Bakgrund: Bilderboken är något som finns närvarande för många barn under deras uppväxt. Simonsson (2006) hävdar att det finns ett stort behov att producera ny kunskap kring bilderboksanvändandet i förskolan. Odenbring (2015) förklarar i sin forskning att bilderböcker med karaktärer som överskrider normer har blivit allt mer framträdande. Det var därför intresseväckande att analysera bilderböcker i dagens förskola utifrån stereotypa normer och normöverskridningar. Syfte: Syfte med studien är att undersöka stereotypa normer och normöverskridningar i bilderböcker i relation till förskollärarens bokurval. Frågeställningar: Våra frågeställningar är: På vilka sätt framställs normer och normöverskridningar i de bilderböcker som läses på förskolan? Hur förklarar förskollärarna sitt bokurval utifrån stereotypa normer och normöverskridningar? Metod: Bilderboksobservation utfördes för att fastställa tre förskolors bokutbud. Bilderboksanalys utfördes på sex bilderböcker. Nikolajevas (2004) abstrakta schema för manligt och kvinnligt användes för att synliggöra stereotypa normer och normöverskridningar i bilderboken. Intervju med fyra förskollärare genomfördes för att fastställa medvetenheten om stereotypa normer och normöverskridningar i förskolan. Resultat: Bilderböckerna i deltagande förskolor för studien erbjöd barnen både stereotyp och normöverskridande barnlitteratur. Intervjuerna visade att förskollärarnas bokurval styrdes av barnens behov, tematiskt arbete och eget intresse. Normöverskridningar var ingen faktor som styrde bokurvalet. Samtliga förskollärare bekräftade att bokbussen fanns tillgänglig att ta kontakt med för att specificera sitt bokurval.

abstract: There are few studies on parents' perspectives on multicultural literature. Most studies on Korean American children's literature have relied on the researchers' content analysis of the books, rather than readers' responses to them. To fill this gap, this study sought to understand the Korean/Korean American parents' perspectives on Korean American children's literature by examining their responses to seven picture books on Korean American children. Data were collected for this qualitative study by interviewing ten Koreans/Korean Americans, twice. The first interview focused on stories about their immigration to the U.S., involvement with their children's reading, and experiences reading books related to Korea or Koreans published in the U.S. The second interview focused on their responses to seven Korean American children's literature books. The interviews were recorded, transcribed, coded, and analyzed. The parents' responses, which were infused with their personal, social, and cultural marks, focused on five themes: (a) use of Korean names without specific cultural description, (b) misrepresentation of Korean/Korean American experiences, (c) undesirable illustrations, (d) criteria for good Korean American children's literature, and (e) use of Korean words in English books. The parents' stories about their involvement with their children's reading suggest that to promote multicultural literature, libraries or schools should offer lists of multicultural literature. The parents' responses showed concern about stereotypical images of Korea or Korean American in the U.S. media that often get transferred to stories about Korean Americans in Korean American children's literature. This study confirms the importance of editors and reviewers, who are knowledgeable about the Korean culture and Korean American experience. It also suggests that more books with varied images of Korean Americans, and more stories about Korean Americans children's authentic experiences are necessary in order to represent the complexity and divergence within Korean people and the Korean American culture. / Dissertation/Thesis / Ph.D. Curriculum and Instruction 2013

The purpose of the study is to investigate the picture book preferences of grade four Aboriginal students, to discover what books have the greatest appeal and to determine which specific factors influence their choices. The study took place at an inner city elementary school with a high population of Aboriginal students located in the heart of the Canadian prairies. Experienced educators know that the majority of Aboriginal chidlren come to school with little or no exposure to books. Studies have shown that the ability or lack of ability to read at grade level is a strong indicator of future academic success. Teachers and librarians have little information available to assist them in choosing literature that will be of interest to Aboriginal students and motivate them to read and through practice improve their reading skills. Provincial governments are looking for research that addresses the needs of this growing population. Twelve grade four Aboriginal students participated in the study, seven boys and five girls. The students viewed forty-five books that were divided into three sets of fifteen and chose one book from each set to read and respond to through writing and/or drawing. After the book selection and response sessions were complete, the researcher interviewed each child to determine the one book they would most want to take home. The study concludes that: 1) Students preferred to read picture books portraying Aboriginal characters that reflected their own image; 2) Students transposed the urban and rural settings in the Aboriginal books to make relevant connections with their lives; 3) Aboriginal books portraying Aboriginal characters was the genre with the greatest appeal; 4) Students preferred vivid realistic illustrations; 5) Students background experience frequently determined their preferences in books and also increased their motivation to read; 5) Realistic pictures with minimal amounts of text held great appeal for boys selecting information books. It is hoped that the study will assist teachers and librarians in selecting literature that will be of interest to Aboriginal students encouraging them to read more and by improving their reading skills raise the level of their general academic achievement. / Education, Faculty of / Language and Literacy Education (LLED), Department of / Graduate

No description available.

No description available.

The purpose of this study was to fill gaps in the research to determine if picture books in the high school classroom can enhance student writing especially with word choice, sentence fluency, and conventions. Previous research has not fully considered employing picture books as mentor texts to examine writing traits in the high school Language Arts classroom. The population was 12 participants from two low track English 10 Reading classes. Six participants were identified from each class as low, medium, or high-performing students based on an informal narrative writing activity. This study employed an action research methodology (Sagor, 2000). Students were taught from an inquiry-based approach as the teacher read aloud each book, and asked students what they noticed. Students reviewed the picture books to guide them as they were challenged to improve their writing. Findings from the study illustrate that picture books as mentor texts can help secondary students of all ability levels improve their word choice, sentence fluency, and conventions in narrative writing as measured by a writing trait rubric created by Vicki Spandel and adapted by Jim Burke. Picture books were tools that helped students think and act like writers. Conclusions also highlighted the lack of word choice and sentence fluency instruction in the students' formative years. This study shed light on the abstract nature of sentence fluency, and an effective way to mitigate this problem. This study provided a new angle with which to teach the writing traits through narrative composition instruction, and teacher modeling. Further, this study adds to the literature of effective high school instruction as picture books as mentor texts are less common in the high school English Language Arts classroom.

Hållbar utveckling är ett nytillkommet begrepp i förskolans reviderade läroplan. En vanlig kategorisering är att dela in begreppet i ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Eftersom hållbar utveckling kan ges olika tolkningar kan det vara svårt som pedagog att veta hur det ska komma till uttryck i förskolans undervisning. Bilderböcker är en del i förskolans verksamhet och denna studies syfte är att med hjälp av diskursanalys studera hur hållbar utveckling görs i några utvalda bilderböcker. Först framförs tidigare forskning på området hållbar utveckling i skola/förskola och studier kring att arbeta med bilderböcker som en del i ett lärande om hållbar utveckling. Genom Macnathens diskursanalytiska verktyg analyserades 15 bilderböcker, 9 där den ekologiska aspekten av begreppet framträder och 6 med fokus på den sociala aspekten. Den ekonomiska valdes bort på grund av studiens begränsade omfång. Med analysen ville jag ta reda på vilka diskurser som kommer till uttryck i dessa böcker. Den syftade även till att undersöka vilka av Öhmans och Östmans definierade undervisningstraditioner som framträdde i böckerna, samt hur ansvar fördelades i diskurserna. Studiens slutsats är att det i böckerna framträder olika diskurser om hållbar utveckling och att böckerna som kategoriserades inom den ekologiska dimensionen i större utsträckning gav uttryck åt ett normativt perspektiv, medan de sociala lutade mer åt det pluralistiska hållet. Barnen är de som i diskurserna ges ansvar till att göra världen mer hållbar.

Abstract Studiens syfte var att undersöka vilka världar som konstrueras i tre stycken populära bilderböcker för barn. Ämnet valdes med grund i reflektioner om böcker för barn. I förskolan finns en uppsjö av bilderböcker presenterade för barn. Som verksam inom förskolan har jag genom åren läst otaligt många böcker, äldre som nya, långa som korta berättelser. Jag har dock uppmärksammat att bilderna är av stort intresse, barnen ställer frågor, tycker till och betraktar gärna bilderna flertalet gånger. Detta väckte frågor som exempelvis vad för slags bilderböcker erbjudes barn i förskolan och vad kan möjligtvis bilderna i böckerna generera till barn?Med kvalitativ metod, närmre bestämt en semiotisk bildanalys analyserades således studiens tre bilderböcker ur dels bildernas grundbetydelse, denotativa följt utav bildens bibetydelse, konnotativa (Nordström, 1986). Uppsatsens teoretiska perspektiv är byggt på socialkonstruktionism, med detta menas bland annat att vi människor konstruerar världen med hjälp av olika kategorier vi skapat tillsammans (Whinter Jørgensen & Philips 2000). Arbetsmetoden för att besvara studiens syfte var således att genom en semiotisk bildanalys granska vilka sociala konstruktioner och världar populära bilderböcker för barn innehåller. Studiens resultat mynnade ut i att bilderböckernas världar präglades av vuxen och barn relationer i avskalade, plottriga och varma hem. Barnen framställs som själviska, bestämda och osäkra. Vuxna framställs som osjälviska, tålmodiga samt omhändertagande. Sammantaget resulterade detta i att böckernas sociala konstruktioner bland annat var av tålamod, missnöje, godhet, makt, besvikelse och glädje.

No description available.

Guided by the importance of children's voices and perspectives, this study aims at finding the immigrant children's perspectives of books that share stories of early school experiences of immigrant children. Before working with children, there was a careful selection process and analyzing of the three picture books chosen for the study using critical content analysis and childism lenses. The participants are three Arab immigrant children at the age of 6 who are bilingual and attended school in the U.S for one year, at least. With acknowledgement to reader-response theory, the data collection process started with an introductory home visit, followed by three individual interactive read-aloud sessions using interviews, audio records, and observations. The data collection involved field notes of non-verbal responses of the participants and these notes supported analysis of the eight transcripts. Thematic analysis is used in analyzing the data of each story, followed by identifying finding themes across all three stories. The seven themes found across all three stories are discussed in the final chapter and include: Children can have empathy for characters, understand social injustices in the stories, be agents to change injustice in the stories, and are curious about different cultures. The children's personal stories shared during this research are the most valuable outcome because they reflect the real experiences of those most affected by the research topic. The study also explains how listening to immigrant children's personal stories is an act that supports justice and helps to fight against any kind of prejudice those children might face. The study emphasizes that children have the ability to engage in sophisticated conversations about themselves and their life experiences through the use of appropriate tools combined with believing in the children's rights.