This study explores distinct levels of meaning from images of picture books perceived by 3- to 5-year-old children and investigates how the certain visual perception factors influence children's meaning making and if these factors are correlated. The literature review supports associations among visual perception, information, picture books, meaning, and children. Visual perception serves as the first channel that filters and interprets visual information, and picture books provide visual and verbal experience for children, who constantly search for meaning. Children age 3 to 5 years are potential users of picture books because pictorial information is considered useful to children's learning tasks. Previous research reveals that various factors influence visual perception, and meaning has been mostly associated with its semantic significance in information retrieval. In information science, little research has focused on young children's own way of categorizing information, especially visual information. In order to investigate the distinct levels of meaning perceived by children, the investigation employed both qualitative and quantitative methods including unobtrusive and participant observation, factor analysis, content analysis, and case study. The result of this study contributes to understanding the cognitive process of children related to visual literacy and their interpreting visual information in a digital environment.

In this study, I use critical discourse analysis to analyze how queer women are represented in 34 English-language children’s picture books distributed in contemporary U.S. markets. I consider how these books include and exclude particular types of queer women characters and incorporate or omit specific queer women experiences. I argue that, in children's picture books, many queer women identities are “othered” through the binary oppositions of (i) lesbianism and motherhood and (ii) lesbianism and being a woman of color. In addition, (invisible) lesbianism in these picture books is still presented as an “issue.” The binary opposition of lesbianism and motherhood is created by making lesbianism invisible in children’s picture books by emphasizing mothering through the prominence of caregiving activities, limiting queer physical intimacy, limiting queer verbal intimacy, utilizing naming practices based on motherhood labels, and directing homophobia disproportionately at queer characters without children. The binary opposition of lesbianism and being a WOC is created by primarily featuring white queer characters. (Invisible) Lesbianism is still presented as an issue by the representation of two-mom families/queer relationships as “incomplete,” “unnatural,” “special,” “just the same as non-queer families and relationships,” and homonormativity. Informed by these results, I offer (i) a toolkit to evaluate the representation of queer women characters in picture books and (ii) a creative response to the queer women representation gaps in children’s literature.

Research on the portrayal of child characters with dyslexia in picture books is limited, therefore in this thesis, I analyzed six children’s picture books published in English speaking countries including the United States, Canada, and Australia for their portrayal of dyslexia, the plot, the characterization of the child, and the child’s relationship with others. I read through the books multiple times and conducted a content analysis to identify patterns in the portrayal of images of dyslexia and the child characters over the period of 1995-2018. Through the analysis of images of dyslexia, it became apparent that dyslexia had a major impact on the story of the six books and was often described as a challenge. Furthermore, the character’s teachers were often the first to recognize the symptoms of dyslexia,and the characters commonly received treatment through their schools. When analyzing the plot, the themes of acceptance and pretending as well as the shift from happy endings to realistic endings became apparent. When the portrayal of the child characters were analyzed, their strengths were in areas outside of reading and writing, and their weaknesses were due to dyslexia. In addition, the characters’ negative self-concept and their lack of ethnic diversity became evident. Lastly, the analysis of the character’s relationships with others showed the supportive role of their parents and teachers, along with the shifting portrayal of bullying classmates to supportive friends. The analysis of this thesis revealed similar findings to previous research conducted on children’s books portraying children with dyslexia,as well as comparable findings to the research on the real experiences of children who have dyslexia.

I dagens samhälle får pojkar och flickor olika möjligheter beroende på kön. Även fast Sverige förstås vara ett av världens mest jämställda länder återfinns ojämställdhet inom en rad områden där flickor och pojkar begränsas p.g.a. den rådande könsordningen. Pojkar uppmuntras till att vara aktiva, ta plats och prestera medan flickor uppmuntras till att vara passiva, omvårdande och fokusera på relationer vilket avspeglas i uppdelningen mellan könen på individnivå, men även på samhällsnivå i olika yrkeskategorier och i olika positioner. Barnlitteraturen som barn exponeras för säger något om nutiden, samtidigt som den förmedlar referensramar som barnet förhåller sig till i sitt eget identitetsskapande. Litteraturen kan utmana eller befästa rådande könsnormer gällande manligt och kvinnligt, där förskolan kan förstås ha en viktig position i att aktivt arbeta för att främja jämställdhet mellan könen. Syftet med uppsatsen att få en fördjupad förståelse för hur könsnormer görs och förmedlas i de bilderböcker som når väldigt många barn i Sverige oavsett deras sociala förutsättningar. West och Zimmermans teori ”doing gender” har varit den teoretiska utgångspunkten för studien i kombination med det normkritiskt perspektiv samt Nikolajevas schema för manliga och kvinn­liga egenskaper. Empirin består av de sju mest lästa bilderböckerna på det nätbaserade biblioteket Ugglo i ålderskategorin 3–6 år under år 2020. Dessa har analyserats genom kvalitativ textanalys och semiotisk bildanalys där analysprocessen gjorts genom att först finna denotationer i text och bild och sedan konnoterat denotationer som framträtt. Resultatet visar att det är en manlig dominans i bilderböckerna och att karaktärerna gör kön genom kläder, utseende, attribut och handlingar. De manliga karak­tärerna utmanar ibland de stereo­typiska maskulinitetsnormer men framställs då ofta som komiska. De kvinnliga karaktärerna för­kropps­ligar både femininitet och maskulinitet men är förpassade till familjesfären. Dock befäster de manliga karaktärerna stereotypiska masku­linitets­normer mer än de överskrids genom att vara aktiva, handlingskraftiga, oberoende och våldsamma. Bilder­böckerna förstärker heterosexualitet som norm då den tas för given. De manliga och kvinnliga karaktärerna uppvisar känslor men de manliga karaktärerna fokuserar på att dölja känslor som ses som feminina. Resultatet ger en indikation på att bilderböckerna som många barn kommer i kontakt med i många fall befäster stereotypiska könsnormer och de utmaningar som görs av stereotypiska könsnormer är relativt små. Vilket kan gå i konflikt med förskolans styrdokument att aktivt jobba för jämställdhet och motverka att barnen begränsas av könsterotypiska föreställningar.

Preschool shall offer children instructions in biology and this includes teaching about nature's different cycles. In this study, we want to highlight how biology teaching and the use of picture books can be linked. The purpose of our study is to highlight how picture books can illustrate cycles of nature in preschool teaching. The cycles of nature have been limited to the cycle of carbon and water. The method that has been used is a content analysis of text and pictures. 16 picture books published between the year 2000-2021 have been analysed. The analysis shows that the carbon cycle could be illustrated by different categories. The water cycle emerged through the category of water movements. The results showed that the cycles of carbon and water can be made visible in both text and pictures. The images were able to expand the content beyond what the text said and make the cycle of carbon and water visible. When the cycles were illustrated in the text, this was often reinforced by a picture. The results also show that concepts are not common in picture books. It is also shown that the cycle of carbon and water can be illustrated in picture books with both anthropomorphic content and those without. The conclusions drawn from the result are that picture books can be used to illustrate the cycle of carbon and water. It is however necessary that the preschool teacher has subject knowledge in biology in order to make this content visible in teaching.

Cette étude porte sur l’initiation de la couleur, considérée comme un objet culturel, au sein des albums pour enfants en France et en Corée. Elle explore de 1945 à 2015, puisqu’il nous importe de pouvoir analyser les rouages de son évolution. Notre recherche répond à un triple objectif : présenter notre objet d’étude dans une mise en perspective historique qui souligne les raisons de son émergence dans les albums pour enfants ainsi que les facteurs ayant contribué à son développement ; vérifier que les genres traditionnels sont à même d’initier à cet objet d’apprentissage complexe ; mettre en lumière les dispositifs conçus dans ces albums pour répondre aux capacités physiques, intellectuelles et cognitives des enfants découvrant la couleur, mais aussi à leurs goûts. Aussi notre travail se présente-t-il en trois parties. Dans la première, nous faisons le point sur la pédagogie scolaire de la couleur et les répercussions qu’elle entraîne sur le marché éditorial, et nous présentons les divers facteurs ayant contribué au développement des albums initiant à la couleur. Dans la deuxième partie, après avoir défini les genres, nous étudions leur interaction avec le thème en question. Dans la troisième partie, nous analysons les contenus pour voir quelles sont les connaissances transmises aux enfants, qu’elles touchent à la couleur elle-même ou aux processus d’acquisition de ces connaissances. La thèse conclut à l’existence de traces culturelles dans l’initiation de la couleur dans les albums pour enfants, mais invite aussi à dépasser cette simple idée de « traces », et à penser que ce ne sont pas seulement les motifs et symboles colorés, ni même le découpage du spectre coloré, qui témoignent des permanences culturelles. En effet, la manière d’envisager la pédagogie de la couleur est elle-même culturelle, la volonté de développer la créativité et de libérer l’apprenant des contraintes en France contrastant avec ce souci permanent d’être le plus didactique possible en Corée. Dans ce cas, l’initiation à la couleur prend bien une tout autre dimension culturelle. / This study focuses on initiation into color considered as a cultural object, in children’s picture books both in France and Korea. It covers the time period from 1945 to 2015, since we attach great importance to analyzing its evolution process. Our research has a threefold objective: to present our object of study in a historical perspective highlighting the reasons of its emergence in the children’s picture books as well as the factors that contributed to its development; to verify that traditional pedagogical genres are relevant to initiate into this complex learning object; and to highlight the mechanisms developed in these picture books to meet physical, intellectual and cognitive abilities of children discovering color as well as their tastes. Therefore, our study is divided into three parts. In the first part, we present an overview of the school pedagogy dealing with color and its repercussions on the editorial market and the various factors that contributed to the development of picture books initiating into color. In the second part, after having defined the different genres, we study their interaction with color. In the third part, we analyze the picture books’ contents to see what knowledge is transmitted to the children, whether on color itself or on the process of acquisition of this knowledge. The thesis concludes that initiation into color in children’s picture books is marked by cultural evidences, but also invites us to go beyond the mere idea of "evidence", and to consider that not only the colored patterns and symbols, nor even the color spectrum’s division, testify to the cultural permanences. The approach to color pedagogy is indeed cultural in itself, since the desire to develop creativity and to free the learner from constraints in France contrasts with the permanent concern to be as didactic as possible in Korea. Considering this, initiation into color takes on quite another cultural dimension.

Denna studie grundar sig i en förskolas variation angående deras utbud av barnlitteratur. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ samt kvantitativ metodansats, där den kvalitativa delen står för en djupare analys medan den kvantitativa delen står för statistik på ett antal bilderböcker. Det har gjorts en text- och bildanalys där ett normkritiskt perspektiv har intagits där fokus är genus och kulturell mångfald. Syftet är att kritiskt granska utbudet och dess variation i hur genus och kulturell mångfald representeras i förskolans bilderböcker, om det är stereotypiskt eller normöverskridande. För att få svar på detta har en analys gjorts utifrån Nikolajevas (2017) mall om vad som är typiskt kvinnligt respektive manligt inom karaktärsdrag, samt två av Salmsons (2021) mallar som beskriver etnisk tillhörighet samt religion och tro. En egen mall har tagits fram utifrån hur Josefsson (2005) samt Yoldas (2019) beskriver vad som är typiskt kvinnligt respektive manligt i dess utseende. Resultatet visar att stereotypa böcker finns kvar men inte i lika stor utsträckning, att utbudet av normkritiska böcker inom både genus och kulturell mångfald där karaktärerna är normöverskridande börjar bli alltmer vanligt. Det visas en skillnad mellan de äldre respektive de nyare böckerna; som innefattar ett mer normkritiskt perspektiv. Karaktärer deltar numera mer på lika villkor, oavsett könstillhörighet eller kulturellt ursprung. Forskningsfrågorna har blivit besvarade på ett positivt sätt, för att utbudet av normkritiska böcker är stort och att det finns variation när det gäller genus och kulturell mångfald. / This study examines the variety and diversity of children’s literature within preschools. It is based on a methodological approach, focusing on both the quality and quantity of an assortment of picture books. Deeper analysis was used for the qualitative aspect of the books, whilst a statistical approach was taken for the quantitative side. An analysis of both text and imagery was performed, which applied a norm-critical focus on portrayals of gender and culture. In order to gain insight, an analysis based on Nikolajeva's (2017) model of typical gender traits, as well as two of Salmson's (2021) models that describe ethnicity, religion and belief was performed. Furthermore, a model of our own was developed based on how Josefsson (2005) and Yoldas (2019) describe the typical physical appearance of females and males respectively. The result shows that although stereotypical books remain, such books are no longer as prevalent as in previous findings. In addition, it is becoming increasingly common to find diverse characters appearing in the range of norm-critical books including topics of gender and culture. There is a definite distinction between the past and the modern books, revealing that the latter includes a more norm-critical perspective. Characters are now shown to participate on more equal terms, regardless of gender or cultural origin. The research questions have been answered, producing the positive finding that range of norm-critical books is now vast, and that there is good variety depicting gender and cultural diversity.

Denna studie är gjord för att skapa kunskap om hur karaktärer med funktionsnedsättning skildras i bilderböcker. Förhoppningar med studien är att visa på viktiga aspekter, men även vikten av att läsa denna genre i förskolan. Som metod har en kvalitativ analys av bild och text använts och som teoretiskt ramverk har studien utgått från crip theory. Resultatet visar att böckerna har funktionsnedsättningen som en central roll i böckernas handling, berättelserna hade inte varit desamma utan karaktärernas funktionsnedsättningar. I de flesta av böckerna skildras karaktärerna med funktionsnedsättning som annorlunda och normbrytande. I vissa fall begränsar funktionsnedsättningen de olika karaktärerna att klara av vissa saker i sin vardag. Flera av böckerna visade inte på någon social gemenskap för karaktärerna med funktionsnedsättning mer än kontakt med familjemedlemmar, då handlingen i de fallen utspelade sig i deras hem. I hemmen var karaktärerna däremot accepterade på ett helt annat sätt än när handlingen utspelar sig utanför hemmet. Studien bidrar med kunskap om hur normkritiska ämnen framställs i barnlitteratur och vad man som läsare kan möta i denna genre. Slutsatsen man kan dra av studien är vikten av att granska de böcker man väljer att läsa i förskolan, där man vill skapa inkludering och inte förstärka eventuellt utanförskap. / This study is done to create knowledge about how characters with disabilities are portrayed in picture books. The hope of the study is to show important  aspects of this genre, but also a importance of reading it in preschool. A qualitative analysis of pictures and texts have been used as a method, and the study has been based on crip theory as a theoretical framework.   The result shows that the story of the books has disability as a central role, and it would not have been the same without the characters’ disabilities. In most of the books, the characters with disabilities are portrayed as different and normbreaking. In some cases, the disability limits the characters ability to cope with certain things in their everyday life. Several books do not show any social community for the disabled characters other than with family as the action in those cases take place in their homes. The characters are accepted in a completely different way in their homes, unlike when the action takes place outside the home.   The study contributes knowledge about how norm-critical topics are presented in children’s literature and what readers can encounter in this genre. One conclusion to be drawn from the study is the importance of reviewing books chosen to be read in preschool, wanting to create inclusion and not reinforcing possible exclusion.

Engelska som skolämne behöver bemöta eleverna på ett motiverande sätt och ha ett innehåll som främjar elevernas språkförmågor så att de kan bli trygga språkanvändare på engelska i framtiden. Forskning anser att läsning är en grundläggande nyckel för att skaffa ny kunskap. Genom att använda bilderböcker i språkundervisning som ett undervisningsinstrument kan elevernas upplevelse och motivation främjas, vilket vidare kan påverka deras framtidaanvändande av målspråket. Syftet med denna studie är, för det första, att undersöka elevers upplevelse av att läraren använder bilderböcker i engelskundervisning och för det andra hur eleverna då upplever sin motivation till att lära sig engelska språket genom dessa. I studien utgår vi ifrån två frågeställningar: 1) Hur eleverna upplever engelskundervisningen genom att läraren använder engelska bilderböcker i den? 2) Hur eleverna upplever att deras motivation till att lära sig engelska språket påverkas genom att läraren använder engelska bilderböcker i undervisningen? Studien utgår ifrån en kvalitativ metod och en fenomenografisk teori där vi valt att samla indata genom semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Urvalet till studien var 7 elever som har erfarit engelskundervisning där läraren har använt engelska bilderböcker i närtid. Under studiens genomförande gick eleverna i en årskurs tre och var mellan 9 till 10 år. Analysarbetet av den insamlade data vi erhållit har utgått ifrån fenomenografiskt ramverk, vilket fokuserar på elevernas egna personliga upplevelser av fenomenet. Utifrån en fenomenografisk analysmodell i sju steg har elevernas utsagor delats in i tre övergripande beskrivningskategorier. I resultatet urskiljs tre beskrivningskategorier såsom: elevernas upplevelse, deras upplevelse av motivation och deras vision kopplat till engelskundervisning där läraren använt engelska bilderböcker. Resultatet visar att eleverna upplever klassrumsmiljön som lugnande och inspirerande när läraren använder engelska bilderböcker i engelskundervisning. De upplever att de motiveras av intresseväckande händelser i bilderboken, men också bokens rika bilder och väl avvägda text. Dessutom visar resultatet att eleverna har utvecklat en vilja och ett självförtroende att läsa en bilderbok på engelska på egen hand.

The purpose of this qualitative analysis was to research if and how gender is portrayed in picture books for children in Swedish preschools. Based on Hirdman’s gender system theory(1988, 2001) I analyzed the book characters in text and illustrations, to see if gender contracts between the sexes are visible, and what dichotomies might be challenged. A minor Swedish municipality's public library provided statistics that showed five of the most lent picturebooks by preschools in 2021. I then analyzed these books using narratology and analysis tools such as analysis questions and the concept of dichotomy. The analysis shows that gender is portrayed in a traditionally stereotypical way in every book but in varying degrees. Even in the books that don’t portray gender very clearly, it still shows, mainly through the illustration’s stereotypical gender markers such as certain clothes, colors, or attributes. The analysis portrays a gender contract between the female and male sexes in every book but in different ways and degrees. In some, it’s the hierarchy as in male superiority that shows, in others, it’s the separation of the sexes. Dichotomies between the sexes are both challenged and maintained in different ways, and female characters challenge them more often than male characters do. I conclude that picture books in Swedish preschools portray gender and gender relations in a stereotypical manner to a degree, whether it’s expressed through text, illustrations or iconotext. These findings are supported by Hirdman (1988, 2001) and previous research. / Syftet med denna kvalitativa undersökning var att undersöka hur genus porträtteras i bilderböcker för barn i svenska förskolan. Jag ville utifrån Hirdmans (1988, 2001) genussystemsteori undersöka hur bokkaraktärer framställs i text och bild, om genuskontrakt mellan manligt och kvinnligt synliggörs i böckerna, samt vilka dikotomier som eventuellt utmanas. Urvalet av bilderböcker skedde genom att stadsbiblioteket i en mindre svensk kommun tog fram statistik som visade fem av de mest utlånade bilderböckerna för barn till den valda kommunens förskolor under 2021. Jag analyserade sedan dessa böcker med hjälp av narratologin samt med analysverktyg i form av analysfrågor och begreppet dikotomi. Analysen visar att genus framställs på ett traditionellt sett stereotypt vis i samtliga böcker, men i varierande grad. Även i de böcker som inte framskriver genus tydligt så synliggörs genus ändå, framför allt genom stereotypa genusmarkörer i illustrationerna i form av vissa kläder, attribut eller färger. Genuskontraktet mellan manligt och kvinnligt framskrivs enligt analysen i samtliga böcker men olika tydligt och på olika vis, i vissa beskrivs hierarki i form av den manliga överordningen, i andra isärhållning av könen. Analysens dikotomier både utmanas och upprätthålls på olika sätt och det är fler kvinnliga karaktärer än manliga som utmanar dem. Min slutsats är att bilderböcker i svensk förskola till viss del skildrar genus och genusrelationer utifrån de stereotyper som genusteorier likt Hirdmans (1988, 2001) samt tidigare forskning visar, antingen i texten, illustrationerna eller genom ikonotexten.