Syftet med detta examensarbete är att effektivisera monteringsprocessen genom att hitta en lämplig produktionslayout i den gemensamma monteringsavdelningen. Rapporten bygger på följande frågeställningar: 1. Hur fungerar den befintliga produktionslayouten för de fyra olika teamen? 2. Vilken/Vilka kriterier kan påverka effektiviteten i den gemensamma monteringsavdelningen? 3. Hur ser ett förslag till en ny produktionslayout ut som tar hänsyn till dessa kriterier? Frågeställningarna besvaras med hjälp av en fallstudie som gjordes på företaget. Data samlades in genom intervjuer med berörd personal inom det undersökta området och observationer gjordes i produktionslokalen. Studier av grundläggande teorier inom produktionslogistik bygger ett teoretiskt ramverk för hela rapporten och ger stöd till genomförandet av projektet. I undersökningen studeras plockningsprocess och omställningsprocess extra noggrant för att kunna minska tidsåtgången för dessa arbeten. Resultatet visar att Garo har lagt upp sina produktionsresurser på ett sätt så att det blir smidigt för montörer att genomföra sitt arbete. Företaget producerar en stor mängd varianter för att tillfredsställa marknadens efterfrågan. Orderkvantiteterna är oftast små och monteringen sker antingen mot lagerorder eller mot kundorder. Ca 50% av produktionen sker mot kundanpassade ordrar. Enligt observationer är den befintliga produktionslayouten i de fyra monteringsteamen av den cellbaserade typen, där varje arbetsbänk motsvarar en produktionscell. Enligt teorin av de sju produktionssystemen skall denna layout passa utmärkt för företags verksamhet med hänsyn till sina omväxlande produktmodeller och rekommenderas därför att behållas. Anledningen till att den inte bidrar till den önskade effektiviteten i monteringsteamen är att det har funnit slöserier som genereras av icke värdeskapande aktiviteter i arbetsprocessen. De största slöserierna identifierats i monteringsprocessen är väntan, onödigt lager och onödig transport. För att öka effektiviteten i monteringsteamen måste företaget eliminera slöserierna genom att:  Effektivisera plockningen  Skapa bättre flexibilitet på arbetsbänkarna  Rationalisera efterarbete i omställningen

Syftet med studien är att undersöka plockningsprocessen hos DSV Solutions i Norrköping och ta fram rekommendationer hur om hur plockningsprocessen kan tidseffektiveras. För att undersöka plockningsprocessen används observationer, tidsstudie, intervju och en workshop. Eftersom det finns effektiviseringspotential i plockningsprocessen är det viktigt att identifiera vilka aktiviteter som är värdeskapande och icke-värdeskapande. Om de icke-värdeskapande aktiviteterna kan minskas och lämna större plats åt de aktiviteter som skapar ett värde kan plockningsprocessen bli effektivare. Resultaten från tidsstudien indikerar på att en stor del av den tid som läggs på att plocka en order går åt till att utföra de icke-värdeskapande aktiviteterna "Transport" och "Övrig plockning". Transporten står för nästan 30 % och den övriga plockningen för cirka 15 % av den totala tiden för en order. Dessa aktiviteter bör tidsreduceras eftersom de inte tillför något värde till tjänsten som DSV erbjuder. De förbättringsförslag som läggs fram i denna studie är att DSV bör förändra plockslingan. Plockslingan bör bli mer sammanhängande och tunga produkter borde placeras tidigt plockslingan.

Med denna rapport vill författarna för detta examensarbete redogöra för hur ett tillverkande företag skulle kunna använda digitala verktyg vid deras inlagring och plockning. Författarna har tittat och även presenterat olika lösningar för att kunna få in digitala hjälpmedel i företagets dito hantering. Syftet med denna studie är att undersöka hur digitala verktyg skulle kunna användas för att effektivisera hanteringen vid inlagringen och vid plockningen. Det här är en studie som har utförts på de Amerikanskägda företaget CrossControl i Alfta som med sin huvudinriktning tillverkar el och elektronikprodukter till fordon och maskiner. CrossControl har använts för att analysera och jämföra resultatet i förhållande till tidigare forskning inom området. Datainsamlingen skedde genom intervjuer, observationer och via deras hemsida. Enheterna plockning samt inlagring visar på att ett införande av digitala verktyg skulle vara lämpliga, då det tidigare har lagts fokus från företagets sig på att digitalisera produktionen. Då företag idag bör lägga stort fokus på att vara flexibla och kunna anpassa sig efter kundens efterfrågan är digitaliseringen ett viktigt begrepp. Digitalisering handlar om att transformera information från det analoga tillståndet till det digitala. Detta kan ske med hjälp av olika slags digitala verktyg t.ex. RFID (Radio Frequency Identification), streckkod, QR-kod eller mobila enheter. RFID handlar om att data skickas från en tagg till en läsare med elektroniska signaler. Detta gör att gods inte behöver matas in för hand i datorsystemet hos företag. Streckkod är en serie av varierande svarta och vita ränder som bildare ett mönster som läses av med hjälp av en scanner. Streckkod har en globaliserad standard och har funnits under en väldigt lång tid ute bland företag. QR-kod står för quick response och har fått sitt namn efter den korta avläsnings tid som krävs för att registrera koden. QR är till skillnad från streckkoden tänkt att läsas av som en bild. Mobila enheter har introducerats i industrin för att effektivisera samt underlätta arbetet för operatörerna. De skapar en möjlighet för operatörerna att koppla samman sig med flera olika system samtidigt och kommunicera. Genom att analysera och jämföra de olika digitala verktygen utifrån teorin samt fallföretagets förutsättningar har författarna kommit fram till att RFID är det mest lämpliga identifieringssystemet. / The authors of this report want to explain how a manufacturing company could use digital tools in their storage and picking. The authors have analyzed and compared different solutions to be able to bring in digital aids in the company's storage and picking. The purpose of this study is to investigate how digital tools could be used to streamline the handling of storage and picking. This is a study conducted at the American-owned company CrossControl in Alfta, which has their main focus to manufacture electrical and electronic products for vehicles and machines. CrossControl have been used to analyze and compare the results in relation to previous research in the field. The data collection was through interviews, observations and via their website. The units picking and storing indicate that the introduction of digital tools would be appropriate, as the focus of the company was previously focused on digitizing production. As companies today focus more on being flexible and able to adapt to customer demand, digitization is an important concept. Digitization is about transforming information from the analogue state to the digital. This can be done using various digital tools e.g. RFID (Radio Frequency Identification), barcode, QR-code (Quick Response), or mobile devices. RFID is about sending data from a tag to a reader with electronic signals. This means that newly arrived material doesn’t need to be handed in manually by the computer system of companies. Barcode is a series of varying black and white stripes that form a pattern that is scan by a scanner. Barcode has a globalized standard and has been in the business for a very long time. QR code stands for quick response and has been named after the short reading time that requires registering the code. QR is unlike the barcode intended to be read as an image. Mobile devices have been introduced in industry to streamline and facilitate the work of operators. They create an opportunity for operators to connect with multiple systems simultaneously and communicate. By analyzing and comparing the various digital tools based on the theory and the circumstances of the case company, the authors have found that RFID is the most appropriate as an identification system.

<p>This study has been assigned by Bengt Hellman who works at the logistic department at IKEA Torsvik just outside of Jönköping. The task has been to develop a new picking strategy for the Oversize area in the CDC-Warehouse. The reason why IKEA wants a new strategy is because they want to minimize the route length for the forklifts when collecting the orders.</p><p>By evaluating the current strategies on other areas in the CDC-storehouse, study literature within this subject and look at restrictions for the storing of goods, we have analyzed how the Oversize area works today. We compared the gathered information, to how it should be done according to the literature to be able to work out a new functional strategy.</p><p>Today, IKEA does not have a working strategy for the oversize area because of lack of time and because all the power has been put on other areas were sales rates are currently higher. This have led to lack of organisation at the Oversize area and items are just put were there is space without first analysing were it should be placed.</p><p>The strategy that we have worked out and introduced to IKEA builds on easiness of understanding the layout, the employees shall know why an item is placed where it is. We have also analyzed which items that are frequently ordered with each other. We have put weight on trying to keep those items as close as we can to minimize the route length for the forklifts. To help IKEA with reorganizations in the future we have made it as easy as we could to move high- and low frequently items around and also introducing new articles in the storehouse, this by the reason that sales rate can change drastically when a new sales campaign is initiated by IKEA</p> / <p>Detta examensarbete är utfört på önskemål av Bengt Hellman som arbetar på logistikavdelningen på IKEA Torsvik utanför Jönköping. Arbetet har gått ut på att ta fram ett nytt förslag på hur de skall placera sina artiklar på plocknivå (vad IKEA kallar för mappning) inne på Oversize avdelningen på IKEA:s CDC-lager. Anledningen till detta är att IKEA vill minska sina körsträckor för plockarna inne på lagret och därmed öka effektiviteten.</p><p>Genom att studera befintliga mappningsstrategier som redan finns på övriga avdelningar på CDC-lagret, litteraturstudier och titta på vilka begränsningar som finns inne på lagret så har vi analyserat nuläget mot teori för att sedan kunna ta fram en ny strategi för hur en fungerande mappning skulle kunna se ut.</p><p>I dag så finns det inte någon väl utarbetat strategi för mappningen på Oversize avdelningen, detta på grund av att andra avdelningar prioriterats på grund av att de säljer mycket mer i dagsläget. Detta har även medfört att den huvudsakliga uppdelning som fanns tidigare på Oversize avdelningen med affärsområden har fått stå åt sidan på grund av tidsbrist och artiklar har placerats in där det finns plats istället för att analysera var de kan placeras bäst.</p><p>Det nya förslaget som vi presenterar för IKEA bygger på att det skall vara enkelt att förstå layouten, plockarna skall veta varför en artikel finns där den finns. Vi har även tagit stor hänsyn till vad som säljs med vad och försökt placera dessa artiklar i närheten av varandra för att på så sätt minska körsträckorna. Vi har även haft i åtanke att det skall vara enkelt att placera om hög och lågfrekventa artiklar samt nyheter inne på lagret då försäljningsvolym påverkas väldigt mycket utav olika kampanjer som IKEA har.</p>

This study has been assigned by Bengt Hellman who works at the logistic department at IKEA Torsvik just outside of Jönköping. The task has been to develop a new picking strategy for the Oversize area in the CDC-Warehouse. The reason why IKEA wants a new strategy is because they want to minimize the route length for the forklifts when collecting the orders. By evaluating the current strategies on other areas in the CDC-storehouse, study literature within this subject and look at restrictions for the storing of goods, we have analyzed how the Oversize area works today. We compared the gathered information, to how it should be done according to the literature to be able to work out a new functional strategy. Today, IKEA does not have a working strategy for the oversize area because of lack of time and because all the power has been put on other areas were sales rates are currently higher. This have led to lack of organisation at the Oversize area and items are just put were there is space without first analysing were it should be placed. The strategy that we have worked out and introduced to IKEA builds on easiness of understanding the layout, the employees shall know why an item is placed where it is. We have also analyzed which items that are frequently ordered with each other. We have put weight on trying to keep those items as close as we can to minimize the route length for the forklifts. To help IKEA with reorganizations in the future we have made it as easy as we could to move high- and low frequently items around and also introducing new articles in the storehouse, this by the reason that sales rate can change drastically when a new sales campaign is initiated by IKEA / Detta examensarbete är utfört på önskemål av Bengt Hellman som arbetar på logistikavdelningen på IKEA Torsvik utanför Jönköping. Arbetet har gått ut på att ta fram ett nytt förslag på hur de skall placera sina artiklar på plocknivå (vad IKEA kallar för mappning) inne på Oversize avdelningen på IKEA:s CDC-lager. Anledningen till detta är att IKEA vill minska sina körsträckor för plockarna inne på lagret och därmed öka effektiviteten. Genom att studera befintliga mappningsstrategier som redan finns på övriga avdelningar på CDC-lagret, litteraturstudier och titta på vilka begränsningar som finns inne på lagret så har vi analyserat nuläget mot teori för att sedan kunna ta fram en ny strategi för hur en fungerande mappning skulle kunna se ut. I dag så finns det inte någon väl utarbetat strategi för mappningen på Oversize avdelningen, detta på grund av att andra avdelningar prioriterats på grund av att de säljer mycket mer i dagsläget. Detta har även medfört att den huvudsakliga uppdelning som fanns tidigare på Oversize avdelningen med affärsområden har fått stå åt sidan på grund av tidsbrist och artiklar har placerats in där det finns plats istället för att analysera var de kan placeras bäst. Det nya förslaget som vi presenterar för IKEA bygger på att det skall vara enkelt att förstå layouten, plockarna skall veta varför en artikel finns där den finns. Vi har även tagit stor hänsyn till vad som säljs med vad och försökt placera dessa artiklar i närheten av varandra för att på så sätt minska körsträckorna. Vi har även haft i åtanke att det skall vara enkelt att placera om hög och lågfrekventa artiklar samt nyheter inne på lagret då försäljningsvolym påverkas väldigt mycket utav olika kampanjer som IKEA har.

Titel: Brister och åtgärder i produktionsprocessen i en distributionscentral - En fallstudie på Staples AB i Växjö Författare: Melita Gredelj &amp; Emine Sadikaj Handledare: Hana Hulthén Examinator: Peter Berling Bakgrund: Den mest tids- och arbetskraftintensiva processen i lagret är plockprocessen, vilket omfattar hämtning av objekt från lagerplatser för att uppfylla kundorder. Plockprocessen står även för en stor del av lagrets kostnader och det är därför viktig att undersöka den för att öka effektiviteten i organisationen. En stor del av den kostnaden går till arbetskraften som arbetar med detta manuellt. Det finns idag idag stor potential för att göra denna process mer automatiserad.   Syfte: Studiens syfte är att visa vilka åtgärder det finns till brister inom manuella samt automatiserade plockprocesser inom företag som levererar kontorsmaterial.   Genomförande: Den genomförande studien är en fallstudie på Staples. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer på Staples men även genom enkäter som besvarats av Atea och Office Depot. Målet med studien har varit att ta reda på vilka brister som finns i en plockprocess och hur dessa kan åtgärdas.   Slutsats: Ett företag som levererar kontorsmaterial kan effektivisera sin plockprocess och åtgärda sina felplock genom att använda sig av automatiserade lösningar, så som WMS. Detta hjälper dessa företag att integrera sina system vilket kommer att stödja det dagliga lagerarbetet genom att exempelvis visa information i realtid av vad som finns i lagret och vart det är placerat. Genom att ha detta system behöver inte lagerarbetare plocka efter minne eller erfarenheter utan de kan hela tiden förlita sig till systemet. Genom att implementera detta kan kostnaderna minska kraftigt.   Nyckelord: Logistik, Lager, Automatiserat lager, Manuellt lager, Plockprocessen, Plockning, WMS, Manuella brister, Automatiserade brister / Title: Shortcomings and measures in the production process in a distribution center - A case study at Staples AB in Växjö Authors: Melita Gredelj &amp; Emine Sadikaj Tutor: Hana Hulthén Examiner: Peter Berling   Background: The most time- and labor-intensive process in the warehouse is the picking process, which includes retrieving objects from storage locations to fulfill customer orders. The picking process also accounts for a large part of the warehouse's costs and it is therefore important to examine it to increase the efficiency of the organization. Much of that cost goes to the workforce who works with this manually. Today, there is great potential for making this process more automated.   Purpose: The aim of the study is to show what measures are available for deficiencies in manual and automated picking processes within companies that supply office supplies.   Method: The implemented study is a case study at Staples. Data has been collected through semi-structured interviews at Staples but also through questionnaires that were answered by Atea and Office Depot. The aim of the study has been to find out which shortcomings exist in a picking process and how these can be fixed.   Conclusions: A company that supplies office supplies can streamline its picking process and fix its picking error by using automated solutions, such as WMS. This helps these companies integrate their systems, which will support the daily inventory work by, for example, displaying real-time information of what is in the warehouse and where it is located. By having this system, warehouse workers do not need to pick by memory or experience, and they can always rely on the system. By implementing it, costs can decrease sharply.   Keywords: Logistics, Warehouse, Automated Warehouse, Manual Warehouse, Picking Process, Picking, WMS, Manual Shortcomings, Automated Shortcomings

Lagerhantering avser aktiviteter som mottagning av varor, inlagring, lagring, orderplockning, omlagring, sortering och frakt. Enligt tidigare studier, av bland annat Drury (1988), uppstår 55% - 60% av lagrets kostnader i orderplockning och omlagring. Idag finns teorier och modeller om hur lagerhantering kring orderplockning och omlagring kan optimeras. Dock behandlas bulklager sällan i forskning eller litteratur. Detta arbete hade således i syfte att undersöka vedertagen teoris anpassningsförmåga på en verksamhet med bulklager. Studien har uppfyllt syftet genom en fall- och litteraturstudie med både kvalitativa och kvantitativa tillvägagångssätt i form av intervjuer och observationer. Lagerutformning och lagerstyrning kan med fördel ses som grundläggande metoder som förutsätter effektivitetsutveckling inom plockning och omlagring i bulklager. Metoder som MUDA och 5S skapar förutsättningarna att identifiera, upprätthålla och genomföra effektivitetsförbättringar.  De vedertagna metoderna som studerats kunde genom observation och intervju konstateras som implementerbar eller icke implementerbar. Som sammanfattning kunde en övergripande mall av metoderna sammanställas där det gemensamt och separat kunde bidra till effektivisering. Fallföretaget kunde förses med förbättringsförslag som rekommenderas att införas i både mindre etapper och under större, mer omfattande projekt. / Inventory management refers to activities such as receiving goods, storing, in storage, order picking, rearranging, sorting and shipping. According to previous studies, by Drury (1988), 55% - 60% of the warehouse costs incur in order picking and rearrangement. Today there are theories and models on how inventory management around order picking and rearrangement can be optimized. However, bulk stocks are rarely addressed in research or literature. Thus, this work was aimed at examining the adaptive theory of customary methods in a business with bulk storage. The study has fulfilled its purpose through a case and literature study with both qualitative and quantitative approaches in the form of interviews and observations. Inventory design and inventory control can advantageously be seen as basic methods that require efficiency development in picking and rearranging in bulk storages. Methods such as MUDA and 5S create the conditions for identifying, maintaining and implementing efficiency improvements. The customary methods studied could, through observation and interview, be found to be implementable or non-implementable. In summary, an overall template of the methods could be compiled where they could jointly and separately contribute to efficiency improvements. The studied company could be provided with improvement proposals that are recommended to be introduced in both smaller stages and during larger, more extensive projects.