Politik har under hela 1900-talet varit ett manligt bevakningsområde. Men kvinnliga journalister har, framför allt under de senaste tjugo åren, tagit sig an ämnet i lika hög grad. Men finns det inom den politiska journalistiken ändå skillnader i vad män respektive kvinnor bevakar och hur yttrar sig i så fall dessa skillnader? Det har undersökts i den här studien. Monica Löfgren Nilssons och Monika Djerf-Pierres teorier om journalistikens kön, könsmärkningen av bevakningsområden och deras definitioner av ”hårda” och ”mjuka” bevakningsområden, där de mjuka är typiskt kvinnliga och de hårda typiskt manliga, har legat till grund för den här undersökningen. Studien utfördes kvantitativt, där 579 politiska artiklar från tidningarna Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Kristianstadsbladet och Dala-Demokraten har ingått. Undersökningen utfördes inför riksdags- och EU-valet 2014 och artiklarna är hämtade under perioden oktober 2013 till mars 2014. Studiens resultat visade att politik i sig fortfarande är ett manligt bevakningsområde i landsortspressen, men inte i storstadspressen. I resultatet för varje enskild tidning visade det sig att i Dala-Demokraten och Kristianstadsbladet skrev männen mer i både hårda och mjuka ämnen inom den politiska bevakningen. Skillnaden var dock mindre i mjuka ämnen, där kvinnorna skrev något mer än de gjorde i de hårda. I Aftonbladet skrev män och kvinnor nästan lika mycket i både hårda och mjuka ämnen, medan det i Svenska Dagbladet fanns en tydligare könsmärkning, där kvinnor skrev mjuka nyheter och män hårda. Den politiska sakfråga som manliga journalister totalt rapporterade mest om var ekonomi, medan kvinnliga journalister totalt rapporterade mest om mänskliga rättigheter och jämställdhet. En slutsats av detta arbete är att det fortfarande råder en könsuppdelning av bevakningsområdena inom den politiska journalistiken, trots en relativt jämn fördelning mellan manliga och kvinnliga journalister både på redaktionerna och i Svenska Journalistförbundet.

In this paper the use of history in the Swedish immigration debate during the refuge crisis of 2015 is examined with the purpose of determining how the articles express historical consciousness. Furthermore, the potential to use these articles in a school context to develop students’ historical consciousness is discussed. The study was conducted through qualitative text analysis of debate articles from the fall of 2015 in three different Swedish newspapers, using theory of narrative competence as a determiner of the development of historical consciousness. Narrative competence was measured using a model of progression containing four different levels of narrative: Traditional, exemplary, critical and genetic. The results showed that in relation to the present, all four types of narratives could be observed. However, the past was predominantly used exemplary, to guide action in the contemporary situation. In the context of upper secondary school history education, suggestions of how to use the empirical material included problematisation and deconstruction of these historical examples to determine their ability to enhance understanding of present and past situations. Furthermore, articles referring to the same historical phenomenon with different levels of development in historical consciousness could be used to allow the students to observe the contrasts to develop their own historical consciousness.

The aim of this thesis is to study how actors from the public, private and voluntary sector collaborate in a Swedish municipality in order to lower the youth unemployment in that municipality and also to study how power relations between these actors manifests themselves in the collaborations. The thesis uses Stein Bråten’s theory of power called ”model power” and Steven Lukes’ theory of power called ”the three dimensions of power” in order to analyze the power relations. The thesis is using the methods of a case study where the collaboration between the actors is the case that is being examined. The thesis consists of seven different interviews in order to gather material; three interviews from the public sector, three from the private and one from the voluntary sector. The study shows that a mix of vertical and horizontal network governance is being used in the collaboration. It also shows that formal exercises of power are mostly being used by public actors, because of regulatory documents, in order to govern the collaboration networks. The informal exercises of power are not quite as affective and are being used by actors from all sectors in different ways. Examples of informal exercise of power can be seen in how the municipality of Haninge influences private actors to take more responsibility in society through the ideas of corporate social responsibility. This example has actually helped the actors to reach a consensus in the aims of that particular collaboration.

No description available.

<p>Uppsatsen är en jämförande kvantitativ pilotstudie om och hur Ungerns politiska kultur och postmaterialistiska värderingar har förändrats sedan staten blev medlem i EU.</p><p>Syftet är att se om det har skett några förändringar i den politiska kulturen och om EU har varit en bidragande faktor för förändringen. Primärkällor jag har använt mig av är World Values Survey och European Social Survey, och sekundärkällor är sådana källor som har definierat politisk kultur, och förklarat hur EU fungerar. Resultatet jag har kommit fram till är att den politiska kulturen inte har förändrats i stor grad men det har skett förändringar i några värderingar som leder till postmodernismen. Medlemskapet i EU kan vara en faktor till att förändringarna har skett, men det är inte enbart det som har påverkat.</p>

<p>Relationen mellan konstutövarna och Malmö stad är allt annat än enkel. Det är delade uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det har under en tid förts diskussioner om hur man fattar beslut och rättfärdigar dem i Malmö stad, speciellt beslutet att lägga ner konstinstitutionen Rooseum. Där föddes idén om att skriva en uppsats om vad styrinstrumenten verkligen säger och se hur de arbetar efter dem i Malmös kulturpolitik.</p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera styrningsfrågor gällande kultur som politikområde samt att försöka bringa klarhet i vad det finns för mål och bestämmelser och att föra fram problematiken som finns i förhållandet mellan Malmö stad och konstutövarna. Det här är en uppsats om politisk styrning som tittar på hur styrinstrumenten och efterlevs samt de olika parternas uppfattningar om ämnet. De teorier som används är politiskt styrning samt policyprocessen som tittar på de stadier som ett beslut går igenom från initiering till efterkontroll.</p><p>Uppsatsens material består i huvudsak av kulturpolitiska styrinstrument samt intervjuer som gjorts med representanter från Malmö stads kulturpolitik och representanter från Malmös kulturutövare.</p><p>Resultatet av denna uppsats är att det råder delade meningar om hur verkligheten ser ut i det konstpolitiska klimatet i Malmö stad. Konstutövarna har en uppfattning om att kommunikationen mellan utövarna och Malmö stad är bristfällig och de känner sig många gånger negligerade. Politikerna är av en annan uppfattning, de anser att kommunikationen fungerar bra. De väljer att arbeta med konstutövarnas intresseorganisationer istället för med enskilda konstnärer. Kultursekreteraren har i sin tur en annan uppfattning, hon ser att i hennes arbete fungerar dialogen bra men att kring beslut som Rooseum så har det skett med en dålig kommunikation från politikernas sida och hon förstår konstutövarnas frustration av att arbeta i ovisshet. De kulturpolitiska styrinstrument man arbetar med i Malmö stad är i grunden de kulturpolitiska målen, dessa anses vara en vision som är svår att konkretisera men man försöker utgå från dessa i sitt arbete. De andra styrinstrument som man arbetar med är verksamhetsidén för bildkonsten och handlingsplanen för bildkonsten i Skåne.</p>

<p>Medborgarna i en kommun spelar en viktig roll för hur den kommunala politiken skall se ut. Det finns många sätt att se på vad ett medborgarskap är för något och vilka skyldigheter och rättigheter man skall ha samt hur man som medborgare skall kunna utöva inflytande. </p><p>Ambitionen med arbetet har varit att studera och beskriva medborgarutskottens uppgång och fall i Helsingborgs stad. Detta görs genom teoretiska utgångspunkterna politisk kommunikation och olika syner på medborgarskap och demokrati. Dessa använder jag för att få svar på hur man ser på medborgarna och demokrati och för att kunna förklara den politiska processen som skett under medborgarutskottens existens samt ge svar på mina frågeställningar. Materialet i uppsatsen är främst hämtat genom intervjuer med politiker från socialdemokraterna, moderaterna och folkpartiet i Helsingborgs stad samt tre handläggare från medborgarutskotten och är grunden till mitt empiriska material. Intervjuerna har sedan kompletterats av andra sekundära källor så som Helsingborgs stads hemsida och forskare som Stig Montin.</p><p>Resultatet i min uppsats visar att medborgarutskotten hela tiden varit en omstridd fråga då socialdemokraterna valde att införa dem och de borgerliga att lägga ned dem. Motiven att lägga ned medborgarutskotten var att det var för dyrt och det var en onödig kanal för att nå politikerna enligt de borgerliga. Handläggarna och socialdemokraterna tror snarare att det var ideologiska skillnader varför man lade ner dem. I nuläget har man inte upprättat andra fasta kanaler för medborgardialog. Studien visar även på att det finns stora brister i kommunikationen när man skall föra information från medborgarutskotten till nämnder och styrelser.</p>

<p>The purpose of this paper is to examine witch factors lays behind political decisions when reforming upper secondary school. Three major factors are used: political, economical and structural. These factors become visible by comparing the school reforms 1965 and the coming one in 2009. An analytical scheme is used to find the factors in the primary information. The study is based both political inquiries and on debate articles from newspapers and political papers.</p><p>The results show that two factors are more visible than the third, and that is the ideological and structural. The economical factor is visible but hasn’t the same influence in the debate as the two others and it isn’t conclusive for the reforms.</p>

The purpose of this paper is to examine witch factors lays behind political decisions when reforming upper secondary school. Three major factors are used: political, economical and structural. These factors become visible by comparing the school reforms 1965 and the coming one in 2009. An analytical scheme is used to find the factors in the primary information. The study is based both political inquiries and on debate articles from newspapers and political papers. The results show that two factors are more visible than the third, and that is the ideological and structural. The economical factor is visible but hasn’t the same influence in the debate as the two others and it isn’t conclusive for the reforms.

Uppsatsen är en jämförande kvantitativ pilotstudie om och hur Ungerns politiska kultur och postmaterialistiska värderingar har förändrats sedan staten blev medlem i EU. Syftet är att se om det har skett några förändringar i den politiska kulturen och om EU har varit en bidragande faktor för förändringen. Primärkällor jag har använt mig av är World Values Survey och European Social Survey, och sekundärkällor är sådana källor som har definierat politisk kultur, och förklarat hur EU fungerar. Resultatet jag har kommit fram till är att den politiska kulturen inte har förändrats i stor grad men det har skett förändringar i några värderingar som leder till postmodernismen. Medlemskapet i EU kan vara en faktor till att förändringarna har skett, men det är inte enbart det som har påverkat.