Bakgrund: Podcasten är ett färskt tillskott till nuvarande marknadsföringsmedier och har påkort tid visat stor potential inom marknadsföringskommunikation. Den lågaproduktionskostnaden och enkelheten attraherar annonsörer som vill skapa riktad reklam tillsina kunder. De flesta marknadsförare är överens om att det bästa sättet att göra reklam i enpodcast är genom sponsring. Hur konsumenter uppfattar denna typ av reklam är dock oklartdå tidigare studier har adresserat mer traditionella medium. Syfte: Vi vill skapa en förståelse för hur konsumenter uppfattar sponsormeddelanden i enpodcast samt vilket presentationssätt de tycker är bäst. Genomförande: För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ undersökning genomförts.Vi har valt att intervjua åtta personer i åldrarna 21-29 år som finns i våra bekantkretsar. Dehar alla lyssnat på en podcast vid mer än ett tillfälle och några är regelbundna lyssnare. Resultat: Vår undersökning visar blandade känslor angående attityd till reklam i podcasts. De två viktigaste komponenterna har visats vara sättet sponsormeddelandet presenteras påoch lyssnarens relation till talaren. Respondenterna är överens om att den typ av sponsringsom inte uppfattas som reklam och skiljer sig mest från traditionell reklam är bäst. De menarockså att deras intresse för talaren har stor påverkan på hur trovärdig och intressant reklamenär. Majoriteten av våra respondenter påpekar att de ogillar reklam, men att reklamen i podcastär att föredra framför reklam i andra medium. En intressant upptäckt med undersökningen äratt sponsormeddelanden som anses vara störande fastnar bäst på minnet. / Background: The podcast is a recent addition to existing marketing mediums and has showngreat potential in the area of marketing communications. Its low production cost andsimplicity attracts advertisers who wish to create targeted advertising for their customers.Most marketers agree that sponsoring is the best way to distribute advertising trough apodcast. How consumers perceive this kind of advertising is not well-known since formerstudies have focused more traditional mediums. Purpose: We wish to create an understanding of customer perception concerning advertisingin podcasts and what they believe is the best way to present a sponsor message. Implementation: To fulfil our purpose we have chosen to use a qualitative approach. We have decided to interview eight people aged 21-29 from our known circuits. They have alllisten to a podcast more than once and some are regular listeners. Result: Our survey shows mixed feelings concerning the attitude towards advertising inpodcasts. The two most important components have shown to be the way the message ispresented and the listeners´ relation to the speaker. The respondents agree that the kind ofsponsoring they prefer is the one they don’t perceive as advertising and differs most fromtraditional advertising. They also mean that their interest for the speaker has great effect onthe levels of credibility and interest of the advert. The majority of our respondents say theydon’t like advertising, but that the advertising in podcasts is preferable compared toadvertising in other mediums. An interesting discovery with our survey is the fact thatsponsor messages that are perceived as annoying are most memorable

Made available in DSpace on 2014-12-17T14:36:32Z (GMT). No. of bitstreams: 1 EugenioPAF_TESE.pdf: 2090946 bytes, checksum: 37a2d54066d1f6e1b6893f045caece91 (MD5) Previous issue date: 2013-02-18 / Coordena??o de Aperfei?oamento de Pessoal de N?vel Superior / This thesis aims to build a panoramic analysis with the intention of providing the theoretical initial a thought articulated educational of podcast, a technology orality distributed demand. This joint search considering the various spheres that educational technology in Brazilian use, both in school and non-school contexts, including scenarios and distance. This study unites questions addressed piecemeal in the area to new perspectives about the podcast, in order to characterize its nature, examining such technology from a perspective of educational technology itself, as well as unveiling its main potentials and implications. The survey was conducted from the combined use of quantitative and qualitative categories, with emphasis on the last one. The method of participant observation was followed by immersion of the researcher in the audience groups of Brazilians podcasts. Data collection with sources held in non-school contexts, from a look at targeted interactions given the blogs of Brazilian productions, as well as from open-ended interviews with producers - made online - besides giving themselves from the hearing itself about five hundred podcasts of Brazil. In the school context, the research focused on a literature review of the literature of the study area. Were added to the corpus described statistics derived mainly from "Podpesquisa 2009," Numerical major survey on the use of podcasts in Brazil. The articulation and analysis of the collected data, we used the concept of Education Paulo Freire (1971, 1987), so that, understanding it as synonymous to communication - understood this concept in Freire - were able to reveal the various ramifications educational podcast Brazilian atmosphere permeated by a dialogic between its participants. Moreover, the ideas of C?lestin Freinet (1998) about the cooperation, while education practice, conducted the analyzes productive technology addressed in this work. The philosophical thought of Andrew Feenberg (2003) on the notion of "technologies" buoyed technological design elaborate. Such consideration provided the foundation for the reflections and proposals offered in this study, which, in the characterization of the oral nature of the podcast - especially their version for the deaf - appropriated the placements Luis Antonio Marcuschi (2001) about the relationship between orality and writing. In addition to these references, several other authors were considered, dealing with issues that pervade the theme here delimited, contemplating discussions on topics such as educational interest, online production, inclusive education, among other aspects. At the end, there was the podcast as a technology, while still reproducing social asymmetries Brazilian fairly directed at promoting mitigations hierarchical and open production in digital orality promotes. In view of its technical and educational implications in national use, the technology study has revealed potential relevant to the sophistication of teaching practices with orality, in various contexts, and proved adequate to serve as a motto to the revision of school practices, to even the very role of the school. This, by the prospects unveiled here, can, through the podcast, mitigate their questions reproductivist to constitute themselves as under privileged communication, boosted by critical rescue and sophistication of management through the most basic education component: speech / Esta tese busca construir uma an?lise panor?mica com a inten??o de prover as bases te?ricas iniciais a um pensamento educativo articulado do podcast, tecnologia de oralidade distribu?da sob demanda. Tal articula??o busca considerar as diversas esferas educativas daquela tecnologia em exerc?cio no Brasil, tanto em contextos escolares quanto n?o escolares, abrangendo cen?rios presenciais e a dist?ncia. Para isso, o estudo une quesitos abordados de modo fragmentado na ?rea a novas perspectivas acerca do podcast, a fim de caracterizar sua natureza, examinando tal tecnologia a partir de uma ?tica pr?pria da tecnologia educacional, bem como desvelando suas principais potencialidades e implica??es educativas. A pesquisa foi realizada a partir do uso conjunto das categorias quantitativa e qualitativa, com ?nfase nesta ?ltima. O m?todo de observa??o participante foi seguido atrav?s da imers?o do pesquisador nos grupos de audi?ncia de podcasts brasileiros. A coleta de dados junto ?s fontes realizou-se, em contextos n?o escolares, a partir de um olhar direcionado ?s intera??es dadas nos blogs das produ??es brasileiras, bem como a partir de entrevistas semiabertas com produtores - feitas on-line -, al?m de dar-se a partir da pr?pria audi??o de cerca de cinco centenas de podcasts brasileiros. J? no ?mbito escolar, a pesquisa centrou-se em um levantamento bibliogr?fico da literatura da ?rea em estudo. Somaram-se ao corpus descrito, estat?sticas oriundas, principalmente, da Podpesquisa 2009 , principal levantamento num?rico acerca do uso de podcasts no Brasil. Na articula??o e an?lise dos dados colhidos, utilizou-se da concep??o de Educa??o de Paulo Freire (1971; 1987), de tal modo que, entendendo-a como sin?nima ? comunica??o - esta entendida na conceitua??o freireana -, puderam-se revelar as diversas ramifica??es educacionais do podcast brasileiro, permeado por uma atmosfera dial?gica entre seus participantes. Al?m disso, as ideias de C?lestin Freinet (1998) acerca da coopera??o, enquanto pr?tica de educa??o, conduziram as an?lises produtivas da tecnologia abordada no presente trabalho. Por sua vez, o pensamento filos?fico de Andrew Feenberg (2003) sobre a no??o de tecnologias balizou a concep??o tecnol?gica elaborada. A referida considera??o propiciou o alicerce para as reflex?es e proposi??es oferecidas neste estudo, o qual, na caracteriza??o da natureza oral do podcast - em especial de sua vers?o para surdos -, apropriou-se dos posicionamentos de Luis Ant?nio Marcuschi (2001) acerca da rela??o entre oralidade e escrita. Al?m desses referenciais, diversos outros autores foram considerados, versando sobre assuntos que perpassam a tem?tica aqui delimitada, contemplando discuss?es sobre temas como interesse educativo, produ??o on-line, educa??o inclusiva, entre outros aspectos relacionados. Ao final, observou-se o podcast como uma tecnologia, embora ainda reprodutora das assimetrias sociais brasileiras, bastante direcionada ? promo??o de atenua??es hier?rquicas e produ??o aberta na oralidade digital que promove. Em vista de seus aspectos t?cnicos e implica??es educacionais no uso nacional, a tecnologia em estudo revelou possuir potencialidades relevantes ? sofistica??o das pr?ticas educativas com oralidade, nos mais diversos contextos, bem como se mostrou adequada a servir de mote ? revis?o das pr?ticas escolares, at? mesmo do pr?prio papel da Escola. Esta, pelas perspectivas aqui desveladas, pode, por meio do podcast, atenuar seus quesitos reprodutivistas a fim de constituir-se como ?mbito privilegiado de comunica??o, potencializada pelo resgate cr?tico e sofistica??o do manejo do meio mais basilar da educa??o: a fala

Background: Podcasts are an emerging medium with a steadily growing audience, which is particularly popular among younger generations. This makes them a promising advertising tool that companies can use to reach potential target groups. Therefore, it is crucial to understand how to successfully reach the audience through podcast advertising. Specifically, the listener’s perception of the advertisement and the design of the advertisement are relevant factors. The current market situation with its strong competition calls for special measures, such as celebrity endorsements. People often imitate celebrities and rely on their recommendations. This study applies the concept of celebrity endorsement to podcast advertising as a relationship develops between the listener and the podcast hosts. The host becomes a trusted and valued person to their audience during podcast consumption, which can have a significant impact on the listenership. Purpose: Only a limited number of prior studies did research on the podcast listener’s perception of podcast advertising. Additionally, there is a lack of understanding about the specific design elements of podcast advertising that lead to positive outcomes. Furthermore, there is a gap in academic literature when it comes to exploring the host-listener relationship within the context of podcast advertising. Consequently, the purpose of this study is to investigate how individuals perceive podcast advertising, identify the key design elements that contribute to positive podcast advertising effects, and comprehend the role and influence of podcast hosts in podcast advertising. Method: To achieve this purpose, qualitative research methods are employed. Individual interviews and a focus group are conducted with 20 participants who belong to the younger generations, namely Generation Y and Generation Z, and listen to podcasts at least once a week. Thematic analysis is used to structure the data, which involves coding, analyzing, and interpreting the data. Conclusion: The study concludes with the conceptual framework “Podcast Advertising Evoking Positive Effect”, which is based on the concept of celebrity endorsement, specifically the meaning transfer model. This framework highlights the various aspects that lead to positive advertising effects. These include the attributes of podcast hosts as well as the perceived relationship between the audience and the podcast host. Furthermore, the framework clarifies listeners advertising demands and how commercial messages within podcasts should be presented to achieve favorable advertising outcomes such as a positive change in attitude, purchasing behavior, brand recall, and acceptance of the advertisement.

Prior to writing our thesis, a course at the Royal institute of technology allowed alternative methods to present our knowledge. We decided to create a podcast. During the process of creating the podcast we started discussing how the examiner would assess this compared to our peers creating written solutions. This resulted in three questions that later became our research questions: How does written versus podcast affect the grading from teachers and teacher students? What parameters should be considered when creating a task for written and podcast? What is the general view among teachers for using pupil-generated podcasts? To answer these questions, we created an experiment and a survey. The experiment aimed to answer the first two questions and gave us the following results: by only altering the format between podcast and written, our participants assessing the podcast were more keen to give forward and comprehensive feedback, while our participants assessing written focused more on what was missing and commented on small details. The second research question was answered by analyzing the task we created for our experiment. We found that source integration is needed to reduce confusion. The survey implies that no teachers were against using pupil-generated podcasts but STEM teachers were more picky on how and when it can be implemented. We hope that this thesis inspires further research in the relatively new area of pupil/student-generated podcasts. / Innan vi skrev vårt examensarbete tillät en kurs vid Kungliga tekniska högskolan alternativa metoder för att presentera vår kunskap. Vi bestämde oss för att skapa en podcast. Under processen med att skapa podcasten började vi diskutera hur examinatorn skulle bedöma detta jämfört med våra kurskamrater som skapade skriftliga lösningar. Detta resulterade i tre frågor som senare blev våra forskningsfrågor: Hur påverkar skriftligt kontra podcast bedömningen från lärare och lärarstudenter? Hur kan en uppgift skapas för att fungera för både podcast och skriftlig bedömning? Vad är den allmänna uppfattningen bland lärare kring att använda elevgenererade podcasts? För att svara på dessa frågor skapade vi ett experiment och en enkät. Experimentet ämnade till att svara på de två första frågorna och gav oss följande resultat: genom att bara ändra formatet mellan podcast och skrift, hade våra deltagare som bedömde podcasten mer fokuspå att ge forward feedback och mer övergripande feedback, medan våra deltagare som bedömde skriftligt fokuserade mer på vad som saknades och kommenterade på smådetaljer. Den andra forskningsfrågan besvarades genom att analysera den uppgift vi skapade för vårt experiment. Vi fann att ett bättre arbetssätt gällande källor behövs för att minska förvirring. Enkäten antyder att inga lärare var emot att använda elevers genererade podcasts menSTEM-lärare var mer kräsna på hur och när det kan implementeras. Vi hoppas att detta examensarbete inspirerar till ytterligare forskning inom det relativt nya området: elev- och studentgenererade podcasts.

Podcasts sind in den vergangenen Jahren zunehmend in den Fokus der Mediennutzung der Konsumenten und damit auch in jenen des Marketings gerückt. Mit der vorliegenden Arbeit soll daher erörtert werden, ob Podcasts ein geeignetes Kommunikationsinstrument im Verlagsmarketing deutscher Publikumsverlage darstellen und was beim Einsatz zu beachten ist. Konzeptionelle Grundlage ist ein Stufenmodell der Kommunikation, anhand dessen die Eignung des Podcasts zunächst zu Informationsübermittlung, anschließend zur Beeinflussung der Kundeneinstellung und schließlich zur Anregung eines Kaufwunsches analysiert wird. Die weiteren Betrachtungen umfassen betriebswirtschaftliche und marketingorientierte Modelle, die Auswertung aktueller Studien, Fallstudien und ein Experteninterview, um abschließend begründete Aussagen auf Basis von Theorie und Empirie treffen zu können. Als Ergebnis der Arbeit wird festgehalten, dass Podcasts effiziente und flexible Instrumente im Verlagsmarketing darstellen, da sie Informationen zielgruppengerecht übermitteln sowie Konsumenten überzeugen und zum Kauf anregen können. Dabei weisen sie einen niedrigen Produktionsaufwand auf. Grundlegend beim Einsatz ist die Wahrung der Authentizität und die Erzeugung eines Alleinstellungsmerkmals, Regelmäßigkeit und Kontinuität beim Hochladen der Podcast-Folgen und die konsequente Einbindung in die Dialog- und Netzwerkkommunikation des Verlags. Diese Empfehlungen werden durch die fehlende Messbarkeit im Rahmen der Erfolgskontrolle eingeschränkt. Weiterhin müssen Verlage die vorliegenden Analyseergebnisse stehts vor dem Hintergrund der eigenen Positionierung anpassen und einsetzen.:Inhaltsverzeichnis Abbildungsverzeichnis Tabellenverzeichnis 1 Einleitung 2 Kommunikationsmodell als konzeptionelle Basis 3 Verlagsmarketing 3.1 Definition 3.2 Ziele des Verlagsmarketings 3.3 Instrumente des Verlagsmarketing 4 Podcast als Audiomedium 4.1 Definition und Funktion 4.1.1 Funktion im Verlagsmarketing 4.1.2 Funktion bei den Hörern 4.2 Marktanalyse des deutschen Podcast-Markts 4.2.1 Marktstrukturanalyse 4.2.2 Wettbewerber/Produkte in der Verlagsbranche 4.2.3 Konsumenten 5 Ausgewählte Megatrends im Kontext der Podcast-Rezeption 5.1 Digitalisierung und Konnektivität 5.2 Medienrezeption und -konkurrenz 6 Experteninterview 6.1 Methodische Grundlagen 6.2 Auswertung des Interviews 7 Podcasts im Verlagsmarketing 7.1 Podcasts zur Informationsübermittlung 7.2 Podcasts zur Beeinflussung der Kundeneinstellung 7.3 Podcasts zur Anregung eines Kaufwunsches bzw.- Kaufhandlung 8 Auswertung und Konsequenzen für das Verlagsmarketing 9 Bibliografie Forschungsliteratur Internetquellen Sonstige Quellen Anhang

No description available.

True Crime ist gegenwärtig eines der beliebtesten Podcast Genres unter weiblichen Hörerinnen. Dies erscheint zunächst paradox in Anbetracht dessen, dass gewalthaltige Medieninhalte überwiegend vom männlichen Publikum konsumiert werden. Die vorliegende Arbeit beschäftigt sich daher mit der Frage, warum insbesondere Frauen von True Crime Podcasts, die sich grausamen und gewalthaltigen Themen, wie Kindesmissbrauch, Vergewaltigung und Femiziden widmen, angezogen fühlen. Dieses Rezeptionsphänomen wird mit dem Konzept des eudaimonischen Unterhaltungserlebens analysiert, welches impliziert, dass die Zuwendung zu bestimmten Medieninhalten nicht nur aufgrund eskapistischer Motive erfolgt, sondern auch mit dem Erleben von Sinnhaftigkeit und Bedeutsamkeit einhergeht. Neben der Analyse von Motiven, werden auch die Auswirkungen auf den lebensweltlichen Alltag, sowie die Gesamtheit an Medien zur Nutzung von True Crime analysiert. Es wurden problemzentrierte Interviews inklusive Struktur-Lege-Techniken mit 22 True Crime Hörerinnen durchgeführt und ausgewertet, die ein umfassendes Konstrukt an Nutzungsmotiven sowohl für den Bereich der Podcasts als auch medienübergreifend ergaben. Die Ergebnisse der qualitativen Inhaltsanalyse konnten weiterhin aufzeigen, dass die Zuwendung zu diesen Formaten neben unterhaltenden Motiven, insbesondere auch durch die Vermittlung wissenschaftlicher Fakten sowie eines umfangreichem Hintergrundwissens zu Täterinnen und Opfern erfolgte. Im Hinblick auf den Realitätsbezug der Fälle ergab sich zudem, dass die True Crime Podcasts tiefgreifend auf die Lebenswelt der Rezipientinnen einwirken und dass die Gesamtheit an Medien zur Konsumierung von True Crime aus verschiedenen Repertoires besteht.:1 EINLEITUNG 1.1 Zielsetzung und Relevanz 1.2 Aufbau der Arbeit 2 THEORETISCHE GRUNDLAGEN 2.1 Unterhaltungserleben 2.1.1 Hedonisches Unterhaltungserleben 2.1.2 Eudaimonisches Unterhaltungserleben 2.2 Lebenswelt 2.3 Medienrepertoires 3 FORSCHUNGSSTAND 3.1 Faszination True Crime 3.2 Motive für die Nutzung von True Crime Podcasts 3.3 Geschlechterspezifische Zuwendung zu True Crime 3.4 Medienübergreifendes Nutzungsverhalten 4 FORSCHUNGSDESIGN UND METHODISCHE DURCHFÜHRUNG 4.1 Methodisches Einordnung 4.2 Datenerhebung 4.2.1 Das problemzentrierte Interview 4.2.2 Interviewleitfaden und Pretest 4.3 Fallauswahl 4.4 Durchführung 4.5 Heidelberger Struktur-Lege-Technik (H-SLT) 4.6 Transkription 4.7 Auswertung der Interviews und Kategoriensystem 5 DARSTELLUNG UND INTERPRETATION DER ERGEBNISSE 5.1 Quantitative Daten 5.2 Qualitative Daten 5.2.1 Allgemeine Nutzungsgewohnheiten 5.2.2 Nutzungsmotive 5.2.2.1 Produzentinnen 5.2.2.2 Unterhaltungsmotive 5.2.2.3 Lernmotive 5.2.2.4 Lebensweltlicher Kontext 5.3 Medienrepertoires 5.4 Struktur-Lege-Modelle 6 DISKUSSION 7 FAZIT UND AUSBLICK

This article aims towards developing further understanding regarding the relation between the media phenomenon podcasts and source credibility amongst young adults in Sweden. Furthermore, the foundation for this essay is based on the previous and current empiricism regarding both podcasts and source credibility. This study has evaluated and discussed the function that podcasts contribute with in regards to bridging the gap between social media and journalistic publishing. To answer this study's aim of purpose, a qualitative and a quantitative research method have been applied. These research methods have consisted of a digital survey and a focus group survey. The purpose behind the research was to examine how young adults living in Sweden experience and reflect on the subject of podcasts in correlation with source credibility. The research was narrowed down to a specific set of three resource categories amongst podcasts. It was concluded from these studies’ research methods that similarities and differences were present in relation to already existing empiricism. Furthermore was the extubated data applied to the Parasocial Interaction Theory and Uses and Gratification Theory.  The extubated data showed how young adults consider themselves source critical in relation to information produced through podcasts. Furthermore it was revealed that young adults' source credibility is highly based on who the publisher and podcast host is and acts. After applying the two theories to the collected data it was illustrated that young adults’ source critical thinking was affected by their perceived personal relations towards the podcast hosts. It became apparent that podcasts within the public service sector were perceived more credible regardless of the podcast subject and podcast host. In further addition the collected data presented that credibility and source criticism amongst young adults is partly based on which genre of podcast that is consumed. This essay also conducts a discussion regarding how the relation between podcasts and source credibility can develop further in the future. / Följande arbete ämnar att bilda en ökad förståelse kring mediefenomet podcasts i relation till det samhällsaktuella begreppet källkritik. Således redovisas det hur tidigare forskning tillhörande forskningsområdena har bidragit till den nuvarande empirin inom ämnet. Uppsatsen beskriver och diskuterar podcasts som en medial kanal som verkar mellan sociala medier och journalistiskt publicerade verk. För uppsatsens syfte har en kvalitativ och en kvantitativ studie genomförts. Dessa forskningsmetoder utformades som en digital enkät och en fokusgruppsundersökning. Arbetet utgick från att undersöka hur unga vuxna i Sverige upplever och reflekterar kring podcasts i relation till källkritik inom tre olika podcastgenrer. Genom arbetets forskningsmetoder synliggjordes likheter och olikheter i relation till tidigare forskning och applicerades även i relation till två olika teorier. Dessa två teorier var Parasocial Interaction Theory och Uses and Gratification Theory. Studien visade att unga vuxna är generellt källkritiska till det material de får ta del av via podcasts, men att trovärdigheten och nivån av källkritik avgörs beroende på vem avsändaren och podvärden är. Genom applicering av de båda teorierna till studiens data från undersökningarna, synliggjordes det att lyssnarnas uppfattade personliga relationer till podcastvärdarna påverkade deras källkritiska tänkande. Ytterligare framgick det att podcasts med public service som avsändare ansågs vara mer trovärdiga oberoende ämnet och podcastvärd. Studien visade även att trovärdigheten och källkritiken hos unga vuxna är delvis beroende på vilken kategori av podcast som konsumeras. Uppsatsen för även en diskussion om hur källkritik kan appliceras i relation till mediefenomet podcasts i framtiden.

Problemformulering och syfte: I dagens samhälle med ständig uppkoppling blir vi i allt större utsträckning utsatta för reklam i syfte att påverka oss. I denna undersökning eftersträvas att se hur påverkan kan komma fram i fenomenet podcast. Med undersökningen avser dels att få svar på vilket sätt de marknadskommunikativa budskapen sker genom varumärkesomnämnanden och dels hur väl anpassade de är till befintliga teorier som existerar för framgångsrik marknadskommunikation. I undersökningen appliceras även ett branschetiskt perspektiv. Metod och material: För att få en generaliserbar bild av hur frekvent varumärkesomnämnanden sker i podcasts har en kvantitativ innehållsanalys genomförts. En kvantitativ ansats antogs också för att undersökningen till stor del handlar om att undersöka kvantiteten av marknadskommunkation, för att sedan analysera resultatet. Det teoretiska ramverk som undersökningen utgår från retoriska, marknadskommunikativa och etiska aspekter. Huvudresultat: Huvudresultatet bestod i att podasts som fenomen innehåller en stor mängd marknadskommunikativa budskap som når mottagarna, efter denna undersöknings mätinstument, med 5 minuter och 47 sekunders mellanrum. Att använda dolda budskap utan en uttalad avsändare är det vanligaste sättet att kommunicera mot marknaden detta gör att podcastens innehåll ej följer till de branschetiska riktlinjer kring transparens som finns. Det vanligaste sättet som mottagarna får sina argument på är genom emotionella argument.

Vårt utvecklingsinriktade arbete inspireras av aktionsforskning med syftet att genom en podcast få ta del av barns perspektiv på hur de upplever sin fria tid. Arbetet syftar också till att studera vad som sker när IKT införs i fritidshemmets verksamhet samt att låta barnen vara delaktiga genom processen. Tidigare forskning visar att digitala verktyg kan bidra till att utveckla barns berättelser. För oss har IKT varit centralt för att kunna ta del av barns tankar och upplevelser på ett sätt som tillåter barnen att komma till uttryck utifrån sitt eget perspektiv. Vi genomförde aktionen på två olika fritidshem vilket har gett oss en bredare bild av hur och vad barn väljer att samtala om, men också varför. Då vi själva har redigerat varje inspelat avsnitt har vi reflekterat och analyserat såväl barnens sätt att samtala som vårt eget. Vi har fått en större medvetenhet om hur ordval och tonfall påverkar en berättelse. Resultatet visar också att flertalet barn känner sig mer trygga inför att samtala i grupp efter att ha deltagit i podcasten. Den genomförande processen har fått oss att lyckas fånga barns tankar och samtidigt väckt nya frågor för att kunna utveckla användandet av podcast på fritidshem, i synnerhet då podcast i detta fall är ett relativt nytt tillvägagångssätt.