The aim of this paper was to explore associations between previous victimization, police legitimacy and feelings of safety, and to also explore how different patrolling strategies were perceived in terms of general feelings of safety and police legitimacy. A questionnaire was created to measure these variables. The tests used were correlations and independent samples t-tests. The participants were 175 individuals living in Sweden, 67 were men and 108 were women, and the average age was 28. The correlation analysis showed that there was no significant relation between police legitimacy and feelings of safety regardless of previous victimization or not. One t-test showed no significant difference in patrolling strategies in terms of feelings of safety. However, a second t-test showed a significant difference in patrolling strategies in the general perception of police legitimacy. Participants with greater confidence in the police, perceived foot patrolling as more vital for their feelings of safety. The theory, Community oriented policing (COP), was used to further analyze results obtained within this study. Through this study, it was concluded that foot patrolling could promote cooperation between the police and the public. This might improve citizens' understanding of police legitimacy, which in turn can increase the overall levels of feelings of safety among the public. / Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan tidigare viktimisering, tilltro till polisen och upplevd trygghet, samt skillnader i vilken patrulleringsstrategi som uppfattades som mest trygg vad gäller den generella upplevda tryggheten respektive den generella tilltron till polisen. En webbenkät som mätte dessa variabler skapades och analyserades sedan med hjälp av korrelationsanalyser och oberoende t-test. Antalet deltagare var 175 personer bosatta i Sverige där 67 var män och 108 var kvinnor och deras medelålder var 28. Korrelationsanalyserna visade inget signifikant samband mellan tilltro till polisen och upplevd trygghet även när tidigare viktimisering användes som kontrollvariabel. Det oberoende t-testet visade ingen signifikant skillnad i vilken patrulleringstrategi som deltagarna uppfattade som mest trygg vad gäller den generella upplevda tryggheten. Däremot visade ytterligare ett oberoende t-test att det fanns en signifikant skillnad i vilken patrulleringsstrategi deltagarna uppfattade som mest trygg vad gäller den generella tilltron till polisen, där personer med högre tilltro till polisen uppfattade fotpatrullering som mest tryggt. Teorin om Community oriented policing (COP) användes för att analysera resultaten. Sammanfattningsvis stödjer denna studies resultat uppfattningen om att fotpatrullering kan främja samarbetet mellan invånare och polis. Ökat samarbete mellan parterna kan tänkas leda till ökad tilltro till polisen, som i sin tur kan resultera i ökad upplevd trygghet bland befolkningen.

Human enhancement (HE) is the field of research aiming to improve and overcome the biological limitations of the physical and mental performance of humans. The implications of HE might especially prove relevant within high-intensity environments, such as the working environment of police and fire and rescue services. The aim of this thesis is to identify the needs of personnel within these domains and to highlight potential HE solutions that could aid to improve responder performance in the setting of an active emergency. Interviews conducted with representatives for the Swedish police and fire and rescue service highlighted the need for support of mental performance in the form of destressing during highintensity situations as well as an improvement of creating situational awareness and making adequate decisions in a short amount of time. The results imply a potential of implementing HE solutions that aid emergency responders by keeping them alert and open for information gathering or minimizing the experienced level of stress while providing vital information for a proper response. The thesis alsoconcluded a generally positive attitude towards implementation of HE solutions.

Bakgrund: Polismyndighetens mål och budget återfinns i regleringsbrevet som varje år ges ut av regeringen. Genom regleringsbrevet vill regeringen på så sätt styra polisverksamheten. Det kan uppstå ett problem i denna process då politikerna inte alltid innehar den insikt som krävs för att sätta målen på ett verklighetsenigt sätt, vilket innebär att målen inom offentlig sektor ofta ses som otydliga. Syfte: Syftet med denna studie är att förstå hur Polismyndigheten styr utifrån regeringens mål samt vilka problem som kan uppstå. Dessutom ligger fokus på att ge insikt i hur målen hanteras och omvandlas i praktiken samt hur man förstår dem på olika nivåer inom organisationen. Vidare undersöks hur prestationsmätning utförs i praktiken samt vilka problem som uppstår i detta arbete. Metod: Genom en kvalitativ forskningsstrategi och en abduktiv ansats har en enfallstudie med semistrukturerade intervjuer genomförts. Även dokument har studerats som ett komplement till de semistrukturerade intervjuerna. Slutsats: Regleringsbrevet bryts ner till en verksamhetsplan (Strategi 2024) och den operationaliseras sedan ute på de olika avdelningarna och regionerna. Problemen vi fann är en brist i förståelse mellan politiker och Polismyndigheten gällande kunskap samt att myndigheten inte äger hela rättsprocessen då andra myndigheters arbete också spelar in här. En enorm mängd mätningar görs både av kvalitativ och kvantitativ art. Under senare år har ett stort fokus lagts på effekten av insatserna vilket också är en del av problemet då effekter är svåra mäta. Uppföljningen handlar om att se till effekterna som målen ska leda till men det är däremot svårt att veta om ett mål är uppfyllt eller inte då målen är av ökande, minskande eller bibehållande art. Informationen från uppföljningarna används av högre uppsatta chefer för utvärdering samt förbättringar i verksamheten. / Background: The police agencies goals and budgets are given from government directives which are given out each year by the government. Through these directives the government means to manage the police operation. A problem can occur in this process since politicians do not always have the required understanding of needed to set realistic targets, which leads to goals within the public sector often being seen as obscure. Purpose: The purpose of this study is to understand how the Swedish police agency is managed through the governments goals and which problems can occur. The aim is also to provide insight these goals are handled and transformed in practice as well as how these goals are understood on different levels within the organisation. Furthermore, we examine how performance measurement is used in practice as well as which problems occur in the process. Method: Through a qualitative research strategy and an abductive approach, a case study containing semi-structured interviews has been completed. Documents have also been studied as a complement to these semi-structured interviews. Conclusion: The government directives are broken down into a business plan (Strategy 2024) which is further operationalised in the different departments and regions. The problems we found were a lack of understanding between the politicians and police agency regarding knowledge as well as the agency itself does not own the entire legal process, since other agencies also play a part in it. An enormous number of measurements are being performed of both qualitative and quantitative sorts. During the last years, a large focus has been put on the actual effect of their efforts which also is a part of the problem since effects are difficult to measure. Monitoring is about looking at the effects that the goals are intended to provide but it can be difficult to assess whether a goal is attained or not since these goals are set in a way that they must always increase, decrease or be maintained. The information from the monitoring process is used by leaders within the organisation for evaluations as well as for making improvements to the organisation.

Threats and violence at work are an increasingly widespread work environmentproblem in Sweden. This affects many professions but especially police officersand other emergency professions. This problem risks causing stress that negativelyaffects the police officers' health. The aim of the present study is to increaseunderstanding of police officers' experiences of stress and what measures arestress- reducing in a professional group exposed to recurring threats and violenceat work. A qualitative study was conducted of eight semi-structured interviewswith police officers in Stockholm. The analysis was performed with an interpretivephenomenological analysis (IPA) originating in health psychology. The IPAmethod has a structured way of thematizing responses out of many humanexperiences. The analysis confirms that all respondents were exposed to threatsand violence at work. They experience useful positive stress, as well as acuterecurring and chronic stress at work but they also express a lack of time andprioritization of mental training and reflection for stress management. The policedealt with stress primarily through conversational support with their colleagues,visualization and target image training and taking time for workout and recovery athome and to some extent their own reflection. From the organization, they mostlyreceived support with crisis management teams after emergency events. / Hot och våld på arbetet är ett alltmer utbrett arbetsmiljöproblem i Sverige. Dettaproblem påverkar många yrkesgrupper men särskilt poliser och andra blåljusyrken.Detta riskerar att orsaka stress som påverkar polisernas hälsa negativt. Syftet meddenna studie är att öka förståelsen om polisers upplevelser av stress och vilkaåtgärder som är stressreducerande i en yrkesgrupp utsatta för återkommande hotoch våld i arbetet. Denna kvalitativa studie genomfördes med sammanlagt åttasemistrukturerade intervjuer med poliser i Stockholm. Analysen genomfördes meden interpretativ fenomenologisk analys (IPA) med ursprung i hälsopsykologin.IPA-metoden har ett strukturerat sätt att tematisera svar ur en stor mängdmänskliga upplevelser. Resultatet bekräftar att alla respondenter utsatts för hot ochvåld i arbetet. Respondenterna upplever användbar positiv stress, såväl somåterkommande akut och kronisk stress i arbetet. Dessutom uttryckerrespondenterna brist på tid och prioritering av mental fortbildning och reflektionför stresshantering. Poliserna hanterade stressen framförallt genom samtalsstödmed sina kollegor, visualisering och målbildsträning och genom att ta tid förträning och återhämtning hemma samt i viss mån egen reflektion. Frånorganisation får respondenterna framför allt stöd med att användakrishanteringsteam efter akuta händelser.

Every website, computer and IT system have users who need to verify their identity throughauthentication. The most common form of authentication today is to apply an alphanumericpassword. Passwords are often based on biographical information that can be derived from the userhimself and common elements that are usually utilized while creating passwords are names, petnames, family related, and date of birth. While passwords today are often based on the individual'sbiographical elements, the police have problems cracking encrypted devices because it takes a longtime and is complex to identify the correct password among all possible combinations. This problemis the basis for the work and is the reason why this model for how biographical dictionaries should bestructured and contain is created. To design the model, a literature review has been carried outwhere elements have been defined and a structure formed. Interviews with IT forensics from thepolice and NFC were then held to refine the different elements and structure of the initial model andto create a reality anchor. The result of this work is a product in the form of a model that can be usedto create biographical dictionaries based on target people. The model demonstrates whichbiographical elements are relevant for finding potential passwords. The conclusion drawn is that themodel can facilitate the work of the police and IT forensics when it comes to cracking people'sbiographical passwords. By using a dictionary that is built with the model, time-consuming attackssuch as brute-force attacks or more general dictionary attacks do not need to be applied. / Till varje hemsida, dator och IT-system finns användare som behöver verifiera sin identitet genomautentisering. Den vanligaste formen av autentisering är idag att applicera ett alfanumerisktlösenord. Lösenord bygger ofta på biografiska uppgifter som kan härledas från användaren själv ochvanliga element som brukar användas vid lösenordsgenerering är: namn, husdjursnamn, familj ochfödelsedatum. Samtidigt som lösenord idag ofta bygger på individens biografiska element har polisenproblem att knäcka krypterade enheter på grund av att det tar lång tid och är väldigt komplext attidentifiera rätt lösenord bland alla möjliga kombinationer. Detta problem ligger till grund för arbetetsamt är orsaken till varför denna modell för hur biografiska ordböcker ska vara strukturerade ochinnehålla skapas. För att utforma modellen har en litteraturöversikt genomförts där element hardefinierats och en struktur formats. Intervjuer med IT-forensiker från polisen och NFC hölls därefterför att förädla den initiala modellens olika element och struktur samt att skapa enverklighetsförankring. Resultatet av detta arbete är en slutprodukt i form av en modell som går attnyttja för att skapa biografiska ordböcker utifrån målpersoner. Modellen påvisar vilka biografiskaelement som är relevanta för att hitta potentiella lösenord. Slutsatsen som dras gör gällande attmodellen kan underlätta polisens och IT-forensikers arbete när det kommer till att knäcka personersbiografiska lösenord. Genom att nyttja en ordbok som är uppbyggd med modellen behöver intetidskrävande angrepp som ”brute force” attacker eller mer generella ordboksattacker appliceras.

Gängkriminalitet är ett allt mer uppmärksammat fenomen i samhället och denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur samhällsaktörerna socialtjänst, polis och fritidsverksamhet förstår och tolkar sitt arbete med unga kvinnor i gängkriminalitet utifrån de villkor som finns i arbetet. Detta besvaras genom att studera vilken roll och ansvar de yrkesverksamma ser sig ha i arbetet, vad de ser för utmaningar och hinder samt om arbetet med unga kvinnor respektive män i gäng skiljer sig åt. Till studien har semistrukturerade intervjuer genomförts, både individuellt och i grupp, med totalt nio respondenter. Materialet har analyserats och tolkats utifrån en innehållsanalys med den tidigare forskningen och teorianknytning som verktyg. Genom analysen har olika teman kunnat urskiljas, vilka är; defintion av gäng och unga kvinnor, roll och ansvar, utmaningar och hinder samt könsskillnader. Resultatet visar på svårigheten att endast tala om de unga kvinnorna utan att nämna det generella perspektivet. Samhällsaktörerna upplever att de har en viktig roll och ett ansvar i arbetet där identifiering, samverkan och kvinnornas psykiska ohälsa är utmärkande. De utmaningar och hinder som de främst såg var att veta vad ett gäng är och förstå kvinnornas roll, att arbeta motiverande samt att förhålla sig till sekretesslagen som sågs hindra samverkan. Slutligen visade resultatet på att de upplevde att deras arbete skiljer sig gällande kvinnor och män i gäng. Vi vill med denna studie visa på de unga kvinnornas betydande roll för gängens förekomst och att svenska samhällsaktörer upplever att de saknar kunskap i sitt arbete med de unga kvinnorna i gäng, men även gäng på ett generellt plan. Vi ser därmed att det är av vikt att mer forskning bedrivs inom ämnet där könsskillnader tas i beaktning då studien pekar på en förändring i samhället som tyder på att det behövs en ny diskussion gällande gäng med ett större fokus på unga kvinnor.

This study is about investigating how police and social workers from the social services work together to prevent socially destructive behaviors such as crime and its consequences. The focus of the study is limited to a specific, geographical area, where both a vulnerable and a particularly vulnerable area are represented. The emphasis of the study is on the challenges and success factors regarding collaboration between mainly the police and social services, reflections on the vulnerable / particulalry vulnerable areas and its impact on the operational work.  The issues that have been addressed have included how the police and social services work to prevent crime in the area, what challenges there are regarding collaboration in preventive work och how the police and social services feel that their efforts affect crime in the area. The study is conducted based on a qualitative method where six interviews have been conducted, two with the police and four with the social services. The results have been analyzed through previous research as well as the selected theories of interaction theory and systemms theory. The results of the survey show that both social services and the police describe that secrecy legislation can be an obstacle to good cooperation, that it is also important to understand each others´s professional roles. Furthermore, the results show that the participants in the study feel that their preventive work has a good impact in a positive direction in terms of crime in the area.  Keywords: Collaboration, crime, particularly, vulnerable, police, preventive, social service, vulnerable

Poliser är en yrkesgrupp som mer ofta drabbas av psykisk och fysisk ohälsa än den generella befolkningen, däremot är kunskapen om polisstudenters hälsa begränsad. Syftet med denna undersökningen var att undersöka polisstudenters självskattade hälsa, men även att analysera om självskattad hälsa påverkar tilltro till polisiär förmåga. Det teoretiska ramverket utgörs av tidigare forskning om poliser såväl som polisstudenter och olika aspekter av deras hälsa. I denna studien tillfrågades polisstudenter vid två olika universitet i södra Sverige att delta i enkätundersökningen. Totalt 121 polisstudenter slutförde frågeformuläret och deltog i studien. Frågeformuläret är en omarbetad version av folkhälsoenkäten och bestod av 60 items vilka delades upp i sju övergripande kategorier som behandlade olika aspekter av hälsa. Utifrån enkätens frågor konstruerades tre variabler: hälsa; fysisk aktivitet; och tilltro till polisiär förmåga. Studieresultaten indikerar på att polisstudenter har goda fysiska aktivitetsvanor och allmän hälsa. Fysisk aktivitet (träning) och god psykisk hälsa påverkade främst studenternas tilltro till polisiär förmåga. / Police officers often suffer more often from mental- and physical illness than the average person, yet the health of police recruits remains unexamined. The aim of this study was to map how police students perceive their mental- and physical health and to investigate whether there is a relationship between self-esteemed health andtheir confidence in police profession ability. The theory consists of previous studies that has explored police officers as well as police trainers and different aspects of their health. Respondents studied at two different universities in southern Sweden. A total of 121 police trainees completed the questioner and were included in the study. The questioner had 60 items further divided into seven overriding categories regarding different aspects of health. Three main variables, health, physical activity and confidence in police profession ability were constructed from the questioner. This study results indicate that police recruits have good physical activity habits and general good health. Moderate physical activity and good mental health had the most impact on the recruits confidence in future police employment.

Det finns en brist på orosanmälningar av brottsoffer som befinner sig i riskfyllda omständigheter, det är dock viktigt att det trots allt sker orosanmälningar även på brottsoffer för att socialtjänsten ska få en underrättelse över situationen och försöka lokalisera adekvata åtgärder och minimera ungdomars utsatthet. Det har även framkommit att det återfunnits missnöje mellan polisen och socialtjänsten. Mot bakgrund av detta ämnar den aktuella studien att undersöka samarbetet mellan polisen och socialtjänsten gällande SoL 14-anmälningar. Tillika ämnas polisens samt socialtjänstens uppfattning på bristen av SoL 14-anmälningar på brottsoffer att utforskas. För att undersöka detta har följande frågeställningar besvarats: hur upplever polisen och socialtjänsten tillämpningen av anmälningsskyldigheten gällande barn som utsatts för brott? Hur fungerar samarbetet mellan polisen och socialtjänsten avseende orosanmälningar? Hur kan problem med hantering av orosanmälningar förklaras och åtgärdas? Resultatet åskådliggör att det finns delade meningar om samverkan med socialtjänsten bland poliserna, medan socialsekreteraren anser att samverkan fungerar bra. De poliser som är missnöjda upplever bland annat att de inte får den återkoppling de hade velat ha. Förbättringar som nämnts inkluderar att etablera medel för direktkontakt med lämpliga aktörer inom respektive myndighet för att främja arbetet med unga, således även att mer kommunikation/återkoppling ska ske. Dessutom vad det gäller anmälningsskyldigheten på brottsoffer som befinner sig i riskfyllda omständigheter menar de flesta att den inte uppfylls och att det sällan utförs SoL 14-anmälningar på brottsoffer. Somliga menar att det beror på okunskap eller att det inte ännu är en del av arbetskulturen. Även tidsbrist eller att det rentav “glöms bort” nämns, de menar på att detta sker för att fokuset ofta är riktat på gärningspersoner och inte brottsoffer. / There is a lack of reports of concern on victims of crime who are in risky circumstances, however, it is important that reports of concern are also done on victims of crime in order for social services to be informed of the situation and try to locate adequate measures and minimize adolecents vulnerability. It has also emerged that dissatisfaction was found between the police and social services. In light of this, the current study intends to investigate the cooperation between the police and social services regarding SoL 14-reports. Furthermore, the police and social services' perception of the lack of SoL 14-reports on crime victims is intended to be explored. To examine these phenomenons, the following questions were answered: how do the police and social services perceive the practice of the reporting obligation regarding children who have been victims of crime? How does the cooperation between the police and social services work regarding reports of concern? How can problems with the handling of reports of concern be explained and remedied? The result illustrates that there are divided opinions about cooperation with the social services among the police, while the social secretary believes that the cooperation works well. The police officers who are dissatisfied feel, among other things, that they do not get the feedback they would have liked. Improvements mentioned include establishing means for direct contact with appropriate actors within the respective authorities to further and improve the work regarding young people, thus also that more communication or feedback should take place. With regard to the reporting obligation on victims of crime who are in risky circumstances, most informants believe that it is not fulfilled and that SoL 14-reports on crime victims are rarely carried out. Some informants believe that it is due to ignorance or that it is not yet part of the work culture. Additionally is lack of time or that it is "forgotten" mentioned, the informants mean that this happens because the focus is often directed at the perpetrators and not the victims.

Med tanke på den variationsrikedom som finns bland svenska medborgare är det relevant att arbeta för en ökad mångfald på arbetsplatserna i samhället. Att öka mångfalden och attraktiviteten för polisyrket är ett aktuellt ämne då Polismyndigheten har som ambition att bibehålla den kompetens som mångfald tillför samt för att spegla det samhälle de verkar i. Antagningsstatistik visar att individer med utländsk bakgrund har svårare att klara antagningsprocessen till polisutbildningen till skillnad från individer med svensk bakgrund. Syftet med studien har varit att undersöka om individer med utländsk bakgrund har svårare att klara prövningen till polisutbildningen i Sverige samt jämföra och studera individernfrågeställningas bakgrund för att bilda kunskap och få en ökad förståelse om vad som kan vara meriterande utöver de formella behörighetskraven. Med en huvudfrågeställning samt två underfrågor har empirin formats av en kvantitativ enkätundersökning som bygger på en positivistisk metodansats. Resultatet har analyserats med hjälp av teorier och begrepp som antar ett sociologiskt perspektiv; Pierre Bourdieus habitus, kulturellt- och socialt kapital samt Paulina De los Reyes och Diana Mulinaris intersektionalitet. Utifrån den insamlade empirin visar studien att individer med utländsk bakgrund har liknande möjligheter att klara prövningen till polisutbildningen i Sverige, som en individ med svensk bakgrund. Respondenterna har liknande bakgrunder, ett liknande habitus, sociala- samt kulturella kapitaltillgångar. Det är svårt att se hur prövningen till polisutbildningen i Sverige förhåller sig till individens multipla identiteter och till begreppet mångfald, då man utifrån ett intersektionellt perspektiv på antagningsprocessen inte kan synliggöra en ojämlikhet mellan individer med svensk- och utländsk bakgrund där man bortsett från att ta hänsyn till att respondenterna kan tillhöra flera kategorier samtidigt. / It is relevant to work towards increased diversity in the society ́s workplaces due to the substantial variation of ethnicities among Swedish citizens. To increase the diversity and attraction towards the police profession is a current subject because Polismyndigheten embodies certain ambitions to withhold the competence that diversity brings, as well as reflecting the society they provide in. Admission statistics shows that individuals with foreign background have a harder time during the admission process in comparison to people with Swedish background. The purpose of this study have been to research why individuals with foreign background have a tougher time to complete that trails of Swedish police education, along with comparing and studying individuals background to gain an improved understanding about what appears to bo admirable in addition to the formal eligibility requirements. The empirical have been formed by a quantitative survey that builds on a positivistic method comprised of a main issue together with two follow-up questions. The results have been analyzed using theories and concepts that assumes a sociological perspective; Pierre Bourdieus habitus, cultural- and social capital, along Paulina De los Reyes and Diana Mulinaris intersectionality. The study shows that individuals with foreign background have similar possibilities regarding completing the trails of Swedish police education in comparison to those of Swedish background, based on the collected empiricism. The respondents have similar backgrounds, similar habitus, social- and cultural capital assets. It is difficult to understand how the trails of police education in Sweden relate to individuals multiple identities in addition to the concept diversity, because of the inability to see an inequality between people with Swedish or foreign background during the admission process based on an intersectional perspective where the respondents could potentially belong to more categories simultaneously.