The social democratic party was the dominating political force in Sweden for almost half a century. This fact forced other political forces to define themselves in opposition to the party. By describing the social democrats, their policies and the society they had constructed, these parties at the same time described themselves, their policies and the society that they strived for. The right as well as the left used stories in their political communication where they themselves were the heroes and the social democrats the villain. I study these stories as they are portrayed in political caricatures to examine the opponents image of the social democrats to see what it can tell us about how the left and the right regarded themselves. / Socialdemokraterna var under nästan ett sekel den dominerande politiska kraften i Sverige. Detta tvingade andra politiska krafter att definiera sig i motsättning till partiet. Genom att beskriva Socialdemokraterna, deras politik och det samhälle de byggt upp gav dessa andra partier samtidigt en bild av sig själva, sin politik och det samhälle de ville se. I sin politiska kommunikation använde såväl högern som vänstern berättelser där det egna partiet eller den egna rörelsen spelade rollen som hjälte, medan socialdemokratin tilldelades rollen som skurk. Genom att studera dessa berättelser som de kommer till uttryck i karikatyrer undersöker jag motståndarnas bild av Socialdemokraterna för att se vad den kan säga om vänsterns och högerns självbild.

Det politiska landskapet har förändrats på senare år, och antalet personer som blir medlemmar i ett politiskt parti blir allt färre. Samtidigt så ökar antalet rörliga väljare och den tekniska utvecklingen har medfört nya kommunikationsmöjligheter som till exempel sociala medier. Forskare har under en tid förutspått att sociala medier kommer få en ökad inverkan på valresultatet, något som ännu inte inträffat fullt ut. Samtidigt som vikten av sociala medier och dialog är i fokus så har det visat sig att organisationer har svårt att veta hur de ska använda sociala medier på rätt sätt. Även vem som sätter dagordningen gällande samhällsfrågorna har kommit att ifrågasättas av forskarna på senare tid. I tidigare forskning menar man att massmedierna var de som bestämde dagordningen för såväl medborgare som för politiker. Idag ser vissa forskare däremot på skapandet av dagordningen som en gemensam process mellan politiker, medborgare och media, snarare än att det är en enda part som bestämmer. Detta beror återigen delvis på den nya tekniken och därigenom möjligheterna att selektera mellan nyheter i det stora utbudet på internet. Politikerna har som ett resultat av detta behövt professionalisera sig i sitt sätt att framföra sitt partis ståndpunkter, samt i sitt sätt att kommunicera med allmänheten.                       Syftet med denna uppsats var därför att undersöka hur politiska partier kommunicerar på sociala medier. Vi valde att ta reda på detta genom att undersöka Socialdemokraternas och Moderaternas kommunikation på Facebook under en bestämd tidsperiod. Detta har vi gjort genom kvantitativa innehållsanalyser och kvalitativa textanalyser. Vi kodade partiernas inlägg och tillhörande underkommentarer och analyserade därefter texten i inläggen. Resultatet redovisas i form av löpande text och diagram och vävs därefter ihop i analysen. Resultatet visade att både Socialdemokraterna och Moderaterna främst använder sig av envägskommunikation i sina inlägg och att de väldigt sällan går in och svarar på frågor från publiken i underkommentarerna. Vidare framkom det att även om partierna inte svarar på frågor så diskuterar publiken med varandra i kommentarsfältet ändå, samt lyfter också andra ämnen än de som tas upp i partiernas inlägg.

Den här uppsatsen handlar om Alternativfestivalen, en kulturfestival som anordnades årligen i Halmstad mellan 1975 och 1982. Syftet med undersökningen är att studera och analysera aspekter av politisk kommunikation vid och omkring festivalen. I uppsatsen analyseras även festivalen utifrån teoretiska begrepp från brittisk ungdomskulturforskning. Källmaterialet i undersökningen utgörs av tidningsartiklar som publicerades av lokaltidningen i Halmstad, Hallandsposten, under den aktuella perioden. Den övergripande slutsatsen är att det fanns klara aspekter av politisk kommunikation vid Alternativfestivalen, vilket kan sägas ha haft tvåsidor: dels en innehållslig och dels en formmässig. Festivalen överensstämde på det sättet med de två ”progressiva” ambitioner som fanns inom proggmusikrörelsen på 1970-talet. Utifrån det material som undersökningen bygger på framstår Alternativfestivalen som en motkultur snarare än en subkultur.

För många människor är medierna den största, och ibland enda, källan till politisk information. Det innebär att medierna i stor utsträckning påverkar medborgarna när de skapar uppfattningar om sådant som de inte själva upplever. Men kommunikation kan aldrig vara neutral. När journalister gestaltar politik väljer de ett antal aspekter som blir mer framträdande, medan andra utelämnas. Dessa gestaltningar kan sedan påverka hur människor stödjer politiska förslag. Syftet med studien är att undersöka hur Sverigedemokraterna och dess väljare gestaltas i Aftonbladet och Expressen en vecka före och en vecka efter valet 2014, samt hur tidningarna förmedlar ett politiskt budskap under samma period.  Studien visar att skandalgestaltningar av Sverigedemokraterna dominerar i både Aftonbladet och Expressen före valet. Partiets politiker gestaltas som omoraliska och rasistiska genom att klandervärda beteenden lyfts fram. Genom betoningar av partiets nazistiska och rasistiska bakgrund kopplas det till främlingsfientlighet. Efter valet dominerar spelgestaltningar i båda tidningarna. Fokus läggs vid partiets framgångar i valet, där de gestaltas som vinnare. Sverigedemokraternas vågmästarroll betonas, liksom dess strategier för att få mer makt. Studiens resultat visar att både Expressens och Aftonbladets reportrar efter valet undersöker möjliga orsaksförklaringar till partiets framgång. Väljarnas perspektiv lyfts fram i båda tidningarna, och den dominerande gestaltningen är att partiets väljare är missnöjda. Genom ordval, betoningar, källor och val av fakta gestaltas Sverigedemokraterna som ett rasistiskt parti i både Aftonbladet och Expressen. Därmed förmedlas ett implicit budskap att Sverigedemokraterna är rasister. I Expressen förmedlas ett politiskt budskap på nyhetsplats genom att läsarna uppmanas att inte att rösta på Sverigedemokraterna. Detta förekommer inte i Aftonbladet.

Studien behandlar fenomenet politisk konsumtion och dess effekt på samhället. Med begreppet menas att man som konsument tar ställning i etiska frågor och genom sina konsumtionsval försöker påverka marknad och politik. Huruvida detta är ett bra sätt för att förändra produktionen, diskuteras i forskarvärlden. Naturskyddsföreningen är en miljöorganisation i Sverige som till viss del använder sig av politisk konsumtion i sitt arbete. Syftet med studien är att utifrån ett kvalitativt perspektiv undersöka hur Naturskyddsföreningen ställer sig till politisk konsumtion och vad de menar den politiska konsumtionen kan fylla för funktion i miljöarbetet samt hur denna inställning förändrats mellan 1980-2012. Utifrån ekonomiska, statsvetenskapliga och sociologiska teorier analyseras studiens resultat för att ge en djupare förståelse för Naturskyddsföreningens inställning till politisk konsumtion. Habermas teori om samhällets rationalisering samt Zelizers teori om ekonomiska handlingars sociala sida är studiens mest basala teorier som får en betydande plats i analysen. Metoden som använts i studien är ideologianalys. Materialet består av fem intervjuer med anställda på Naturskyddsföreningen och textmaterial hämtat från Naturskyddsföreningens medlemstidning, Sveriges Natur, årgång 1980-2012. Ur resultatet framkom att politisk konsumtion under perioden 1980-2012 gått från att vara en obetydlig del i föreningens arbete till att numera vara ett av de verksamhetsområden föreningen arbetar med. Naturskyddsföreningen ser politisk konsumtion dels som ett verktyg för att öka efterfrågan av miljövänliga produkter, men också för att visa på ett intresse för miljöfrågor och på så sätt vara en hjälp i den politiska påtryckning föreningen utför. Utifrån Habermas teori kan man förstå införandet av politisk konsumtion som en rationalisering av samhället där handlingar baserade på samförstånd får stå tillbaka för handlingar motiverade av ekonomiska skäl. Utifrån Zelizers teori kan man tvärtom se införandet av politisk konsumtion som ett sätt att tillföra marknaden sociala värden som försvunnit i och med att marknaden expanderat.

Studien undersöker hur den kvinnliga politiska representationen ser ut i Kalmars kommunalpolitik. Huvudfrågan riktas mot hur kvinnor delas mellan traditionella kvinnliga och manliga politiska intressen och om det finns någon skillnad i hur kvinnor från olika partier ser på eventuella hinder inom kommunalpolitiken. Den kvantitativa delen av studien visar att en övervägande stor del av kvinnorna hittas i ”mjuka” områden av vårdande karaktär där männen ändå dominerar vilket de även gör i kommunalpolitiken som helhet. Den kvalitativa delen bygger på samtalsintervjuer med kvinnliga politiker i Kalmars kommunalpolitik. Resultatet visar att det inte finns någon skillnad mellan åsikterna i hindersuppfattningar mellan kvinnor från olika partier. Däremot är alla kvinnorna starkt överens om att de manliga politikerna marginaliserar och hindrar deras inflytande. Istället för den traditionella sprickan mellan blå och röda partier visar studien på en tydlig spricka mellan män och kvinnor i politiken.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2010.

No description available.