Society and Identity- Developments and Challenges in Swedish Youth Politics in the 1990´s. There are many ways to describe and value young people’s interest and engagement in politics. While some defend extraparliamentarian activism as an important road to political engagement, others stress the need for young people to become familiar with the political system. These two contradictory views express a common concern for the importance of involving the young in the political process – this is an issue that the system has to deal with. Should the established political system affirm the youths’ active participation and desire to make a change? Is it possible to do this without a loss of respect for democracy? Is it possible to develop democracy without changing it radically Behind these questions, lies the deeper question about how the established democratic system, in practice in the state and municipalities, handle a) the political involvement of youths and b) the transmission of democratic values to new generations. Furthermore, these questions are based on the fundamental assumption that a democratic culture can only be communicated and upheld through processes of political socialization, where norms, knowledge and values are passed on from one generation to the next. In order for this particular kind of communication to succeed, it is crucial that people see their citizenship in a democratic society as an important part of their identity. One of the main functions of the democratic political system is to create and uphold identities and attitudes that are intimately connected to the system itself. Therefore, the political institutions are central actors in the communication process of political socialization. Communication is a paradoxical concept. It is a human activity that everyone is involved in, but few can define unambiguously. Professor James Carey, who analyses the concept in Communication as culture, essays on media and society (1989), introduced the idea of communication as ritual. Although broad in meaning, this definition highlights communication as central in the construction of both society and identity. Society exists and works through the communication between people and because we learn the codes of interaction that exist in the societal context: But, whatever the details of the production and reproduction of social life, it is through communication, through the intergraded relations of symbols and social structure, that societies, or at least those with we are most familiar, are created, maintained, and transformed. In this dissertation, the notion that communication is pivotal in the formation of both society and identities, is fundamental. Communication is the core of democratic development and the passing on of democratic values from one generation to the next. Political socialization is a question of communication processes. Objective and research questions The objective of this dissertation is to investigate how the main actors in the Swedish political system; the state and the municipalities, deal with processes of society- and identity formation. This is achieved through an analysis of the perspectives on political socialization that are expressed by these actors in youth politics in the 1990’s. Three main research questions are central in this dissertation: Do the state and the municipalities understand their role in the process of political socialization as mainly hierachical or interactive? How is the role of the youth construed by these actors? Are they seen as active or passive in the process of political socialization? Do these actors regard political socialization chiefly as a matter of continuation or as development? Over the years, political socialization research has generated different views on the youth, democracy development and the political system. Early research tended to regard the youth as a passive group in a hierarchical political system that acted mainly on behalf of it’s own preservation. This perspective saw political socialization as a matter of teaching the young to assimilate to the existing political system. Later research has shown that the process is more interactive than was previously thought: youths are influenced, but at the same time they also influence others. This shift in perspective raises questions of how the political system construes the process of political socialization, it’s own role in this process, the role the youth and ultimately; how democracy best can be developed. Conclusion The findings of the different studies in this dissertation show an overwhelmingly hierarchical construal of political socialization by the state and the municipalities. The idea of interactivity and development, advocated by later research, is only visible in some of the municipalities. Furthermore, youths are considered as having some political awareness, but this awareness needs to be cultivated through teaching. Therefore, youths are seen as passive receivers in the communicative process of political socialization – and not as active participants. At the same time, –on a rhetorical level–both the state and the municipalities express an ambition to create possibilities for youths to take responsibility and to find their own organizational solutions for political engagement. However, this dissertation also shows that this ambition is nowhere matched by any willingness to change the existing system, if that is what is required in order for the youth to develop own organizational solutions. The state regards the process of political socialization from a perspective of continuation and conservation. Youths are therefore mainly seen as a problem until they have reached a level of political awareness that allows them to function within the existing political system. The municipalities wants to get involved in the political socialization of youths through their “youth-councils”, but it is obvious that the main perspective is one of socialization into the existing political system. In order to be able to participate and have influence on decision-making, youths have to learn the form and the language required by the existing political system. It is not, according to the municipalities, the system that needs to change. The state and the municipalities consider youths as mouldable object that also have the ability to participate and shape society. When the states and municipalities’ assumptions about the youth’s political interests and enthusiasm do not correlate to the youth’s, the process of identity-formation becomes paradoxical. A hierarchical system meets young people who do not want to interact with the system. A system aimed at its own continuation and preservation of the existing order, that mainly aims to teach youths to fit into the system, will meet youths who want to create new forms of organizations. Therefore, when the state and municipalities in the ambition of socializing youths into the political system, shut the door to real participation and influence that would mean actual change and development, it is perhaps not so surprising that some youths canalize their political commitment through extraparliamentary activism. On a rhetorical level everyone applauds ideas of development of the political system. But in reality, the state and the municipalities regard this development as challenging when the suggested changes threatens the established order.

Studien har sin grund i de nya utmaningar som politiska partier idag står inför. De politiska värderingarna i samhället har under de senaste 20 åren förändrats, vilket tvingar de politiska partierna att i större grad lyssna på sin omvärld för att kunna föra en relevant politik. Intresset för studien väcktes då vi ville ta reda på hur, och om, politiska partier arbetar med att etablera relationer med sina väljare, för att hantera dessa utmaningar. Studien har sin grund i en relationsskapande syn på public relations där teorier inom området har används för att svara på studiens syfte. Syftet är att undersöka hur Nya Moderaterna anser sig arbeta med Public Relations, med fokus på att etablera relationer, och hur detta återspeglas i deras kommunikation på Twitter. Studiens frågeställningar har besvarats med hjälp av en kvalitativ metod. Inledningsvis genomförde vi samtalsintervjuer med anställda på Nya Moderaternas kommunikationsavdelning för att därefter genomföra ytterligare samtalsintervjuer med utvalda, centrala, representanter ute i organisationen. Slutligen har en kvalitativ innehållsanalys genomförts av samtliga intervjupersoners, samt organisationens, twitterinlägg.    Resultatet visar att Nya Moderaterna är väl medvetna om att deras omvärld har ett stort inflytande över huruvida partiet skall nå framgång eller ej. Det har också framkommit att samtliga intervjupersoner inom Nya Moderaterna är bra på att lyssna på sin omgivning och att de via Twitter bedriver en del dialog. Resultatet visar att det finns en klyfta i sättet att se på kommunikation mellan de på kommunikationsavdelningen och representanterna. Representanterna är mer personliga i sin kommunikation och i större omfattning för dialog än respondenterna på kommunikationsavdelningen. Partiets syfte är dock inte att bygga ömsesidiga relationer, utan att utforma passande budskap. Studien kan konstatera att Nya Moderaterna inte har några strategier för hur de skall bygga relationer med sin omvärld, men att det ändå sker ett omedvetet arbete kring att etablera relationer med omvärlden, dock inte av ömsesidig karaktär.

[E]n opolitisk "Svenska kyrkan” som mest sysslar med ”religiösa aktiviteter” har vi nästan aldrig haft i Sverige. Det vi haft av sådant har uppträtt de senaste decennierna. Detta skriver Anders Wejryd i förordet till Nya möjligheter: Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige. I efterkrigstidens Sverige med tilltagande fattigdom och en ökning av asylsökanden har deninomkyrkliga debatten kring Svenska kyrkans samhällsengagemang kommit att få allt störreproportioner. I detta samhällsengagemang har två delar blivit tydliga, den ena delen består idet arbete som sker där en barmhärtigt hjälpande och omsorgsfull hand räcks till fattiga ochflyktingar. Den andra som enligt många är gravt eftersatt består av Svenska kyrkans politiskaröst i samhällsdebatten. I en tillbakablick under 1900- och 2000-talet höjer sig flerainomkyrkliga röster som pekar på att Svenska kyrkan alltid bidragit med en röst ute isamhällsdebatten till förmån för alla de människor som glömts bort i samhällets utkanter.Samtidigt vittnar många om att denna kritiska röst åsidosatts och tystnat när inomkyrkligafrågor blivit än viktigare för en folkets kyrka. Behovet av denna samhällskritiska röst tycks havarit stort under det oroliga och otrygga 1900-talet. Detta är också en tid då många pekar påatt Svenska kyrkan förlorar både trovärdighet och alltmer förlorar sin identitet som kyrka.Kanske är det möjligt att återfinna en del av denna identitet i Svenska kyrkanssamhällskritiska röst. Kristendomens samhällskritiska röst finner stöd i Bibeln och i sin långatradition av rättvisearbete. De samhällskritiska inslagen går som en röd tråd genom denkristna kyrkans historia och frågan uppstår då om denna tråd även står att finna inom Svenskakyrkan under åren 1945-2000?

Title: Facebook – a false utopia? Authors: Anton Furuland & Dominic Chennaya Principal research question: Is the political polarization increasing on and through Facebook? Theoretical frame: Identification theory, selective exposure theory, spiral of silence Method/Material: Semi-structured interviews which provided our material Main Results: Our research has shown a tendency for increased political polarization on Facebook. Number of pages: 58 Course: Media and communication studies C Department: Department of informatics University: Uppsala University Period: HT 2014 Tutor: Amelie Hössjer Keywords: Political polarization, Facebook, political debate, selective exposure, identification

Detta arbete rör politisk kommunikation, med särskilt fokus på Sverigedemokraterna och deras kommunikativa processer. Vi har genom intervju, med Sverigedemokraternas kommunikationschef, samt retoriska analyser sett till hur Sverigedemokraterna arbetar när det kommer till kampanjplanering. Vi har dessutom använt oss av Sverigedemokraternas egna kommunikationsplan och genom denna dragit paralleller till hur arbetet med kommunikation går till hos ett parti som Sverigedemokraterna. Att skriva om ett parti som Sverigedemokraterna kan vara känsligt, och vi har varit noga med att enbart fokusera på de kommunikativa processerna. Vår intervju och analyser har vi gett stöd genom teorier inom bland annat PR, politisk kommunikation, medial spridning och sambandet mellan politiska partier och medier. Vad vi har sett är att de kommunikativa processerna inom Sverigedemokraterna, enligt Sverigedemokraterna själva är utformade på så sett att dessa ska skapa så stor uppmärksamhet som möjlighet, detta i ett försök att få de traditionella- och nya medierna att få upp ögonen för dessa. De två kampanjer vi har valt att analysera genom detta arbete är dels tunnelbanekampanjen i Östermalmstorg samt flygbladet som delades ut i de flyktingtäta områdena kring Medelhavet. Det vi har kommit fram till genom detta arbete är att de mål som Sverigedemokraterna har satt upp för dessa kampanjer har varit att skapa uppmärksamhet. Uppmärksamhet som de både skapat själva och fått via spridning i bland annat sociala medier.

<p>Syftet med denna uppsats är att pröva om kulturella faktorer kan förklara den mellanstatliga</p><p>variationen av korruption. En teoretisk genomgång pekar ut Transparency Internationals Corruption</p><p>Perception Index, samt Världsbankens Control of Corruption Index som lämpliga indikatorer</p><p>på graden av korruption. Som kulturella förklaringsfaktorer används två dimensioner</p><p>som den amerikanske samhällsvetaren Ronald Inglehart (1997) extraherat ur det världsomspännande</p><p>World Values Survey-materialet; dessa dimensioner avspeglar en tvärkulturell</p><p>polarisering mellan traditionella visavi sekulära värderingar och överlevnadsvärden visavi</p><p>emancipativa frihetsvärden (Warelius 2007). Inglehart och Welzel (2005) har lagt fram empirisk</p><p>bevisföring för att socioekonomisk utveckling orsakar kulturell förändring, således används</p><p>denna faktor som bakomliggande kontrollvariabel – FN:s Human Development Index</p><p>nyttjas som indikator på socioekonomisk utveckling.</p><p>Flera teoretiker framhäver närvaron av formella demokratiska institutioner som en förklaring</p><p>till graden av korruption. Därför inbegrips även denna variabel i undersökningen; måttet</p><p>på formell demokrati baseras på en sammanvägning av ett tvådimensionellt ”frihetsindex”</p><p>som tillhandahålls av den amerikanska organisationen Freedom House. Ytterligare en institutionell</p><p>förklaring som förekommer inom litteraturen är demokratisk design. Av denna anledning</p><p>inkluderas Lijpharts (1999) tvådimensionella index över demokratiskt institutionellt arrangemang</p><p>i undersökningen, detta för att kontrollera om olika demokratiska konfigurationer</p><p>har någon effekt på korruptionsnivån.</p><p>Den empiriska analys som genomförts vittnar om att kulturella faktorer har en oberoende</p><p>inverkan på graden av korruption; närmare bestämt så är det förekomsten av emancipativa</p><p>frihetsvärden som tenderar att motverka korruption. Den huvudsakliga slutsatsen är sålunda</p><p>att förklaringskraften hos den kulturella dimensionen emancipativa frihetsvärden håller för</p><p>kontroll av socioekonomisk utveckling, formell demokrati samt demokratiskt institutionellt</p><p>arrangemang. Däremot visade sig den andra kulturella dimensionen – traditionella kontra sekulära</p><p>värderingar – inte ha någon signifikant förklaringskraft under kontroll för bakomliggande</p><p>faktorer.</p>

Detta är en kvalitativ studie av ledartexter på fyra av Stockholms största nyhetstidningar: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med utgångspunkt i Lars Nords avhandling från 2001 där han förutspår den klassiska ledartextens tillbakagång har vi undersökt ledartexters språk, argumentation och hur de hanterar politiska ämnen i dagens press mot bakgrund av dels en förändrad situation inom medier och opinion, dels partipressens försvagade ställning. Vi har valt ut 8 skribenter, en man och en kvinna från varje redaktion. Varje skribent bidrar med 3 texter var. Detta ger en slutsumma på 24 texter. Med stöd i den klassiska retoriken och textanalys av opinionsbildande material har vi utformat en modell för att studera ledartextens specifika karaktär. Genom denna analys har vi funnit att ledarens ställning i dagspressen och det offentliga samtalet inte har försvagats som det förutspåddes för tio år sedan, utan snarare förnyats. Partipolitiken som synts på ledarsidorna under partipressens tid syns inte längre, istället är det tidningens ideologier som speglas på ledarsidan.

Flere studier har undersøkt forbindelsen mellom politisk ideologi og helse. Disse studiene kan kategoriseres som individstudier og kontekststudier. Individstudiene har generelt kommet fram til at de som har en høyreorientert ideologi, i gjennomsnitt har bedre helse sammenliknet  med de som har en venstreorientert ideologi. Kontekststudiene har vist at land som styres av mer progressive regimer, i gjennomsnitt har bedre helseforhold sammenliknet med de som styres av mer konservative regimer. Det har blitt argumentert for å inkludere både individnivået og kontekstnivået i samme studie. Hovedformålet med masteroppgaven har vært å undersøke hvordan politisk ideologi påvirker helseforskjeller i og mellom politiske regimer, og hvor stor betydning utdanning har for disse forskjellene. Dataene i denne undersøkelsen er basert på modul 4 og modul 5 av European Social Survey (ESS). Helsevariabelen beskriver folks generelle helsetilstand, og er basert på egenrapportering. Det er benyttet logistisk regresjon, hvor den opprinnelige helsevariabelen har blitt dikotomisert til "veldig god eller god" helse og "mindre enn god" helse. I tillegg er det gjennomført deskriptive analyser som beskriver helseforhold i de enkelte landene og regimene. Utvalget består av 90 125 respondenter i 27 europeiske land, som er 25 år og eldre. Politisk ideologi har på individnivå blitt målt gjennom egenplassering på en venstre/høyreskala, som videre har blitt omkodet til en kategorisk variabel for venstre, sentrum og høyre. På aggregert nivå har politisk ideologi blitt operasjonalisert ved å gruppere de europeiske landene inn i seks politiske regimer med utgangspunkt i dominerende politisk tradisjon de siste tiårene. I tillegg til sosialdemokratisk, kristendemokratisk og liberalt regime omfattes også Sør-Europa, Øst-Europa og tidligere Sovjetrepublikker. Utdanning ble målt gjennom fullført utdanningsnivå, inndelt i de tre kategoriene grunnskole, videregående skole og høyskole/universitet. Helse og helseforskjeller varierte mellom politiske regimer i Europa. Prevalens av dårlig helse var størst i tidligere Sovjetrepublikker og minst i det liberale regimet. De relative helseforskjellene mellom politiske grupperinger var størst blant menn i det sosialdemokratiske regimet, mens disse forskjellene var minst i det liberale regimet. Utdanning hadde ikke nevneverdig betydning for helseforskjellene mellom de politiske grupperingene i de politiske regimene. Helseforskjellene som eksisterer mellom de europeiske landene, kan både forklares på individuelt og kontekstuelt nivå. På et individuelt nivå eksisterer det helseforskjeller mellom politiske grupperinger. Utdanning hadde liten betydning for disse helseforskjellene, og kan ikke regnes som et mål på politisk ideologi. Det indikerer at politisk ideologi har god forklaringskraft som selvstendig variabel. Videre studier bør undersøke hvilke mekanismer som leder fra politisk ideologi til helseatferd.

During the last years social media have developed and become a place where all kind of people can meet and interact with each other without any kind of physical contact to one another. We belive that this development also has made it easier for political parties and organisations to spread their propaganda to the people that uses social media without them knew from whom the information is coming. With this in mind we decided to do a study about the social media Facebook and how the users of Facebook think they are being influenced by political propaganda from organisations and private persons.   In our study we decided that we wanted to know why our respondents are using Facebook, if they have payed attention to two political questions, one international question and one national question, that have been noticed recently and if they feel that they are being influenced of political propaganda when they are using Facebook.   We have concluded that our respondents, depending on how old they are, do feel that they are being influenced by political propaganda when they are using Facebook. We have also noticed that the younger part of our respondents feel that they are using Facebook because their friends do it and that they have noticed the international political question more than the national political question. In the older category of respondents the reason of why they are using Facebook was to maintain a conection with their friends and they had noticed the national political question more than the international political question.

No description available.