Studien handlar om olika myndigheters samverkan kring frågor om barn som far illa eller riskerar att fara illa. I undersökningen studeras hur samverkan fungerar och vad målet med samverkan är. Dessutom identifieras framgångsfaktorer och hinder för samverkan. Studien görs utifrån PSSgruppens perspektiv, PSS-gruppen är en mindre samverkansgrupp mellan polis, skola och socialtjänst i Haparanda kommun. Studien är genomförd med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från respektive yrkesgrupp som i dagsläget deltar i PSS-gruppen. Det förebyggande arbetet är en orsak till att kommunen började samverka enligt samverkansmodellen. Studien visar att samverkan upplevs vara fungerande men att det i dagsläget behövs nya tag för att effektivisera det förebyggande arbetet. Samverkan har tidigare varit beroende av särskilt engagerade personer, så kallade eldsjälar, vars frånvaro i dagsläget påverkat samverkansgruppen negativt. Det framkommer både av intervjuerna som från tidigare forskning att ett väl strukturerat arbete med tydlig ledningsfunktion, planering och struktur skapar förutsättningar för en framgångsrik samverkan.

No description available.

Ändamålet med den här studien har varit att undersöka kvinnors karriärmöjligheter och upplevelser av att arbeta på Polismyndigheten som är en mansdominerad organisation. I presentationen av studien har vi valt att redogöra empiri utifrån respondenternas egna perspektiv och sedan kopplat ihop framställningarna med teorier om organisations- och könsstrukturer som kan förklara Polismyndighetens hierarkier och arbetsfördelningar. Uppsatsen är gjord utifrån en kvalitativ ansats och det insamlade materialet är framställt utifrån intervjuer som vi har gjort med sex stycken kvinnor som arbetar på olika platser inom Polismyndigheten. Resultatet indikerar att kvinnornas upplevelser inom Polisen liknar varandra även då de befinner sig på olika avdelningar och hierarkiska nivåer. Kvinnornas upplevelser påvisar att det finns hinder och svårigheter för dem i organisationen. De är underrepresenterade och utgör inte är den ideala polisen som baseras på manlighet. De ska kunna verka och accepteras i organisationen på ett liknande sätt som sina manliga kollegor. Kvinnorna tar ofta ett större ansvar för familj som därmed påverkar deras karriärer och yrkesstatus. Resultatet i studien har kunnat styrka vår egen förförståelse och påvisat att manlighet är normen inom myndigheten. / The purpose of this study has been to investigate women's career opportunities and experiences of working at the police authority, which is a male-dominated organization. In the presentation of the study, we have chosen to describe empirical data from the respondents own perspective and then link the representations with theories of organizational and gender structures that can explain the police authorities' hierarchies and division of labor. The essay is based on a qualitative approach and the collected material is presented on the basis of interviews that we have done with six women who work in different places within the police authority. The result indicates that women's experiences within the Police are similar to each other even when they are at different departments and hierarchical levels. The women's experiences show that there are obstacles and difficulties for them in the organization. They are underrepresented and do not constitute the ideal police based on masculinity. They should be able to work and be accepted in the organization in a similar way to their male colleagues. The women often take a greater responsibility for the family, which thus affects their careers and professional status. The result of the study has been able to strengthen our own understanding and demonstrated that masculinity is the norm within the authority.

La présente étude examine la période qui s’étend entre l’effondrement du palais de Knossos (fin du XIVe s.) et l’avènement de la cité grecque (milieu du VIIe s.), dans la région qui borde la baie du Mirambello. Elle vise à caractériser le processus de formation de la polis dans cette partie de la Crète orientale. A partir des résultats des fouilles et des prospections conduites dans la région et dans une perspective à la fois archéologique et géographique, des schémas d’implantation de l’occupation sont dégagés. Les principales transformations de la culture matérielle (urbanisme, architecture, mobilier) sont également mises en évidence pour les différentes phases chronologiques observées et sont étudiées de manière thématique d’après les contextes religieux, funéraire, résidentiel et politique. Une synthèse reprend les résultats obtenus en les combinant et souligne les traditions et les innovations qui sous-tendent l’apparition de la cité dans le Mirambello. Cette recherche prend la forme de trois volumes : le premier volume consiste en une exploration archéologique et géographique de la région ; les informations rassemblées sont analysées dans le second volume ; le troisième volume regroupe les cartes régionales produites pour illustrer cette étude. / This study considers the period between the collapse of the Palace of Knossos (end of 14th c. B.C.) and the birth of the Greek city-state (mid 7th c. B.C.) in the region of the Mirabello Bay, in eastern Crete. It aims to define the formation process of the polis in this part of the island. Evaluating results of archaeological surveys and excavations conducted in the region, the study analyzes and interprets patterns of occupation and settlement structure from archaeological and geographical perspectives. Significant changes in material patterns and transformations of material culture are characterized for each chronological phase, following thematic threads of religious, funerary, residential, and political contexts. The results are combined in a new synthesis which emphasizes the main traditions and innovations from which the polis arose in the Mirabello region. The research is presented in three volumes : Volume I gives the detailed results of an archaeological and geographical exploration of the region ; these data are further analysed in Volume II ; maps produced for the study are gathered in Volume III.

<p>This essay is called ”<em>The hunt for anarchists- a study</em> <em>about the police in Stockholm's collection of bandit portrait during the turn of the century 1900</em>”<em> </em>and it is about the criminal category ”Anarchists” who the police in Stockholm used at the turn of the century 1900.  In the archive from the police in Stockholm during the essays time perspective, 1899-1909,  there are about one hundred photographs in the category ”Anarchists”, about half of these pictures have no information besides the names of the people, but the other half, 48 persons, have some information about age, work title and where the person come from. The information showed that the people in the pictures where not from Sweden, and after controlling them in all different kinds of archives I found only ten of them have left any traces in Stockholm. What I realized then was that the people on the pictures are anarchists from different countries in Europe, mostly from Italy, and that the police in Stockholm had these pictures because different police stations around Europe had sent them to the police in Stockholm. The police in Stockholm where on the lookout for fugitive anarchists.</p><p>The literature about the anarchist movement in Italy during this time describe the hard situation for Italian anarchists. The police had persecuted, arrested and executed manyof them so many anarchists had fled abroad. The same was for Russian anarchists after the unsuccessful revolution in 1905. Eight of the ten anarchists of the police photographs who had been in Stockholm where Russians. They were a group who was accused of trying to kill the Russian czar visiting Stockholm in 1909.</p><p>None of the anarchists on the pictures have ever in Stockholm committed a political crime so to find out what a anarchist crime is have not been possible. But the general picture of the anarchists in the photographs is of a man in his 30’s with a working class job, in short: an everyday man.</p>

<p>Militär och polis har vid en hastig överblick en gemensam nämnare, nämligen legal våldsanvändning som en väg att lösa sina respektive uppgifter. Vad ställer detta för krav i fråga om etik och moral på respektive yrkesgrupp? Finns det fler likheter och vad finns det för skillnader, ur ett etiskt och moraliskt perspektiv? Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka likheter och skillnader i krav på etik och moral det finns mellan officerare och poliser. Detta sker genom att beskriva vilka krav som ställs på en officer för att sedan beskriva vilka krav som ställs på en polis. Därefter sker en jämförelse och en analys i syfte att tydliggöra de likheter och skillnader som identifierats.</p><p> Uppsatsen visar att likheter förekommer i fråga om krav på att behålla sin etik i perioder då den inte sätts på prov och efter långa tider av passivitet i verksamheten. Likheter har även identifierats i respektive myndighets värdegrund då dessa ställer tydliga krav på sina anställda i fråga om människosyn och normer. Skillnaderna som har identifierats handlar bland annat om agerandet innan vapenanvändning. En officer har i uppgift att leda underställda i strid och blir tagen i anspråk när inga andra metoder har fungerat. En polis däremot, förväntas kunna ta till mindre våldsamma metoder för att lösa sin uppgift, innan han använder sitt vapen. Detta ställer högre krav på en polis. Ytterligare en skillnad som identifierats är förhållandet mellan befäl och underställd personal. Resultatet i detta fall visar att det ställs högre krav på en officer då dennes underställda har en lägre ålder, kortare utbildning och mindre livserfarenhet än polisbefälets underställda.</p> / <p>A quick overview tells us that legal use of force is the lowest common denominator between military officers and police officers. Which demands does this legal use of force make on the two categories, in terms of ethics and moral? Are there more similarities and what differences in an ethical perspective are there? The purpose of this essay is to identify the similarities and differences between military officers and police officers in terms of demands in an ethical and moral perspective. This is made by describing the demands on a military officer followed by a description of the demands on a police officer. Thereafter, a comparison and an analysis is made in purpose to clarify the similarities and differences which have been identified.</p><p>The essay shows that similarities occur in question of keeping your ethics in times when it is not tested and after long periods of passivity in the daily activities. Similarities have also been identified in each authority’s declaration of values. The declarations of values are making demands in terms of human value and norms. The differences that have been identified are mainly about the behavior before use of violence. A police officer is expected to use other methods, in order to solve his assignment, before he uses his weapon. A military officer, on the other hand, is trained to lead subordinates in combat and is assigned when all other methods has failed. The demands on a police officer are therefore considered higher, in that very case. Another difference that has been identified is the relation between the commander and his subordinates. The result in this case shows that the demands on a military officer are higher due to the subordinates’ younger age, shorter training and lesser life experience, compared to the police officers subordinates.</p>

This essay is called ”The hunt for anarchists- a study about the police in Stockholm's collection of bandit portrait during the turn of the century 1900” and it is about the criminal category ”Anarchists” who the police in Stockholm used at the turn of the century 1900.  In the archive from the police in Stockholm during the essays time perspective, 1899-1909,  there are about one hundred photographs in the category ”Anarchists”, about half of these pictures have no information besides the names of the people, but the other half, 48 persons, have some information about age, work title and where the person come from. The information showed that the people in the pictures where not from Sweden, and after controlling them in all different kinds of archives I found only ten of them have left any traces in Stockholm. What I realized then was that the people on the pictures are anarchists from different countries in Europe, mostly from Italy, and that the police in Stockholm had these pictures because different police stations around Europe had sent them to the police in Stockholm. The police in Stockholm where on the lookout for fugitive anarchists. The literature about the anarchist movement in Italy during this time describe the hard situation for Italian anarchists. The police had persecuted, arrested and executed manyof them so many anarchists had fled abroad. The same was for Russian anarchists after the unsuccessful revolution in 1905. Eight of the ten anarchists of the police photographs who had been in Stockholm where Russians. They were a group who was accused of trying to kill the Russian czar visiting Stockholm in 1909. None of the anarchists on the pictures have ever in Stockholm committed a political crime so to find out what a anarchist crime is have not been possible. But the general picture of the anarchists in the photographs is of a man in his 30’s with a working class job, in short: an everyday man.

Militär och polis har vid en hastig överblick en gemensam nämnare, nämligen legal våldsanvändning som en väg att lösa sina respektive uppgifter. Vad ställer detta för krav i fråga om etik och moral på respektive yrkesgrupp? Finns det fler likheter och vad finns det för skillnader, ur ett etiskt och moraliskt perspektiv? Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka likheter och skillnader i krav på etik och moral det finns mellan officerare och poliser. Detta sker genom att beskriva vilka krav som ställs på en officer för att sedan beskriva vilka krav som ställs på en polis. Därefter sker en jämförelse och en analys i syfte att tydliggöra de likheter och skillnader som identifierats.  Uppsatsen visar att likheter förekommer i fråga om krav på att behålla sin etik i perioder då den inte sätts på prov och efter långa tider av passivitet i verksamheten. Likheter har även identifierats i respektive myndighets värdegrund då dessa ställer tydliga krav på sina anställda i fråga om människosyn och normer. Skillnaderna som har identifierats handlar bland annat om agerandet innan vapenanvändning. En officer har i uppgift att leda underställda i strid och blir tagen i anspråk när inga andra metoder har fungerat. En polis däremot, förväntas kunna ta till mindre våldsamma metoder för att lösa sin uppgift, innan han använder sitt vapen. Detta ställer högre krav på en polis. Ytterligare en skillnad som identifierats är förhållandet mellan befäl och underställd personal. Resultatet i detta fall visar att det ställs högre krav på en officer då dennes underställda har en lägre ålder, kortare utbildning och mindre livserfarenhet än polisbefälets underställda. / A quick overview tells us that legal use of force is the lowest common denominator between military officers and police officers. Which demands does this legal use of force make on the two categories, in terms of ethics and moral? Are there more similarities and what differences in an ethical perspective are there? The purpose of this essay is to identify the similarities and differences between military officers and police officers in terms of demands in an ethical and moral perspective. This is made by describing the demands on a military officer followed by a description of the demands on a police officer. Thereafter, a comparison and an analysis is made in purpose to clarify the similarities and differences which have been identified. The essay shows that similarities occur in question of keeping your ethics in times when it is not tested and after long periods of passivity in the daily activities. Similarities have also been identified in each authority’s declaration of values. The declarations of values are making demands in terms of human value and norms. The differences that have been identified are mainly about the behavior before use of violence. A police officer is expected to use other methods, in order to solve his assignment, before he uses his weapon. A military officer, on the other hand, is trained to lead subordinates in combat and is assigned when all other methods has failed. The demands on a police officer are therefore considered higher, in that very case. Another difference that has been identified is the relation between the commander and his subordinates. The result in this case shows that the demands on a military officer are higher due to the subordinates’ younger age, shorter training and lesser life experience, compared to the police officers subordinates.

Att ha en välfungerande intern kommunikation inom en organisation är av yttersta vikt. Att dessutom ha en välfungerande intern kommunikation under en krishändelse är fundamental. Idag hamnar samhällen och organisationer ofta i olika typer av problematiska och hotfulla situationer. Detta är nästintill oundvikligt. Det som dock är hanterbart är kommunikation kring dessa situationer. Vintern 2010 sattes Polismyndighetens kommunikation på prov i och med ett terrorattentat där en självmordsbombare sprängde sig i centrala Stockholm. Denna uppsats tar sikte på att studera och undersöka polisens interna kommunikation under denna händelse. Avsikten är att redogöra för huruvida retoriska strategier så som retorisk situation, definition och angreppssätt, tagits i beaktande under den interna kommunikationens skapande och förmedlande. Genom användandet av en kvalitativ fallstudie som metod analyserade den interna skriftliga kommunikationen. Studien visar att flera delar inom den interna kriskommunikationen kan sammankopplas med olika retoriska strategier och modeller. Dock finns det delar som kan förbättras rent retoriskt. / To have an effective internal communication within an organization is of utmost importance. To also have a well-functioning internal communication during a crisis event is fundamental. Today, communities and organizations are often placed in different types of problematic and threatening situations. This is almost inevitable. However, the communication about these situations is manageable. In the winter of 2010 the communication of the Police Authority were put to the test, because of a terrorist attack that also included a suicide bomber. This essay aims and investigates the police's internal communication process during this event. The intention is to report on whether rhetorical strategies such as rhetorical situation, definition and approach, has been taken into consideration in the internal communication. Through the use of a qualitative case study method the internal written communication were analyzed. The study indicates that several elements within the internal crisis communication can be linked with various rhetorical strategies and models. However, there are parts that can be improved.

A police officer may be subject to anumber of complex situationsand stresses intheir everyday work in which different emotionsmay occur, and whereemotional labour is necessary.  Our intent of the study isto increase understanding of the emotional partof the police work. How the police areexperiencing an emotional preparation for work,experiencing the feelings that occur in work,and how emotions are processed. Wewill also see howthe police handlethe transmutation from their private feelings anddeal with the waythey express the emotional expressions that the colleagues and thepublic expect to see in different situations. We will see how theyhandle the transmutation from public feelings toprivate feelings again.The intention of the study is also to see if thereare organizational conditions that cansimplify the emotional labour of a police,and identify the conditions. We haveconducted seven qualitativeinterviews. By means of thecollected empirical and the theoretical basewe will analyze the emotional labour of a police, and analyze the factors that may affect the emotionallabour.The analysis describes the presence of individual factors, social support and organizational factorsthat can affectthe emotional workof a police. We illustratethe emotional workof a police with thehelp of a model that shows the relationship between different the factors. / Politietkan bli utsatt for en rekke komplekse og påkjennende situasjoner i sinarbeidshverdag hvor ulike følelser kan oppstå, og der et emosjonelt arbeid blirnødvendig. Vårt formål med studiet er å øke forståelsen for denemosjonelle delen i politiets arbeid. Hvordan politiet opplever forberedelsentil et emosjonelt arbeid, opplever følelsene som oppstår i arbeidet, samthvordan følelsene bearbeides. Vi vil også se hvordan politiet handtererovergangen fra sine private følelser, og handterer de slik at de viser defølelsesutrykk som kollegaer og allmennheten forventer seg å se i ulikesituasjoner. Vi vil også se hvordan overgangen handteres fra de offentligefølelsene til private igjen. Studiets formål er å se om det finnesorganisatoriske forutsetninger som kan forenkle det emosjonelle arbeidet til politiet,og hvordan disse ser ut. Vi har gjennomført syv kvalitative intervjuer. Med hjelp av den innsamledeempirien og studiets teoretiske utgangspunkt analyserer vi politietsemosjonelle arbeid, og faktorer som kan påvirke det emosjonelle arbeidet. Analysen beskriver at det finnesindividuelle faktorer, sosial støtte og organisatoriske faktorer som kanpåvirke det emosjonelle arbeidet til politiet. Vi illustrerer det emosjonellearbeidet til politiet med hjelp av en egen modell som viser sammenhengen mellomde ulike faktorene.