Syftet med denna uppsats är att pröva om kulturella faktorer kan förklara den mellanstatliga variationen av korruption. En teoretisk genomgång pekar ut Transparency Internationals Corruption Perception Index, samt Världsbankens Control of Corruption Index som lämpliga indikatorer på graden av korruption. Som kulturella förklaringsfaktorer används två dimensioner som den amerikanske samhällsvetaren Ronald Inglehart (1997) extraherat ur det världsomspännande World Values Survey-materialet; dessa dimensioner avspeglar en tvärkulturell polarisering mellan traditionella visavi sekulära värderingar och överlevnadsvärden visavi emancipativa frihetsvärden (Warelius 2007). Inglehart och Welzel (2005) har lagt fram empirisk bevisföring för att socioekonomisk utveckling orsakar kulturell förändring, således används denna faktor som bakomliggande kontrollvariabel – FN:s Human Development Index nyttjas som indikator på socioekonomisk utveckling. Flera teoretiker framhäver närvaron av formella demokratiska institutioner som en förklaring till graden av korruption. Därför inbegrips även denna variabel i undersökningen; måttet på formell demokrati baseras på en sammanvägning av ett tvådimensionellt ”frihetsindex” som tillhandahålls av den amerikanska organisationen Freedom House. Ytterligare en institutionell förklaring som förekommer inom litteraturen är demokratisk design. Av denna anledning inkluderas Lijpharts (1999) tvådimensionella index över demokratiskt institutionellt arrangemang i undersökningen, detta för att kontrollera om olika demokratiska konfigurationer har någon effekt på korruptionsnivån. Den empiriska analys som genomförts vittnar om att kulturella faktorer har en oberoende inverkan på graden av korruption; närmare bestämt så är det förekomsten av emancipativa frihetsvärden som tenderar att motverka korruption. Den huvudsakliga slutsatsen är sålunda att förklaringskraften hos den kulturella dimensionen emancipativa frihetsvärden håller för kontroll av socioekonomisk utveckling, formell demokrati samt demokratiskt institutionellt arrangemang. Däremot visade sig den andra kulturella dimensionen – traditionella kontra sekulära värderingar – inte ha någon signifikant förklaringskraft under kontroll för bakomliggande faktorer.

Individers tillit til det politiske systemet er viktig for myndighetenes evne til å styre effektivt. En stat som ikke har tillit fra sine innbyggere kan bli nødt til å ta i bruk virkemidler som vold, trusler og tvang for få sine innbyggere til å opptre som ønskelig. Slike virkemidler kan bli møtt med motstand, noe som vil minke effektiviteten, og kan i verste fall føre til kollaps av staten. Denne analysen har som hensikt å undersøke hva som genererer tillit til de politiske institusjonene i Afrika. Det afrikanske kontinentet er hjemsøkt av ustabilitet, væpnede konflikter, borgerkrig og etniske konflikter. En viktig oppgave verdenssamfunnet står ovenfor er dermed hvordan vi skal få Afrika ut av denne negative spiralen. Ved å anvende flernivåanalyse i 20 afrikanske land finner jeg at individenes subjektive oppfattelse av landets økonomiske situasjon, ulikhet mellom etniske grupper, generalisert sosial tillit samt korrupsjon har en innvirkning på individers grad av tillit. / Popular trust in the political institutions is vital for a regime’s ability to govern effectively. A regime that does not inhabit trust from its citizens will have to use other measures to obtain obedience and cooperation from their citizens – like coercion, use of force and threats. These measures may reduce the efficiency of the regime, and may also lead to a collapse of the state. The purpose of this thesis is to investigate what the sources of political trust are in Africa. The African continent is hunted by instability, armed conflicts, civil wars and ethnic conflicts. One of the tasks for the international society is therefore how to get African countries out of this negative spiral. Since political trust is linked to the stability of the regime, it is essential to investigate what the sources of trust are. By using multilevel modeling in twenty African countries, I find that individual evaluations of the country’s economic situation, horizontal inequalities, social trust and corruption all have an influence on political trust.

Länge har det ansetts att en mer oberoende centralbank ger en lägre inflationsnivå utan att det påverkar övriga delar av ekonomin. I syfte att sänka och stabilisera inflationen har därför världens centralbanker blivit allt mer oberoende sedan 1980-talet. Under senare tid har dock det ökade oberoendet börjat ifrågasättas och det har blivit mer osäkert vilken effekt centralbanksoberoendet har på konjunkturvolatiliteten. I denna uppsats undersöks detta genom att använda ett uppdaterat centralbankoberoendemått mot mer nutida tillväxt- och arbetslöshetsdata. Den empiriska metod som används är en tvärsnittsanalys byggd på OLS-regressioner. Uppsatsens resultat stödjer inte hypotesen att ett ökat oberoende ger en mindre volatil konjunktur. Osäkerheten kring resultaten, som beror på få signifikanta resultat, gör dock att vi inte heller med säkerhet kan påvisa en nolleffekt.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

No description available.

Utifrån dagens mediesamhälle är intryck och föreställningar hur vi bör vara konstanta, inte minst med könsnormer och andra inflytelserika normer. Huruvida just kön representeras i media skapar stora referensramar till hur normer kring dessa blir till. I följande undersökning är jag således intresserad av att se hur politiska partier i sin marknadsföring och politisk kommunikation förhåller sig till rådande könsnormer; syftet med studien är därmed att undersöka hur politiska partier konstruerar föreställningar om kön i deras kampanjmaterial till riksdagsvalet 2022. Studien har följaktligen avgränsats genom att undersöka valaffischer från de två dominerande partierna Socialdemokraterna och Moderaterna, som inför valet även innehav de statsministerkandidater som var aktuella att leda Sverige. Undersökningen genomfördes med en visuell textanalys där affischernas interaktion, distans och komposition undersöktes utifrån en symboliskt makt- och könsaspekt. Studien lutade således mot en feministisk teoretisk grund, där resultatet visar att partierna i sina valkampanjer anspelar på ett manligt genusuttryck för att lyfta fram sina starka ledare.

Den här uppsatsen har tagit sin utgångspunkt i forskning som pekar på att det finns en klyfta mellan de gymnasieelever som identifierar sig som religiösa respektive ickereligiösa. Religionskunskapsämnet (GY11) skulle kunna vara en brobyggare dem emellan. För att förenkla ett möte begrundade uppsatsen om den religiösa terminologin skapade hinder och om det hade kunnat avhjälpas med ett abstraktare språk. I uppsatsen översattes åskådningar och religioner till kunskapssystem, vilka definierades som socialt konstruerade. För att åskådliggöra den inverkan kunskapssystemen har på hur världen kategoriseras, användes begreppet politisk ontologi. Begreppet användes för att analysera religionskunskapsämnet i GY11. Därefter visades hur politisk ontologi kunde användas didaktiskt i undervisningen med hjälp av ontic. Det skulle kunna vara ett sätt att påvisa att lärarna och eleverna befunne sig i en metafysik som influerade hur deras verklighetsbild konstruerats. Genom att se verkligheten som en social konstruktion, resonerade uppsatsen, fick eleverna verktyg att kunna analysera hur en religiös respektive en ickereligiös åskådning inverkade på hur världen kategoriserades, samt skulle kunna ställa frågor om dess möjlighetsbetingelser vore uttömda. / This thesis has started with the premiss shown in research which point to a gap between pupils in the Swedish upper secondary school who identify themselves as either religious or non-religious. Religious education (GY11) could be the link between them. This thesis assumed that an abstract terminology could have facilitated the meeting between the two groups. Therefore religious and non-religious worldviews were translated into systems of knowledge, which were socially constructed. The concept of political ontology was used to visualize how systems of knowledge were categorizing the world. The concept was used to analyse RE described in GY11. Thenceforth it was shown how political ontology could be used didactically in a classroom context through the concept of ontic, whereby the teacher could demonstrate that the pupils were in a metaphysical realm which influenced how they accepted a reality which was endogenously objective. By seeing the reality as socially constructed, assumed the thesis, could the pupils receive tools to be able to analyse how either a religious or a non-religious worldview affected how the world were categorised, and to be able to ask questions if the conditions of possibility were exhausted.

Följande undersökning ställer sig frågan hur män i Sverige, jämfört med kvinnor i Sverige, ändrar sina politiska preferenser i samband med en förändring i civilstånd. Med förändring i civilstånd menas att en individ går från en situation där denne delar boende och/eller ekonomi med någon annan till att leva ensam, eller en förändring åt det motsatta hållet. Frågeställningen undersöks via enkätdata om var respondenten ställer sig på en politisk vänster/höger-skala samt information om civilstånd, kön och andra bakgrundsvariabler. Metoden som används för att genomföra undersökningen är fixed effects-regression. Ingen av de olika estimeringarna som har utförts tyder på att politiska preferenser ändras i samband med förändring i civilstånd.

It is through the material that is presented to us by the media, that we form our perception of the world and our opinions about it. Therefore the framing of news is important to study, especially in our globalized world where the economy, politics and communication has a strong connection. Earlier studies have shown that there is a general fascination in Sweden for the United States, which not only have influenced popular culture, but also other parts of the Swedish society like news coverage. Some even say that Sweden is the most americanized country in the world. The purpose of this study was therefore to examine if Swedish news are being more americanized than news coverage in other parts of the world. Through a qualitative framing analysis this study examines which frames that occurs in news articles related to the american elections Super Tuesdays in newspapers from Sweden, Kenya and Singapore. The result of this study shows that the news coverage in many respects portrays the election in a similar, entertaining way, which can be assumed to be due to the americanization of news. However, there is no clear evidence that the Swedish news coverage would be more americanized than the Kenyan and Singaporean.

Syftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av objektiv och subjektiv klasstillhörighet i upplevelsen av individuellt miljöansvar och deltagande i politisk konsumtion, samt om det finns skillnader mellan betydelsen av den objektiva och subjektiva klasstillhörigheten. Den teoretiska utgångspunkten för individuellt miljöansvar och politisk konsumtion är Ulrich Becks teorier om risksamhälle, modernisering och individualisering. Pierre Bourdieus kapitalteori definierar objektiv klasstillhörighet, medan subjektiv klasstillhörighet behandlas utifrån ett kognitivt perspektiv som bland annat innefattar yrkestillhörighet. Ansatsen är kvantitativ och deduktiv. Datamaterialet som används är ”Hållbart medborgarskap”, som samlades in av Michele Micheletti vid Stockholms Universitet genom ett riksrepresentativt OSU år 2009 och innefattar 3000 individer mellan 18 och 78 år. Sambanden undersöks med multivariat linjär regressionsanalys. Resultaten visar inte generaliserbara samband mellan objektiv klasstillhörighet eller subjektiv klasstillhörighet och upplevelse av individuellt miljöansvar, men mellan kulturellt kapital som beståndsdel av objektiv klasstillhörighet och upplevelsen av individuellt miljöansvar kan det. Betydelsen av objektiv klasstillhörighet eller subjektiv klasstillhörighet för deltagande i politisk konsumtion kan inte stärkas genom generaliserbara samband, men sambanden mellan kulturellt och socialt kapital som beståndsdelar av objektiv klasstillhörighet och deltagande i politisk konsumtion kan det. Samtliga resultat går i linje med hypoteserna, att högre objektiv respektive subjektiv klasstillhörighet indikerar en starkare upplevelse av individuellt miljöansvar samt att individen i större utsträckning deltar i politisk konsumtion.