kring den fysiska och psykiska arbetsmiljön har hanterats av sjukvårdschefer i tre olika faser, före-, under- och efterfasen. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap när det kommer till sjukvårdschefernas arbete med arbetsmiljön avseende Covid-19, där de centrala faserna är under- och efter-fasen och före-fasen bidrar med en kontext. Delarna av arbetsmiljön som undersökts är den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Undersökningen bidrar med ökad förståelse för hur kriser som Covid-19 pandemin påverkar arbetsmiljön inom sjukvården och hur sjukvårdscheferna hanterararbetsmiljön. Metod: Metoden som används i föreliggande studie är den kvalitativa metoden. Författarna genomförde semistrukturerade intervjuer tillsammans med tio enhetschefer på sjukhusorganisationen för att samla in den primära datan för studien. Empiri och slutsats: Studien visar att den fysiska och psykiska arbetsmiljön var mest utsatt i under-fasen av pandemin med viss utsatthet även i efter-fasen där man nu försöker hjälpa de berörda inom personalgruppen med olika typer av stöd, till exempel krisstöd. Det visade sig att den fysiska och psykiska arbetsmiljön var hanterbar i före-fasen trots att arbetsmiljön redan då var under press. I efter-fasen försöker man komma tillbaka till ett normalläge såsom det var innan pandemin. / Background: In 2019, the Covid-19 pandemic ended, healthcare was some of the most affected by this crisis and was involved in the fight against the virus. The physical and psychological aspects of the work environment were affected in healthcare during this difficult crisis. There were already shortcomings in healthcare before the pandemic, so it became a challenge for healthcare to manage the pandemic. This is something that is included in the work of managers, to manage the work environment in accordance with Swedish law. The present study examines how the work on the physical and psychological work environment has been managed by healthcare managers in three different phases, before, during, and after the pandemic. Purpose: The purpose of the study is to contribute knowledge about the work of healthcare managers regarding the work environment with regard to Covid-19, where the central phases are the during and after phases, and the before phase contributes a context. The parts of the work environment investigated are the physical and psychological work environment. The study contributes an increased understanding of how crises such as the Covid-19 pandemic affect the work environment in healthcare and how healthcare managers manage the work environment. Method: The method used in the present study is the qualitative method. The authors conducted semi-structured interviews with ten unit managers at the hospital organization to collect the primary data for the study. Empirics and conclusion: The study shows that the physical and psychological work environment was most vulnerable during the during-phase of the pandemic, with some vulnerability also in the after-phase where efforts are now being made to provide support to healthcare workers. It turned out that the physical and psycological work environment was manageable in the before-phase despite the fact that the working environment was already under pressure. In the after-phase, the goal is to return to a normal state as it was before the pandemic.

Bakgrund: År 2019 drabbades världen av en pandemi som fick namnet Covid-19. Detta har lett till att miljontals anställda i EU och även runt om i världen har fått lov att arbeta hemifrån. Två företag som gick över till distansarbete är Sogeti och CGI. Dessa företag är konsultföretag inom IT, engineering och affärsverksamhet. Syfte: Syftet med denna undersökning är att utforska hur konsulter på företagen Sogeti och CGI upplever de förändrade arbetsförhållanden som uppstått i samband med Covid-19 och jämföra konsulternas upplevelser med tidigare forskning. Implementation & strategi: Strategin för denna studie är att genomföra en intervjustudie. Studien kommer att genomföras med hjälp av en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden innefattar intervjuer med utvalda respondenter. Resultat: Intervjuresultatet visar att 13 av 16 respondenter upplevde en smidig övergång till distansarbete och samtliga 16 respondenter upplever att distansarbetet har fungerat bra. Samtliga respondenter upplever en ökad eller likvärdig individuell produktivitet under distansarbetet. Resultatet visar att 13 av 16 respondenterna har haft en god fysisk arbetsmiljö i hemmet, de respondenter som saknade viss utrustning i hemmet vid övergången till distansarbetet fick bra hjälp från arbetsgivare eller kund med att komplettera det som saknades. Slutsatser: Slutsatsen till varför konsulternas produktivitet kan ha ökat när de jobbat på distans är att de har kunnat arbeta i en miljö med färre distraktioner och därmed haft lättare att hålla fokus under längre perioder. Upp-levelsen gällande distansarbetet har varit varierande beroende på vilken position konsulten har i företaget. Slutsatserna som kan dras utifrån studien är att både chefsrollen och projektledarrollen kräver mer fysisk interaktion. / Background: In 2019, the world was hit by a pandemic named Covid-19. This has led to millions of employees in the EU and around the world being allowed to work from home. Two companies that switched to remote work are Sogeti and CGI. These companies are consulting companies in IT, engineering, and business. Aim: The purpose of this study is to explore how consultants at the companies Sogeti and CGI experience the changed working conditions that have arisen in connection with Covid-19 and to compare the consultants' experiences with previous research. Implementation & strategy: The strategy for this study is to conduct an interview study. The study will be conducted using a qualitative method. The qualitative method includes interviews with selected respondents. Results: The interview results show that 13 out of 16 respondents experienced a smooth transition to remote work and all 16 respondents experience that the remote work has worked well. All respondents experience increased or equivalent individual productivity during teleworking. The results show that 13 of the 16 respondents had a good physical work environment at home, the respondents who lacked certain equipment in the home during the transition to remote work received adequate help from employers or customers to supplement what was missing. Conclusions: The conclusion as to why the consultants' productivity may have increased when they worked remotely is that they have been able to work in an environment with fewer distractions and thus found it easier to stay focused for longer periods. The experience regarding remote work has varied depending on the position of the consultant in the company. The conclusions that can be drawn from the study are that both the managerial role and the project manager role require more physical interaction.

There are many organizations that choose to introduce Lean production in their operations, as these are the concepts that have made the greatest progress in terms of efficiency programs. Since Lean focuses on maximizing customer benefit and minimizing waste of resources in an organisation's business processes, it is often forgotten that the introduction also affects the staff. The purpose of the study is to investigate what effects on the working environment and health that employees in the private sector experience after an introduction of Lean production as a strategy within their organization. The aim of the study has been to answer how a Lean introduction affects the working environment and health. The study is based on Almondy's latest improvement work on the shrinkage process. With the help of an interview study and a general literature study, we have examined what effects a Lean introduction has on the work environment and health. The interview study was conducted at Almondy AB, which is a food producer based in Gothenburg. Searching the literature is done in article databases with keywords linked to the area. By means of a comparative analysis method, the result has been analyzed. There are studies that show that the effects vary depending on the point of view they have had and in which industry the survey was conducted. This means that the effects get a large spread and therefore it is difficult to give a general picture of the effects. The results of the interview study show a positive effect on the work environment as they describe that the physical moments in the process have decreased. The results of the literature study show that more studies are needed to be able to demonstrate the general effects that Lean has on the working environment. But the literature study suggests that there are both negative and positive effects on the work environment and health when introducing Lean. The conclusion suggests that Almondy has had a positive impact on their physical work environment since there has been a decrease in deviation reports. If someone wants to study further in the field, Lean production should be investigated in several industries and examine all aspects of a Lean introduction linked work environment and health. / Det är många organisationer som väljer att införa Lean produktion i sin verksamhet, då det är de koncept som gjort störst framsteg när det gäller effektiviseringsprogram. Eftersom Lean fokuserar på att maximera kundnytta och minimera resursslöseri i en organisations verksamhetsprocesser, så glöms det ofta bort att införandet påverkar även personalen. Syftet med studien är att undersöka vilka effekter på arbetsmiljön och hälsa som anställda i den privat sektorn upplever efter införande av Lean produktion som strategi inom sin organisation. Målet med studien har varit att besvara hur ett Lean införande påverkar arbetsmiljö och hälsa. Undersökningen baseras på Almondys senaste förbättringsarbete av svinnprocessen. Med hjälp av en intervjustudie och en allmän litteraturstudie så har vi undersökt vilka effekter som ett Lean införande har på arbetsmiljön och hälsa. Intervjustudien är genomförd på Almondy AB som är en livsmedelsproducent stationerad i Göteborg. Sökning av litteraturen är gjord i artikeldatabaser med nyckelord kopplade till området. Genom en komparativ analys metod har sedan resultatet analyserats. Det finns studier som påvisar att effekterna varierar beroende på vilken synvinkel de haft samt i vilken bransch undersökningen gjorts. Detta gör att effekterna får en stor spridning och därför är det svårt ge en generell bild av effekterna. Resultatet från intervjustudien visar på en positiv effekt på arbetsmiljön då de beskriver att de fysiska momenten i processen samt avvikelserapporter har minskat. Resultatet från litteraturstudien visar på att det behövs fler studier för att kunna påvisa de generella effekterna Lean har på arbetsmiljön. Men litteraturstudien antyder att det finns både negativa och positiva effekter på arbetsmiljön och hälsa vid införande av Lean. Slutsatsen antyder på att Almondy har fått en positiv inverkan på deras fysiska arbetsmiljö då det har skett en minskning i avvikelserapporter. Om någon vill studera vidare inom området bör Lean produktion undersökas inom flera branscher samt granska alla aspekter av ett Lean införande kopplade arbetsmiljö och hälsa.

I och med Covid-19 pandemin började allt fler arbeta på distans i hemmamiljö och tidigare studier har visat olika utfall som till exempel ökade och minskade muskuloskeletala besvär. Det var lämpligt att genomföra en studie om upplevelser av fysisk hemarbetsmiljö hos tjänstemän inom IT branschen under Covid-19 pandemin för att eventuellt kunna komplettera befintlig forskning och bidra till arbetsgivares riktlinjer om fysisk arbetsmiljö för distansarbete. Det empiriska materialet samlades utifrån fem semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet visade att informanterna kunde uppleva fysiska förändringar med två olika utgångspunkter, enklare att bli mer fysisk aktiv och enklare att bli sittande framför datorn i långa perioder. Informanterna upplevde även olika ergonomiska förutsättningar att skapa anpassade arbetsstationer både med möjligheter och begränsningar. Resultatet kan bero på ökad upplevd balans mellan arbete och fritid, tidsflexibilitet, familjesituation, bostadsyta och arbetsgivarens stöttning. Utifrån resultatet skulle det kunna vara väsentligt att arbetsgivare stöttar arbetstagare med kunskap i ergonomi och utrustning vid distansarbete i hemmet. Studien kan ses som en ingång till fortsatt kvalitativ forskning om fysiska aspekter av arbetsmiljö vid distansarbete.

När Covid-19 pandemin slog till var många organisationer tvungna att anpassasig till nya arbetssätt. För många medförde det att arbete som tidigare utförts påkontor nu istället fick flytta hem. Detta innebar en stor omställning inte minst förmyndigheter som inte haft möjlighet att utföra sitt arbeta hemifrån tidigare.Syftet med studien var att undersöka positiva och negativa effekter iarbetsmiljön vid en omställning från kontorsarbete till arbete hemifrån.Myndigheter och andra organisationer kan ha nytta av denna nya kunskap för attförutse riskfaktorer och förebygga dessa. En fallstudie genomfördes på en enhetpå en myndighet i en större stad i Sverige. En enkät skickades ut till enhetensamt två djupintervjuer genomfördes. Resultatet presenterar samband somframkommit i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön samt fysiskaarbetsmiljön. Resultatet i studien tolkas som att de flesta ställde sig positiva tillarbete hemifrån. Samtliga undersökta statiska samband angående denorganisatoriska, sociala och fysiska arbetsmiljön visade på signifikantakorrelationer (korrelationsvärdena låg mellan 0,387–0,754). Dessa resultatvisade att en väl fungerande digital plattform är en förutsättning för godkommunikation, att ostört arbete påverkar upplevelsen av koncentration, attproduktiviteten påverkades av att sitta ostört, att arbetstillfredsställelsenpåverkades av stödet från ledningen, att uppfattning av sin arbetsställningpåverkade värk och besvär i kroppen och att vad de ansåg om den fysiskaarbetsmiljön gällande bord och stol har betydelse. Både i enkätsvaren och iintervjuerna var de flesta positiva gällande arbete hemifrån. Myndigheter bör taställning till hur de ska ställa sig till att de anställda utför arbete hemifrån ävenefter att samhället fått bättre kontroll på Covid-19 pandemin. Den här studienhar genererat ny kunskap som kan förändra eventuella ställningstagandetgällande arbete hemifrån för anställda på myndigheter. / When the Covid-19 pandemic hit, many organizations had to adapt to new waysof working. For many, this meant that the work previously done in offices wasnow allowed to move home instead. This meant a major change, not least forauthorities that had not been able to carry out their work from home before. Theaim with the study was to investigate positive and negative effects in the workenvironment during a transition from office work to work from home.Authorities and other organizations may benefit from this new knowledge inanticipating risk factors and preventing them. A case study was conducted on aunit of an authority in a larger city in Sweden. A questionnaire was sent out tothe unit and two in-depth interviews were conducted. The results presentconnections that have emerged in the organizational and social workenvironment as well as the physical work environment. The results of the studyare interpreted as saying that most people were positive about working fromhome. All static relationships investigated regarding the organizational, socialand physical working environment showed significant correlations (correlationvalues ranged from 0.387-0.754). These results showed that a well-functioningdigital platform is a prerequisite for good communication, that undisturbed workaffects the experience of concentration, that productivity was affected by sittingundisturbed, that job satisfaction was affected by the support of management,that perception of their working position affected pain and discomfort in thebody and that what they thought about the physical work environment regardingtables and chair matters. Both the answers in the survey and in the interviewsturned out to be positive. All the relationships regarding the organizational andsocial work environment showed correlation that was significant. Also, all therelationships regarding the physical work environment showed correlation thatwas significant. Since the study showed such positive results, authorities shouldconsider about how to approach employees doing work from home even aftersociety has gained better control of the Covid-19 pandemic. This study hasgenerated new knowledge that can change any position regarding work fromhome for employees at authorities.

No description available.

Syftet: Syftet med studien är att undersöka hur personer med ledarperspektiv arbetar med att främja hälsan på arbetsplatser för att minska sjukfrånvaron. Detta eftersom det är problem med att sjukfrånvaron i genomsnitt ökar. Forskningsfråga: 1. Vad anser personer som leder och driver hälsofrämjande arbete är utmaningarna med arbetet?2. Vad anser personer som leder och driver hälsofrämjande arbete som är avgörande för arbetet? Metod: En fallstudie har genomförts genom kvalitativ metod, där respondenter som har ledarskapsperspektiv inom hälsofrämjande arbete har medverkat. Slutsats: Studien resulterade i att hälsofrämjande arbete är komplext. Att sjukskrivningarna ökar mer jämfört med vad de sjunker beror på flera komponenter. Det är tid, budget, ansvar och ej arbetsrelaterade orsaker som har en påverkan på hälsofrämjande arbetets resultat. Slutsatsen av denna studie, två steg fram och ett steg tillbaka, beror på att arbetsgivaren arbetar med hälsofrämjande arbete genom olika metoder och resurser, men att utmaningen ligger utanför arbetsgivarens kontroll och ansvar. / Purpose: The purpose of the study is to investigate how people with a leadership perspective work to promote health in workplaces to reduce sickness absence. This is because there is a problem with sickness absence increasing on average. Research questions:1. What do people who manage and run health promotion work consider the challenge of the work?2. What do people who manage and run health promotion work consider essential about the work? Method: A case study has been conducted using a qualitative method, where respondents who have a leadership perspective in health promotion work have participated. Conclusion: The study concluded that health promotion work is complex. The fact that sick leave is increasing more than it is decreasing is due to several components. It is time, budget, responsibility and non-work-related reasons that have an impact on the results of health promotion work. The conclusion of this study, two steps forward and one step back, is due to the fact that the employer works with health promotion through different methods and resources, but that the challenge lies outside the employer's control and responsibility.