No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka fem högstadielärares förhållningssätt till lyrik i sin svenskundervisning. De frågor som ställts är hur lärarna resonerar kring lyrik i sin undervisning med avseende på vad de ser som viktigt, vilka möjligheter och svårigheter de ser och hur de ser på syftet med att använda lyrik i svenskämnet. Som bakgrund till undersökningen ges en översikt över lyrik i svenskämnet och relevant litteraturdidaktisk forskning. Fem svensklärare yrkesverksamma på högstadiet har intervjuats. Resultatet diskuteras utifrån fyra kategorier: Hur lärarna uppgav att de arbetar med lyrik; deras syn på lyrikens plats i ämnet; hur de ser på lyrik i relation till deras elever; vad deras personliga pedagogiska mål med att använda lyrik är. Resultatet visar att lärarnas personliga smak och personliga pedagogiska ställningstaganden är viktiga faktorer i deras val av att använda eller inte använda lyrik, och att de inte kände sig tvungna att använda annat än mycket lite lyrik i sin undervisning sett till styrdokumenten. Resultatet visar vidare att flera av de intervjuade lärarna ser stora pedagogiska fördelar med lyrik i svenskundervisningen. Bland annat diskuteras lyrik som medel för att kunna uttrycka och diskutera känslor, man ser också möjligheter att arbeta språkutvecklande genom lyrik, särskilt för elever som har svårt för olika sorters prosatexter.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Uppsatsen inleds med en händelse sommaren 2017. Sedan beskriver jag mina tankar inför min soloutställning. Jag behandlar mina tvivel inför mitt projekt till soloutställning. Sedan görs en genomgång av teorier, konstnärer som relaterar till min process. Jag kommer in här på olika metoder jag gör under min process. Efter det så gör jag en diskussion i relation till ensamhet och min process. Avslutningsvis så gör jag en kort sammanfattning.

No description available.

Syftet med denna studie var att utforska hur resultatet skulle utforma sig inom en musikalisk improvisation där inspirationsmaterialet även skulle härstamma från mig i form av poesi och hur jag som musiker eventuellt kunde utvecklas utifrån detta. En ytterligare aspekt av detta som jag har velat utforska har varit huruvida min egen roll som lyssnares uppfattning och känsla av dikten och dess budskap kan förändras utifrån hur min musikaliska improvisation utformar sig. Denna studie har hjälpt mig att utvecklas i mitt förhållningssätt till improvisation och dess förmåga att emotionellt beröra människor i kombination med poesi. Det har även hjälpt mig att på ett mer självständigt sätt förhålla mig musikaliskt till min egen poesi och hur den kan presenteras för potentiella lyssnare och publik.

Denna studie fokuserar på den amerikanska poeten Emily Dickinson och hennes psykiska hälsa samt kreativitet och skrivande. Syftet är att lyfta fram hur fyra utvalda teman; hjärna, hjärta, sinne och själen, framställs i Dickinsons poesi. Detta handlar därför om en tematisk analys, där frågeställningar besvaras med hjälp av psykoanalytiska teorier. Studiens resultat visar att Dickinsons poesi fungerar som en brygga mellan hennes subjektiva känslor och allmänmänskliga teman. Det har lyfts fram medvetna samt omedvetna faktorer, vilka har kopplats till poetens psykiska tillstånd och därmed visat på hennes styrkor samt svagheter, i synnerhet vad gäller den kreativa skrivprocessen. Dickinsons poesi har slutligen argumenterats för att vara psykologiskt intriktad, och slutsatsen i denna studie förklarar därför vilka fördelar det finns med att läsa Dickinson med hjälp av psykoanalytiska teorier. Genom läsning av Dickinson i samband med Freud och andra psykoanalytiker skapas en koppling mellan poetens psykiska tillstånd samt hennes dikter, där psykoanalytiska teorier som fokuserar på kreativitet och skapande blir ett hjälpmedel för att läsaren ska få en djupare inblick i poetens liv och skrivande.

Diss. Uppsala : Univ., 2004. / S. 389-403: Bibliografi.

This essay examines three contemporary Swedish poetry books that are all based on foundmaterial from everyday life such as transcriptions from a radio channel, personal calendarsand documents from the workplace. Using Martin Glaz Serup’s theories about relationalpoetry combined with Walter Benjamin’s ideas on the author as a producer, it investigates thepolitical and documentary dimensions of found poetry as a practice. The books are examinedone by one in chronological order and the analysis aims for a deeper understanding ofquestions about authorship, distribution and the poetic voice, as well as ethical dilemmas. Theresult recognises found poetry as a specific and complex method, that requires more attentionand research in a world where copying text is becoming as natural as writing in itself.