Denna studie syftar till att ta reda på vilken form av gestaltning som är vanligast i de fyra största svenska tidningarna, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, när det handlar om fenomenet villkorstrappan. Studien grundar sig i en kvantitativ innehållsanalys av ett avgränsat dataurval. Den tidsperiod som undersökts är mellan 2019-04- 18 och ett år framåt till 2020-04-18. Sammanlagt 112 artiklar. Studien utgår teoretiskt från gestaltningsteorin, där inspiration hittats hos bland annat Holli A. Semetko & Patti M. Valkenburg, men även hos Jesper Strömbäck. Uppsatsen undersöker mediernas rapportering om supportrarnas respektive polisens roll i debatten om villkorstrappan, och även vilken typ av gestaltning artiklarna är uppbyggda av. Dessa gestaltningstyper är konfliktgestaltning, human interest-gestaltning, ekonomisk konsekvensgestaltning, moralgestaltning och ansvarsgestaltning. Därutöver syftar denna studie till att ta reda på om det finns några mönster i tidningarnas rapportering kring de två parterna i debatten om villkorstrappan, exempelvis om en viss tidning är mer supportervänligt inställd eller tvärtom. Studien visar att tidningarna framställer polisen på ett distinkt mer negativt sätt än de framställer supportrarna överlag, allra tydligast i det fallet var Expressen. Den vanligaste gestaltningstypen var konfliktgestaltning. Den vanligast förekommande huvudaktören i texterna var klubbrepresentanten.

Det svenska samhället präglas i dagsläget av resursbrist bland flera av de brottsförebyggande aktörerna. Två av dessa är Polis och kommun, de kanske mest centrala aktörerna i samhället. Med resursbristen följer konsekvenser. Tidigare forskning visar att människor tenderar att tappa förtroende för aktörerna om deras förväntningar inte uppfylls. En av dessa förväntningar är att aktörerna är synliga och tillgängliga. Lysekil, en av Sveriges kommuner som saknar poliser i yttre tjänst, tvingas finna alternativa lösningar för att förebygga brott och upprätthålla tryggheten. Detta med medel de anser bör läggas på andra kommunala arbetsuppgifter. På uppdrag av trygghetsgruppen i Lysekil har en kvalitativ studie genomförts för att bland annat undersöka medborgarnas förtroende till de brottsförebyggande aktörerna. Syftet med undersökningen är att ge kommunen en lägesbild av medborgarnas åsikter, vilken kan bidra som underlag till kommunens framtida arbete. Undersökningen önskas även vara behjälplig för andra kommuner med liknande förutsättningar och resurser. Med hjälp av tio gruppintervjuer, där intervjupersoner bosatta i Lysekil är involverade, framkommer som förväntat ett behov av större polisiär närvaro. Medborgarna anser sig däremot ha större förtroende för Polisen än kommunen. Trots de brottsförebyggande insatser kommunen gör i Lysekil tycks dessa till stor del vara helt okända för medborgarna. Det existerar därför en önskan från medborgarna om bättre kommunikation från kommunens sida. / Swedish society is currently characterized by a lack of resources among several of the crime prevention actors. Two of these are the Police and the municipality, perhaps the most central players in society. There are a number of potential consequences that follow lack of resources. Previous research shows that people tend to lose trust in the actors if their expectations aren’t met. One of these expectations is that the actors are visible and available. Lysekil, one of Sweden's municipalities that lacks police officers, is forced to find alternative solutions to prevent crime and maintain security. This by means of funds they consider should be added to other municipal tasks. On behalf of the safety group in Lysekil, a qualitative study has been carried out to, among other things, examine the citizens' trust in the crime prevention actors. The purpose of the survey is to give the municipality a picture of the citizens’ views, which can contribute as a basis for the municipality's future work. The survey also wants to assist other municipalities with similar conditions and resources. With the help of ten group interviews, where respondents residing in Lysekil are involved, a need for greater police presence emerges as expected. The citizens, on the other hand, consider themselves have more trust in the police than the municipality. Despite the crime prevention initiatives the municipality does in Lysekil, these seem to be largely unknown to the citizens. Therefore, a desire from the citizens for better communication on the part of the municipality is identified.

Föreliggande examensuppsats har, på uppdrag av Malmöpolisen, utvärderat ett nyligen uppstartat samverkansprojekt som syftar till att minska den gatuprostitution som förekommer i Stadsområde Norr i Malmö. I samverkansgruppen deltar bland annat aktörer från det sociala, polisiära och kommunala för att tillsammans öka effektiviteten av varandras, men även gemensamma arbetsmetoder. Uppsatsen har utvärderat processen kring samverkansarbetet genom kvalitativ datatriangulering. Resultaten identifierade viktiga framgångsfaktorer men även brister i form av struktur på arbetssättet.Vad som vidare framkommit är att arbetet skulle gynnas av gemensamt utformade mål samt tydligare riktlinjer för hur man tillsammans ska kunna bedriva ett mer effektivt brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Tidigare studier har visat att arbetet mot gatuprostitution överlag blir som mest effektivt när det sker i samarbete med olika aktörer från olika arbetsfält. Samtliga aktörer har genomgående visat stort engagemang och tilltro för samverkan vilket bör ses som en indikator att framtida arbete kan resultera i att gatuprostitutionen på sikt kan minska. / The present thesis has, on behalf of the police in Malmö, evaluated a recently launched cooperation project aimed to reducing the street prostitution that occurs in the northern part of Malmö city. The collaborative group consists, inter alia, of social, police and municipal actors in order to mutually increase the effectiveness of their own work, but also common working methods. The essay has evaluated the process of collaborative work through qualitative data triangulation. The results showed important success factors but also structural weaknesses. What is further evident is that the work would benefit from commonly designed goals as well as clearer guidelines for how to work together more effectively for crime prevention and safety. Previous studies have shown that work against street prostitution in general is most effective when it is done in cooperation with different actors from different fields of work. All actors have consistently demonstrated great commitment and confidence in collaboration, which can be seen as an indication that future work can result in a reduction in street prostitution in the long run.

No description available.

Polisbristen i Sverige är ett faktum. Syftet med studien har varit att undersöka hur chefer inom polismyndigheten uttrycker sig om sitt ledarskap för att behålla medarbetare inom polismyndigheten. Instrumentet som har använts i undersökningen är en semistrukturerad intervju där fem informanter har intervjuats. Informanterna har eller har haft erfarenheter från chefsrollen med någon form av personalansvar inom polismyndigheten. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats med en kvalitativ metod. I resultatet framkom det att chefer har en central och viktig roll för att behålla sina medarbetare inom polismyndigheten. Slutsatserna som kan dras utifrån chefernas uttryck är att lönen anses var en av faktorerna till varför medarbetare väljer att lämna yrket. Samtidigt har cheferna uttryckt att lönen inte går att påverka och att kommunikation, ett närvarande ledarskap och utvecklingsmöjlighet istället är de faktorer som är av stor betydelse för att behålla medarbetare inom polismyndigheten.

Syftet med studien har varit att uppnå djupare förståelse för hur ungdomar i åldrarna 18–25 år som bor i två socialt utsatta områden i Falkenberg och polisen som arbetar på områdena beskriver samt uppfattar interaktionen mellan varandra. Vidare ville vi även se närmare på ungdomars samt polisens uppfattning och beskrivning av bostadsområdena för att få djupare förståelse för interaktionen mellan parterna.Till studien har det genomförts 12 kvalitativa intervjuer med tre poliser och nio ungdomar. De teorier som har tillämpats för att analysera det empiriska materialet är Loïc Wacquants teori om Territoriell stigmatisering, Michel Foucault teori om övervakning och disciplinering samt Thomas Scheff teori om sociala band.Studiens resultat påvisar att båda områden lider av territoriell stigmatisering som bidrar till en ökad övervakning av områdena som då också påverkar de sociala banden mellan polisen och ungdomar samt mellan ungdomarna i deras grupper.

Flera studier har tidigare påtalat vikten av samverkan mellan externa aktörer och Polisen för att komma tillrätta med fotbollsrelaterade brott och ordningsstörningar men kritik har riktats mot hur arbetet hanteras i praktiken. Den här uppsatsens syfte är att belysa vilka hinder och svårigheter som finns för Polismyndigheten att tillämpa nya strategiska arbetssätt kopplat till fotbollsrelaterade brott och ordningsstörningar. Studien är kvalitativ och materialet har samlats in genom intervjuer och dokument som sedan analyserats med hjälp av organisationsteorier.Litteraturgenomgången visar att problematiken med fotbollsrelaterade brott och ordningsstörningar funnits under lång tid och att det tycks svårt att komma tillrätta med den. Våra resultat visar flera hinder och utmaningar för utveckling av arbetet över tid kopplat till exempelvis flernivåstyrning och asymmetriska maktförhållanden. Ett av de mest framträdande problemen är att Polismyndigheten tycks sakna förmåga att arbeta enhetligt och långsiktigt med fotbollsrelaterade brott och ordningsstörningar, vilket leder till ett minskat förtroende för myndigheten hos de externa aktörerna. Ett annat identifierat problem är svårigheter kring kommunikation och förmåga att förklara hur och varför Polisen vidtar vissa åtgärder.

A person who through crime severely violates another person’s person, freedom, peace or honour shall indemnify the injured party for damage such violation inflicts on the injured party. This is called ”kränkningsersättning” and is regulated in Chapter 2, Section 3 of the Swedish Act on Tort damages (skadeståndslagen). The sections contain three necessary prerequisites, that the crime committed is a crime that violates another person’s person, freedom, peace or honour, that the crime constitutes a violation and that such violation is severe. This thesis will focus on the latter, whether or not the violation is severe and how the victim’s profession can have an effect on that, in this case regarding the police profession.   In Swedish legal precedents there have been several cases where certain professions are considered to be particularly exposed and that they need to be able to tolerate more than other people before being entitled to ”kränkningsersättning”. This has been established for police officers, security guards and prison staff but has been considered for other professions as well. The reason for their limited right to compensation is that their professions come with an increased mental awareness compared to others. The limited right to compensation comes in the form of a threshold where the violation needs to be more severe for the injured party to get compensation but does not lead to a smaller compensation if the violation is severe enough to constitute a severe violation.   The purpose of this thesis is to examine the law regarding police officer’s right to ”kränkningsersättning” for crimes committed against them in their role as a police officer. The plenary ruling from the Swedish supreme court in NJA 2005 s. 738 and its impact on the legal position after the previous ruling in NJA 1999 s. 725 will be considered and analysed thoroughly. / Den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära ska ersätta denne genom skadestånd. Detta kallas även kränkningsersättning och stadgas i 2:3 skadeståndslagen (SFS 1972:207) [SkL]. Av texten framgår alltså tre rekvisit för att ersättning ska betalas ut, att kränkningen orsakas genom brott av ovan angivet slag, att brottet utgör en kränkning och att kränkningen är allvarlig. I den här uppsatsen beaktas särskilt det senare rekvisitet och hur allvarlighetsgraden påverkas av brottsoffrets yrkesroll, i det här fallet i förhållande till poliser.   I svensk rättspraxis har det konstaterats att vissa yrkesgrupper har en särskilt utsatt yrkesroll och att de därför behöver tåla mer än gemene man. Detta har bland annat ansetts omfatta poliser, ordningsvakter och kriminalvårdspersonal. Det har även förekommit diskussioner om ytterligare yrkesgrupper eventuellt kan falla in under denna kategori. Orsaken till att personer med en särskilt riskfylld yrkesroll har en begränsad rätt till kränkningsersättning är att de i och med deras särskilda yrkesroll måste anses ha en annan mental beredskap än gemene man. Denna begränsade rätt utgörs av en högre tröskel för när kränkningsersättning ska utdelas men innebär ingen nedsättning i beloppet när en rätt till kränkningsersättning faktiskt har fastställts för brottsoffret.   Syftet med denna uppsats är att utreda rättsläget gällande polisers rätt till kränkningsersättning för brott som de utsätts för i sin tjänsteutövning. Särskild vikt kommer att läggas vid analys av rättspraxis där plenumavgörandet i NJA 2005 s. 738 och hur det har påverkat bedömningen i liknande fall jämfört med avgörandet i NJA 1999 s. 725 kommer att få en framträdande roll.

Denna pilotundersökningen har haft för avsikt att ge en beskrivande och översiktlig bild av polisens upplevda nivå av trygghet inom polisområdet Malmö. Studien bygger på en webbenkätundersökning där resultatet presenteras deskriptivt. Resultaten är uppseendeväckande, polisernas utsatthet omfattar både fysiska och verbala angrepp i form av hot och trakasserier. 76 procent av poliserna uppgav att de utsatts för olika spektrum av våld och trakasserier under de senaste 24 månaderna. Dock uppger endast en liten del av poliserna att de anmäler händelsen till arbetsgivaren och förhållandevis stor andel uppger att de inte får de stöd de behöver. Studien är ett tydligt exempel på hur svårt det är att få tillgång till forskningsfältet rörande polisers yrkesgrupp, upplevda nivå av trygghet och utsatthet. Trots att pilotstudien bidrar till en inblick i en särskilt utsatt yrkesgrupp har studien sina begränsningar som är viktiga att notera inför framtida studier. / The pilot study has intended to provide a descriptive and comprehensive picture of the police's perceived level of security in the police area of Malmö. The study is based on a web survey that describes the results in a descriptive way. The results are startling, the vulnerability of the police involves both physical and verbal attacks in the form of threats and harassment. 76 procent of the police reported that they had been exposed to a variety of violence and harassment in the last 24 months. However, only a small percentage of the policemen reported that they reported the incident to the employer. The study is a clear example of how difficult it is to capture the occupational level of safety and despite the fact that the pilot study contributes to an insight into a particularly exposed occupational group, the study has its limitations that are important to note for future studies

Denna uppsats handlar om polismyndigheten och socialtjänstens samverkan i samband med ungdomsbrottslighet. Myndigheternas arbete är viktigt eftersom ungdomarna är framtiden och kan få stora samhällsekonomiska kostnader om dessa hamnar på villovägar. Myndigheternas insatser för de unga kan därför vara viktiga investeringar inför framtiden. Uppsatsen syftar därför till att identifiera framgångsfaktorer och utmaningar i myndigheternas samverkan med hjälp av kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med informanter som dagligen arbetar med ungdomsbrottslighet. Frågeställningarna är därför vilka framgångsfaktorer som finns i samverkansarbetet mellan myndigheterna. Men också hur samverkan kan organiseras för framgång i arbetet. Även utmaningar och eventuella dilemman som kan uppstå kommer också kort beröras.                       Michael Lipsky har i sin litteratur presenterat och beskrivit gräsrotsbyråkratens arbete och vilka utmaningar denne kan ställas inför. Gräsrotsbyråkrat och andra centrala begrepp har därför beskrivits som teori i uppsatsen där kopplingar gjorts till informanternas upplevelser. Informanterna berättade sammanfattningsvis att samverkansarbetet gynnas av att personal har en form av relation till varandra vilket gör det lättare till att ta kontakt med varandra. Det är också viktigt att det finns kontaktvägar till de aktuella myndigheterna så det kan ske på ett enkelt och effektivt sätt. I vissa delar har personal från de aktuella myndigheterna samlokaliserats vilket innebär att de har en närhet till varandra. Det bidrar till goda relationer och att arbetet kan ske på ett effektivt sätt då de kan berika varandra. I vissa fall kan sekretesslagstiftningen vara en utmaning, medan i andra fall inte är detta eftersom arbetet kan organiseras på att den enskilde lämnat samtycke.