No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur det emotionella arbetet upplevs, hanteras och inverkar på den psykosociala arbetsmiljön i polisarbetet under arbetstid hos två kategorier poliser i yttre tjänst. Den första kategorin är de som har mellan 0–5 års erfarenhet. Den andra kategorin har mer än fem års erfarenhet. Första frågeställningen undersöker hur respektive kategori poliser i yttre tjänst beskriver att de upplever och hanterar det emotionella arbetet i tjänsten. Den andra frågeställningen undersöker i vilken mån individuella egenskaper som surface acting, deep acting och rollspel är viktiga i ett riskfyllt yrke. Studien har utgått ifrån en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats. Urvalet är en blandning av subjektivt urval och snöbollsurval. Empirin inhämtades genom tio semistrukturerade telefonintervjuer. Poliserna hanterar emotioner i arbetet enligt Hochschilds (1983/2012) begrepp surface acting och deep acting. Detta genom att gå in i rollen och anpassa sina känslor utifrån situationen. Kollegialt stöd och mental förberedelse visade sig vara ett vedertaget sätt att hantera känslorna, men även humor. Generellt upplevde poliserna att deras tid i yrket har betydelse för hur de hanterar de emotionella arbetet. Slutligen visar denna studie att upplevda och möjliga konsekvenser av arbetet kan vara obalans i den emotionella dissonansen och avtrubbning. / The purpose of the study is to investigate how the emotional work is experienced, handled and affects the psychosocial work environment in police work during working hours with two categories of police officers in field service. Those between 0-5 years and more than five years of experience. The first question investigates how each category of police officers in field service describe that they experience and handle the emotional work in the service. The second question investigates in what extent are individual characteristics such as surface acting, deep acting and role-playing are important in a risky profession. The study has been based on a qualitative research strategy with an abductive approach. The sample is a mixture of subjective selection and snowball selection. The empirical data was obtained through ten semi-structured telephone interviews. The police handle emotions at work according to Hochschild's (1983/2012) concept of surface acting and deep acting. This by going into the role and adapting their feelings based on the situation. Collegial support and mental preparation proved to be an accepted way of dealing with emotions, but also humour. In general, the police felt that their time in the profession was important for how they handle the emotional work. Finally, this study shows that perceived and possible consequences of the work can be an imbalance in the emotional dissonance and blunting.

Inledning: Att känna sig trygg i sin vardag och i sin stad eller bostadsområde är viktigt för de allra flesta. Samtidigt kan ett tryggt och välfungerande samhälle fungera som en motståndskraft mot yttre negativ påverkan. Upplevelsen av otrygghet och risken för att utsättas för brott i samhället har under de senaste decenniet ökat, vilket inte bara kostar samhället enorma kostnader i eftervård utan resulterar även i både fysiska och psykiska följder för de som drabbas. I juli 2023 träder en lag i kraft som lägger ansvaret för brottsförebyggande arbete och samverkan på kommunen tillsammans med polisen. Samtidigt har en ny metod för kunskapsbaserat och systematiskt arbete tagits fram, Effektiv samordning för trygghet – EST. Metoden ska verka som ett stöd för kommuner och polisen att skapa samverkan med relevanta aktörer samt få en bättre lägesbild av läget i kommunen. I Västmanlands län introducerades metoden 2018 och har implementerats i flera kommuner. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur kommun och polis i tre kommuner i Västmanlands län har implementerat EST-metoden, samt vilka barriärer och facilitatorer som påverkar lokal samverkan och samordning inom EST-metoden. Metod: Studien är en processutvärdering med en kvalitativ multipel fallstudiedesign som utgår från en induktiv ansats. Datainsamling sker genom semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys där innehållet analyseras utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Urval av intervjupersoner och dokumentation har skett genom ett generiskt målstyrt urval med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier. Teoretiska utgångspunkter för jämförelse mellan teori och empiri har Consolidated Framework for Implementation Research och Cochranes m.fl. (2009) ramverk använts. Resultat: Studiens resultat påvisar att implementeringen av EST-metoden skiljer sig mellan de tre studerade kommunerna. Där den större kommunen implementerat metoden i mindre geografiska områden medan det i de mindre kommunerna genomsyrar allt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare framkommer att faktorer så som extern och internt stöd, nätverkande och utbildning fungerat som facilitatorer för implementeringen av EST-metoden. Fyra framträdande barriärer som framkommit är brist på ekonomi, tid, personal och kunskap. Slutsats: EST-metoden har implementerats på olika sätt i olika kommuner då det inte finns någon ”one size fits all”. En annan slutsats är att metoder som ska implementeras behöver vara flexibla samt att det är viktigt att det finns både kunskap internt och externt vad gäller brottsförebyggande arbete och EST-metoden. Studien påvisar också att det behövs mer studier inom implementeringsforskningen för att få ökad förståelse för barriärer och facilitatorer. / Introduction: Feeling safe in your everyday life and in your city or residential area is important for most of us. At the same time, a safe and well-functioning society can act as a force of resistance against external negative impact. The perception of insecurity and the fear of being exposed to crime in society has increased over the past decade, which not only renders enormous costs for society in aftercare, but also generates both physical and psychological consequences for those affected. A law will be enforced in July 2023 that puts the responsibility of crime prevention and cooperation on the municipality and the police. Since 2016 a new method for knowledge-based and systematic crime prevention, Effektiv Samordning för Trygghet – EST, has been developed. The method is meant to act as a support for municipalities and the police to create cooperation with relevant actors and to get a better picture of the situation in the municipality. In the county of Västmanland, the method was introduced in 2018 and has been implemented in several municipalities. Purpose: The study aims to investigate how three different municipalities and local police in Västmanland County have implemented the EST-method, as well as which barriers and facilitators affect local cooperation and coordination within the EST-method. Method: The study is a process evaluation with a qualitative multiple case study design based on an inductive approach. Data collection was done through semi-structured interviews and document analysis and then analysed by qualitative content analysis. Sampling of interviewees and documents was done by generic goal-directed selection using inclusion and exclusion criteria. The Consolidated Framework for Implementation Research and Cochrane’s et al. (2009) framework acted as a theoretical starting point for comparison between theory and empirical study. Results: The results of the study show that the implementation of the EST-method differs between the municipalities in question, where the larger municipality has implemented the method in smaller areas, while in the smaller municipalities it permeates all crime prevention and safety promotion interventions. Furthermore, it appears that factors such as external and internal support, networking and education functioned as facilitators, while lack of finances, time, personnel and knowledge is seen as four prominent barriers for a successful implementation. Conclusion: The EST-method has been implemented in different ways in different municipalities as there is no “one size fits all”. Another conclusion is that methods to be implemented need to be flexible and that it is important that there is both internal and external knowledge regarding crime prevention and the EST-method. The study also shows that more studies are needed regarding implementation research in order to gain an increased understanding of barriers and facilitators for implementation of interventions and methods.

Police officer has been conventionally regarded as a masculine occupation, where values such as strength, aggressivity and, bravery are commemorated. In Sweden, a country that is highly regarded for its gender equality status, understanding how police officers navigate gendered expectations is crucial to understand the implications of gender in policing. The aim of this thesis is to understand the role of masculinity in the everyday practices that define a police officer. For this purpose, a process of triangulation combines discourse analysis of the National education plan for police and the three videos from the campaign “Are you ready for a bigger assignment?” [“Är du redo för en större upgift?”], together with the narrative interviews of six police officers. The findings show that masculinity works as a normative standard in police work and influences narratives and role constructions of crime and justice. Policewomen are excluded through the diffusion of stories about risky situations, discursive gendered boundaries and ‘punishing’ feminine practices.