Juvenile delinquency is a societal problem that is increasingly receiving attention and has engaged researchers, politicians and especially the public. The purpose of this study is to investigate which risk factors social service professionals and the police authority identify concerning juvenile delinquency in young criminals and how crime prevention can be carried out to reduce juvenile delinquency in the society. The approach in this study is a qualitative method where we used semi-structured interviews. The study has adopted a hermeneutic scientific theoretical perspective. We used a thematic analysis to identify codes from our transcribed material which became the foundation for our results. With the help of the labelling theory and the system theory, we have interpreted the respondents' answers to create an understanding of how risk factors can affect the youth’s development of criminal behavior and how preventive work can be carried out to reduce juvenile delinquency. The results show that school problems and weak parenting increase the risk of a youth ending up in delinquency. Methods within crime prevention work that are used today are SSPF and MBU. Other findings are that crime prevention work requires early intervention in school, resources and relationship building. Finally, it is highlighted that the effects of prevention work are difficult to measure. The conclusion of this study is that there are several risk factors that can increase the risk of a young person becoming a criminal but it is not a prerequisite to develop a criminal behavior. / Ungdomsbrottslighet är ett samhällsproblem som idag är alltmer uppmärksammat och har engagerat forskare, politiker och i synnerhet allmänheten. Syftet med studien är att undersöka vilka riskfaktorer yrkesverksamma inom socialtjänsten respektive polismyndigheten identifierar gällande ungdomskriminalitet hos unga kriminella och hur det brottsförebyggande arbetet kan bedrivas för att reducera ungdomsbrottsligheten i samhället. Ansatsen i denna studie är kvalitativ, i form av semistrukturerade intervjuer. Vi använde oss av tematisk analys för att identifiera koder ur vårt transkriberade material som sedan blev underlag för vårt resultat. Studien har anammat ett hermeneutisk vetenskapsteoretiskt perspektiv. Med hjälp av stämplingsteorin samt systemteorin har vi tolkat respondenternas svar för att skapa förståelse kring hur riskfaktorer kan påverka ungdomens utveckling av ett kriminellt beteende samt hur det förebyggande arbetet kan bedrivas för att reducera ungdomsbrottsligheten. Resultatet visar att skolproblematik och svagt föräldraskap ökar risken för att en ungdom hamnar i kriminalitet. Arbetsmetoder inom det brottsförebyggande arbetet som används idag är SSPF samt MBU. Respondenterna belyser att det brottsförebyggande arbetet förutsätter tidiga insatser i skolan, resurser och relationsskapande. Slutligen lyfts det att effekterna av det förebyggande arbetet är svårmätbara. Slutsatsen i denna studie är att det finns ett flertal riskfaktorer som ökar risken för en ungdom att bli kriminell men att detta inte är en förutsättning för att utveckla ett kriminellt beteende.

This study has conducted eight semi-structured interviews and a thematic analysis to investigate how collective efficacy affects trust in the police, the justice system, and the location of Södertälje, as well as how this, in turn, influences residents' experiences of safety and insecurity. The research design was qualitative and inductive, and the theory of collective efficacy was applied to explain the respondents' experiences. The results showed a high level of fear of crime and a lack of trust in the area due to the high level of crime in the surrounding areas of Södertälje. Lack of trust in the police and the justice system was also one of the most important factors that affected respondents' experiences of safety and fear of crime. / Denna studie har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys för att undersöka hur kollektiv förmåga påverkar förtroendet för polisen, rättssystemet och platsen Södertälje samt hur detta i sin tur påverkar invånarnas upplevelser av trygghet och otrygghet. Forskningsdesignen var kvalitativ och induktiv, och teorin om kollektiv förmåga applicerades för att förklara respondenternas upplevelser. Resultaten visade en hög grad av rädsla för brott och bristande tillit till platsen på grund av den höga nivån av kriminalitet i områdena runt omi Södertälje. Tillitsbrist till polisen och rättssystemet var också en av de viktigaste faktorerna som påverkade respondenternas upplevelse av trygghet och rädsla för brott. / <p>2023-04-13</p>

The purpose of this study is to analyze how police and social services in Stockholm workwith juvenile crime. The focus is how the professions work and which interventions are used.The study also focuses on how the professions collaborate on juvenile crime. A qualitativemethod was used and six interviews with social workers and police were performed. Theresult has been analyzed with the method Theoretical thematic analysis and Systems theory.The result shows that the respondents see a new type of youth criminality which is moreserious than before, which they are not educated to work with. The result also shows that theyouth are influenced by their peers, and that the area where the youth lives can affect theirconditions in life. A common effort with serious crime within social service is thereforedislocation, so the youth can change all systems in his life. The respondents also describe thatcollaboration between the professions are important, which previous research also points out.The collaboration works well but there are a few obstacles, professional secrecy amongothers. The professions work with juveniles in different ways, but they share the same pointof view on how to handle juvenile delinquency.

The purpose of this study was to identify and describe attitudes to police and law enforcement funding in Sweden, and more specifically to find out if attitudes changed from the 1990s and onwards. The time interval was chosen since it was a period of societal change since Sweden was moving towards a more individualized society. The study analyses empirical data from the International Social Survey Programme, comparing surveys conducted in 1996, 2006, and 2016, to identify any differences in attitudes. The findings reveal differences in attitudes across the three time periods. Survey respondents in 2006 wanted lower funding for police and law enforcement compared to those in 1996 and 2016, whereas respondents in 2016 reported more positive attitudes toward police fundings. These trends were mostly consistent across social groups, although some groups reported larger changes in attitudes between time periods.

I Sverige har socialtjänsten det primära ansvaret för att erbjuda stöd åt utsatta för våld i nära relation. Initialt bör en riskbedömning av den utsattas situation genomföras för att kartlägga stödbehovet. Hur riskbedömningar genomförs varierar mellan verksamheter vilket kan påverka hur ärendet hanteras i senare skede. Enligt rekommendation bör därför bedömningen utföras i enlighet med en standardiserad metod. Syftet med den här undersökningen är att bidra med ökad kunskap om riskbedömningsverktygen FREDA och SARA:SV förmåga att upptäcka särskild sårbarhet och olika sociala grupper i arbetet med våld i nära relation. Genom en kvalitativ, deduktiv metod används tematisk analys för att undersöka innehållet i bedömningsverktygen utifrån ett intersektionellt perspektiv med målet att belysa huruvida olika sårbarhetsfaktorer och sociala grupper synliggörs. Analysen resulterade i fyra teman, 1) olika parters sårbarhet, 2) social sårbarhet, 3) relationell sårbarhet, samt 4) verktygens komplexa objektivitet. Resultatet visar att en variation av sårbarhetsfaktorer tas i beaktande vid bedömning, om än i förhållandevis liten utsträckning. Dessa är dock framför allt aktuella i samband med förövaren och bedömningen av risk för fortsatt våldsutövning i nära relation. Därtill diskuteras huruvida verktygens neutrala formuleringar enbart har en inkluderande effekt eller om den också riskerar att osynliggöra grupper med särskilda behov. / In Sweden, social services have the primary responsibility for providing support to victims of domestic violence. Initially, a risk assessment of the victim's situation should be carried out to identify the need for support. The way in which risk assessments are carried out varies between services, which may have an impact on how the case is managed at a later stage. Therefore, as recommended, the assessment should be carried out in accordance with a standardised methodology. The aim of this study is to contribute with increased knowledge about the risk assessment tools FREDA and SARA: SV's ability to detect particular vulnerability and different social groups in the work with domestic violence. Through a qualitative, deductive method, thematic analysis is used to investigate the content of the assessment tools from an intersectional perspective with the aim of highlighting whether different vulnerability factors and social groups are made visible. The analysis resulted in four themes, 1) vulnerability of different parties, 2) social vulnerability, 3) relational vulnerability, and 4) the complex objectivity of the tools. The results show that a variety of vulnerability factors are taken into account when assessing, albeit to a relatively small extent. However, these are particularly relevant in connection with the perpetrator and the assessment of the risk of continued domestic violence. In addition, it is discussed whether the tools' neutral wording only has an inclusive effect or whether it also risks making groups with special needs invisible.

Introduktion: Hot och våld ökar i samhället, vilket innebär att även ambulanspersonal oftare blir utsatt för hot och våldsamma situationer. Samverkan med polis är viktig för att minska risken att personalen skadas. Samverkan har även betydelse för patientsäkerheten och för att kunna ge vård i rätt tid. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta under hot och våldsamma situationer i samverkan med polis i norra Sveriges glesa landsbygd. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utfördes med åtta ambulanssjuksköterskor. Dataanalyserades med tematisk analysmetod.Resultat: Analysen resulterade i ett tema bestående av fem subteman. Sammantaget visade resultatet att samverkan med polis i den glesa landsbygden behöver förbättras för att stärka patientsäkerheten och personalens säkerhet. Ambulanssjuksköterskorna menar att orsaken till den bristfälliga samverkan beror på de långa avstånden och polisens resursbrist i den glesa landsbygden i norra Sverige. Att arbeta i hot och våldsamma situationer skapade en känsla av rädsla och frustration. Att ha lokal kännedom om populationen i samhället och en optimal informationsöverföring mellan SOS och ambulans är av stor betydelse för att i ett tidigt skede kunna identifiera när risk finns för hot och våld på plats. I väntan på polis skapades ett etiskt dilemma att inte kunna utföra sitt arbete och påverka vårdandet i tid som innebär att definitiv behandling av patienten fördröjs. När patienten var påverkad av alkohol, droger eller psykiskt instabil försvårades vårdandet och ett lågaffektivt bemötande prioriterades för att lugna patienten. Kontinuerlig utbildning inom hot och våld önskades samt att debriefing skall ske efter alla hot och våldsamma situationer. Slutsats: Studien visar att samverkan mellan polis och ambulans i den glesa landsbygden inte fungerar optimalt på grund av de långa avstånden och polisens resursbrist. Att ha polis på plats eller i närheten upplevdes som en trygghet. Det framkom önskemål om mer utbildning i hur man hanterar hot och våldsamma situationer. Det skulle behövas ytterligare forskning om samverkan mellan polis och ambulans i den glesa landsbygden där även polisens erfarenheter kring samverkan framförs. Att identifiera faktorer och förbättringsområden kan bidra till en utvecklad samverkan på sikt mellan aktörerna.

Titel: Ledarskap i ingripande- och utryckningsverksamhet Syfte: Vårt syfte med studien är att genom en inventering av ledarskap inom polis och räddningstjänst få en ökad förståelse för ledarskap i stressfulla situationer. Det för att möjliggöra en överföring av de lärdomar som polis och räddningstjänst besitter kring hantering av stress och stressfulla situationer till övriga mer traditionella yrken.  Metod: Vår studie präglas av en deduktiv forskningsansats och den forskningsmetod som använts är kvalitativ forskningsstrategi. Vid vår datainsamling använde vi oss av en fallstudie. Det gjordes genom intervjuer med respondenter besittande önskade kompetenser inom forskningsområdet.  Slutsats: Utifrån datainsamling har vi kommit fram till följande slutsatser:  *Ledarskapet växlar mellan detaljstyrt ledarskap och målinriktat ledarskap beroende på situation. *Vid stressfulla situationer är det viktigt att ledaren inte kastar sig in och deltar i situationens hetta. *Stresshantering är en avgörande faktor för framgång i ledarskap. *Tidsfaktorn är avgörande i beslutsfattande. *Tillit och förtroende är avgörande. / Title: Leadership in intervention and emergency services  Purpose: Our purpose with the study is to gain an increased understanding of leadership in stressful situations through an inventory of leadership in the police and emergency services. This is to enable the transfer of the knowledge that the police and emergency services possess about managing stress and stressful situations to other more traditional professions. Method: Our study is characterized by a deductive research approach and the research method that has been used is a qualitative research strategy. In our data collection we used a case study. This was completed by interviewing respondents with the desired competencies in the research area. Conclusion: Based on our data collection, we have reached the following conclusions: *Leadership alternates between detailed leadership and goal-oriented leadership depending on the situation. *In stressful situations, it is important that the leader does not dive into and participate in the heat of the situation. *Stress management is a crucial factor for success in leadership. *The time factor is crucial in decision making. *Trust and confidence are crucial.

Syftet med denna empiriska studie är att belysa våldsspiralen i Sverige där unga tjejer tar en allt större plats. Syftet är också att undersöka den förändring som sker i samhället och som visar hur normen har förskjutits för hur unga tjejer agerar i konflikt. Den rådande våldsspiralen har krävt många ungas liv och i samhällsdebatten fokuserar man allt som oftast på pojkarna. Tjejerna är en målgrupp som ofta hamnar i skuggan till följd av en djupt rotad idé om att tjejer inte besitter ett våldskapital. Tidigare forskning visar att tjejer i allt större utsträckning brukar våld och har intagit en mer aktiv roll i samhällets kriminella nätverk. Tjejer har länge gått under radarn och har därför agerat i det dolda, just nu sker det en förändring där samhället och yrkesverksamma ser saken i nytt ljus.  För att undersöka unga tjejers delaktighet i våldsspiralen har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra yrkesverksamma personer: två fältassistenter och två poliser. Gemensamt är att de arbetar i medelstora kommuner i Sverige. Resultatet analyseras sedan genom en tematisk metod.  Teorierna som används för att analysera studiens resultat är: feministisk teori, genussystemet, genuskontraktet, könsroller/genusordningen, makt samt genusstrukturer bland unga, alla är baserade på genusteori. Studiens resultat tyder på att våldet bland unga tjejer har ökat och att våldets karaktär också blivit allvarligare. Tjejerna som tidigare befunnit sig i periferin av den kriminella sfären har intagit en allt mer aktiv roll. Det råder däremot delade meningar i om tjejerna enbart är möjliggörare för verksamheten eller om de även är utförare av kriminella handlingar. I resultatet framgår det att tjejer som verkar i dessa kretsar både utnyttjas av killar men också utnyttjar killar. Resultatet analyseras därefter utifrån tre identifierade huvudteman: förändrad karaktär på tjejers våld, unga tjejers roll i samhällets rådande våldsspiral samt unga tjejer både utnyttjas och utnyttjar i gäng. Studien visar att unga tjejer intagit en aktiv roll i kriminella nätverk och att våldets karaktär har förändrats. Studien visar även att de tjejer som vistas i dessa kretsar riskerar att bli utnyttjade. Däremot finns det också indikationer på att även tjejerna kan utnyttja killarna i gäng.

This thesis presents a quantitative study of trust in the police amongst first and second-generation immigrants in Sweden. Previous research suggests that the most socio-economically vulnerable groups in society trust the police the least. People with immigrant backgrounds tend to a larger extent belong to these groups. Yet, few studies have examined trust in the police amongst immigrants within a Swedish context. The aim of this study is divided into two parts. Firstly, the study aims to examine if there are differences in trust in the police between first and second-generation immigrants, and the majority population of Sweden. Secondly, there is an attempt to explain any differences found using the procedural justice model and performance theory. Using data from the European Social Survey (n = 1497), a series of regression analyses are performed to first examine differences between the groups, and then examine whether perceptions of procedural justice and police performance have a mediating effect on first and second-generation immigrants' trust in the police. The findings suggest that first generation immigrants report slightly higher trust in the police, while second generation immigrants report lower levels of trust. Further, perceptions of procedural justice do not mediate trust in the police amongst those with immigrant backgrounds. However, perceptions of police performance mediate both first and second-generation immigrants’ trust in the police, but in opposite directions. The thesis is concluded with a discussion about key findings, limitations of the study and suggestions for future research.

Syftet med studien är att undersöka områdespolisers kontaktskapande arbete med ungdomar i Malmö. Dessutom är syftet att undersöka ungdomarnas inställning till detta arbete, samt båda parternas åsikter kring förbättring av arbetet. Denna studie genomfördes eftersom att det finns en avsaknad av forskning om det aktuella ämnet i Sverige. Metoden bestod av en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer med områdespoliser (n=3) och fokusgruppsintervjuer med ungdomar (n= 9) genomfördes. Studiens resultat visar att områdespolisernas kontaktskapande arbete inte är prioriterat, på grund av bristfälliga resurser, som är syftet med funktionen. Detta kan bero på en avsaknad av en tydlig definition av rollen, vilket är något som polisinformanterna i denna studie anser bör utformas. Ungdomarna har generellt sett en positiv inställning och attityd gentemot områdespoliserna, till exempel anser de att polisen utför sitt arbete på grund av goda skäl. Däremot upplever de en avsaknad av direkt kontakt. Till exempel önskar ungdomarna att områdespoliserna socialiserar sig och engagerar sig i fler aktiviteter med ungdomar, såsom sportaktiviteter. Sammanfattningsvis indikerar resultaten av studien att det kontaktskapande arbetet som områdespolisen utför är bristfälligt. Framtida forskning kring ämnet är av vikt eftersom överförbarheten i denna studie är låg. Det är även viktigt med vidare forskning om ämnet generellt i Sverige, men även i Malmö. / The aim of the study is to research the community outreach the community police conduct with adolescents in Malmö. Furthermore, the study aims to research adolescents’ attitudes towards the assignment, as well as opinions about improvement of the work. There is a lack of research on the current subject inSweden, and therefore the present study was conducted. The method consisted of a qualitative approach, where semi structured interviews with community police (n= 3) and focus groups with adolescents (n= 9) were conducted. The result of the study shows that the community outreach that the community police conduct is not prioritised due to the lack of resources, which is the purpose of the function.This may be due to an absence of a distinct definition of the role, which is something that the police informants in this study wish to be formulated. Generally, the adolescents’ have positive attitudes towards the community police, for instance they believe that the police conduct their work for an upright reason. However, they experience a lack of direct contact, and wish for the community police to socialise more, as well as engage in more activities, such as sports, with the adolescents. In conclusion, the findings of the study indicate that the community outreach the community police conduct is inadequate. Future research on the subject is of importance since the transferability of the study is low. There is also a need for further research on the subject in Sweden in general, as well as in Malmö.